Flerspråkighet på Järven

Hur kan vi använda oss av och lyfta barns flerspråkighet på ett lustfyllt och meningsfullt sätt

Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund

Stödmaterialet från skolverket ”Flera språk i förskolan” trycker på att personalen i förskolan spelar en viktig roll även för vilka språkliga normer förskolan medvetet eller omedvetet kommunicerar till barnen. Att uppmärksamma och synliggöra språk som barn i gruppen behärskar är ett sätt att uppmuntra barnen att använda sig av andra språk än svenska inom förskolans domän. Detta kräver dock att personalen skapar sig kunskaper om barnens olika modersmål. Förskolan ska i samråd med barnets vårdnadshavare utforma hur stödet ska ges i förskolan. Det har konstaterats att det bästa sättet att organisera modersmålsstunderna är att integrera den i förskolans vardagliga aktiviteter. Det kan härledas till den forskning som har visat att barn med ett annat modersmål än svenska kan uppleva modersmålsstunden utanför gruppen som en aktivitet som de tvingas delta i.

 "Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan." (Lpfö 98 rev10) En mångfald som medför olika språk. Varje barn har enligt språklagen rätt till att utveckla och använda sitt modersmål. Enligt läroplanen för förskolan hänger språk och lärande samman på samma sätt som språk och identitetsutveckling. Därför är det viktigt att förskolan lägger vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling. Barn med annat modersmål än svenska som får möjlighet att utveckla sitt modersmål, har bättre möjlighet att lära sig svenska och utveckla andra kunskaper.   

”Med språkets hjälp kommunicerar vi och ger samtidigt uttryck för vår identitet. När du talar om något så visar du alltid, genom ditt sätt att tala, vem du är. ” (Ladberg, 2003) Vidare menar Ladberg att det är viktigt för barnen att mötas av en atmosfär som är tillåtande och att bemötas av pedagoger som gör sitt bästa för att lyfta fram barnets språk. 

Ladberg nämner tre hörnstenar för att få den språkliga utvecklingen att blomstra. Dessa är atmosfären, organisationen och ett rikt inflöde av språk.

Atmosfären ska vara tillåtande så att man vågar uttrycka sig spontant. Hörs alla språk som finns representerade? Det är viktigt att pedagogerna är förebilder och tillåts tala sina egna språk. Verksamheten i förskolan behöver organiseras för att ge barnen många möjligheter att använda sitt språk. Det gäller miljön, materialet samt tid för lugn, koncentrerad lek utan störningar och avbrott. Pedagogerna ansvarar för att barnen får ett rikt inflöde av olika språk, i form av sagor, bokläsning, berättelser och samtal. (Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk. Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber AB)

Vår aktuella plan vilar på en forskning av Polly Björk-Willén som är filosofi doktor i tema Barn och universitetslektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot förskola. I hennes forskning går hon igenom hur viktigt det är att de vuxna i barnets omgivning uppmuntrar, stödjer och skapar möjligheter för barnet att använda sig av både svenska och sitt eller sina modersmål. Genom att uppmuntra och stödja i detta bidrar det till att barnet utvecklar alla sina språk. ( Lära och leka med flera olika språk: socialt samspel i flerspråkiga miljöer, 2006)

Språklig stimulans i både svenska och barnets modersmål bidrar till barnets kognitiva och sociala utveckling. Forskning visar att barn som utvecklar tvåspråkighet med hög färdighet i båda språken även utvecklar en bättre språklig medvetenhet. En välutvecklad språklig medvetenhet bidrar i sin tur till att utveckla exempelvis läsfärdighet. Därutöver är det viktigt att stödja utvecklingen av både barns modersmål och svenska parallellt för att barn ska kunna utvecklas till tvåspråkiga eller flerspråkiga individer. (Lindberg 2002, Myter om tvåspråkighet)

Målfållan Mål (Förväntat resultat, vilken förmåga/förmågor ska barnen ges möjlighet att utveckla)

-synliggöra barns flerspråkighet i våra lärmiljöer

- stärka barnens identitet

- Skapa intresse för andra språk, kulturer, traditioner med mera

- Att uttrycka, höra och använda skriftspråket inom sitt modersmål

 Målkriterier (hur ser vi att målet är nått, mätbart)

- flerspråkighet, kultur med mera är synligt i förskolans verksamhet

- barnen uttrycker och berättar om tex sitt språk, land med mera

- barnen berättar, förmedlar och uttrycker ett intresse för andra språk, kulturer med mera

- det syns i barnens lärloggar att vi uppmärksammat flerspråkighet

 Syfte ( varför gör vi detta, beskriv barnens intressen och förmågor.)

- Att barnen ska få möjlighet att känna tillhörighet till sitt/sina modersmål och sin kultur.

- Belysa och lyfta den språkmångfald som finns på förskolan både bland barn och pedagoger.

- Uppmuntra, stödja och skapa möjligheter för barnen att använda sig av både svenska och eventuella modersmål.

- Barn får ett mer nyanserat språk om de möter det i flera olika sammanhang

-Vårdnadshavarna blir delaktiga i sitt barns språkutveckling på förskolan

Metod ( Pedagogernas förhållningssätt, hur utformar vi miljön för att utmana i förmågorna ?

- Vi ber vårdnadshavarna till barn med flera språk att skriva ner några vanlig ord som tex tack, hej, välkommen, mat med mera och översätter till svenska. Vi lyfter sedan orden tillsammans i barngruppen och i vardagen

-Vi använder diagonala hjälpmedel såsom lärplattan för att arbeta med flerspråkighet 

- Vi utformar våra lärmiljöer utifrån de språk som finns på förskolan. Exempelvis låna böcker på de språk som finns både hos barnen och pedagogerna.

- Det ska synas vilka språk som finns på förskolan. Exempelvis skriva "Välkommen" på all de språk som finns och visa bilder på hur man hälsar i de olika länderna. Det visar vårt förhållningssätt, att vi välkomnar språk.

- Vi arbetar tillsammans med vårdnadshavare när det kommer till verktyg och material genom att de kan exempelvis ta med material från hemmet och visa här på förskolan. 

- Alla vårdnadshavare med barn som har ett eller flera modersmål blir erbjudna ett språksamtal för att kartlägga hur vi tillsammans kan ge barnet möjlighet att utveckla sitt/sina modersmål.

Analys (hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?)

-Vi kan se att vi börjat komma igång med att belysa/lyfta flerspråkighet våra miljöer men inte på alla avdelningar.

Uppföljning (här ska pedagogen tillsammans med barnen en bit in i arbetet reflektera och prata om det vi gjort. Var befinner vi oss nu? Hur går vi vidare?)

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm. Utvärdering gör vi minst en gång per termin eller efter behov).

Utveckling (Hur går vi vidare? Vart ska vi).

Läroplansmål

Läroplan

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,
• som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.