Basilikan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vi strävar efter att vara en förskola som präglas av mångfald och respekt inför varandras olikheter, alla olika sätt att leva och vara ska ses som självklart.

Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

Christian Eidevald tar upp Hellman som studerat hur individer förhåller sig. Forskning visar både internationellt och nationellt att förskolan många gånger förstärker traditionella könsroller genom att oreflekterat gå in i olika händelser/situationer. Forskning visar att om man går in i själva händelsen, situationen och ser de olika positionerna barnet väljer avgör vilka positioner som accepteras av olika individer.

Christian Eidevald (2009 s.175) menar att om pedagogerna i sitt bemötandet av barnet utgår ifrån hur man väljer att positionera sig i olika situationer, ger vi dem möjlighet att öva på olika situationer i olika sammanhang, vilket skapar förutsättningar för att hantera olika positioner senare i livet till barnet.

 "Olika barn är redo för olika mycket ansvar i olika situationer, inte om man är flicka eller pojke eller hur gammal man är"(Eidevald 2009 .176).

Christian menar vidare utifrån sin forskning  att om barnet ges möjlighet att träna sig i att uttrycka sina känslor och önskningar kan därmed all barn bli rustad för att senare i livet använda sig av språket för dessa ändamål. Då ger vi barnet ett verktyg att kunna förklara med ord vad de vill ha och berätta med egna ord hur de upplevt olika situationer utan att bli betraktad utifrån vilket kön man har.

Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare. -Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköpings Universitet (https://www.youtube.com/watch?v=0x-lYb5byUI)

Forskning som visar på vikten av att ha en bredd i de pedagogiska materialet

Firo - Från jag till vi. Det innebär att vi arbetar tillsammans i grupp och vi pedagoger är en viktig del i att leda barnen för att skapa struktur och sammanhållning. Enligt Firo så går gruppen igenom tre olika faser, Tillhöra, Rollsökning och till sist Samhörighet.

Maslows behovstrappa. 

Mål (Förväntat resultat, vilken förmåga/förmågor ska barnen ges möjlighet att utveckla)

• Att inget barn ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna (Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder)
• För att motverka diskriminering och kränkande behandling strävar vi mot att utveckla varje barns förmåga:

      - till empati, 

      - att ta hänsyn, 

      - visa solidaritet, 

      - att reflektera, analysera över olika vardagliga dilemman,

      - respektera varje individ.

• För att motverka diskriminering och kränkande behandling strävar vi mot att varje barn utvecklar sin:

      - identitet,

      - självkänsla/medkänsla

  Målkriterier (hur ser vi att målet är nått, mätbart)

     - Utfört trygghetsvandring och efter reflektion/analys är åtgärder.

     - När vi ser att barnen uppmärksammar varandras känsloyttringar på ett positivt sätt.

     - När barnen är delaktiga i reflektionen av vad som hände.

     - När vi ser och hör att barnen ber om hjälp eller erbjuda hjälp.

     - När vi ser att barnen gör egna individuella val, fast samtidigt ha en förståelse för att man kan gör olika.

Syfte ( varför gör vi detta, beskriv barnens intressen och förmågor.)

Förskolan ska bli en trygg plats där alla har samma värde.

Metod ( Pedagogernas förhållningssätt, hur utformar vi miljön för att utmana i förmågorna ?

När vi startar upp vår verksamhet på höstterminen skriver vi i september en kartläggning på gruppnivå. I den skriver vi ner det här bl.a.

• Våra rutiner - när äter vi? När har vi samling?
• Vad ser vi för intressen i barngruppen?
• Vad ser och hör vi bland barnen - hur talar de med varandra? hur delar de upp sej vid lek, är det efter intressen, kön, gamla kompisar osv? hur är klimatet i gruppen?
• Vad har vi för åtgärder om vi tex ser att barnen har ett hårt språk mot varandra eller delar upp sej väldigt tydligt efter kön. 

När vi har skrivit vår kartläggning börjar vi aktivt arbeta med den och med gruppen genom olika samarbetaövningar för att stärka vi-känslan i gruppen. Vi är medvetna om att gruppen går igenom olika faser (FIRO-modellen) och arbetar också därefter. 

Hela tiden under året återkommer vi till vår kartläggning för att revidera den om vi märker att det behövs - skriver in nya aktiviteter, rutiner eller saker som vi ser i gruppen eller ändrar någon aktivitet, rutin osv. 

Analys

Vi påbörjade arbetet med trygghetsvandringar, men avslutade det inte. Detta kan ha berott på att vi inte fick till tiden för detta. Vi upplever ändå att trygghetsvandringarna med efterföljande reflektion borde vara ett stående inslag i verksamheten då det kan ge oss en bra syn på vad barnen känner sej otrygga på förskolan.

Vi ser och hör att barnen på Basilikan vågar visa alla sorters känslor inför sina kompisar. Det tror vi beror på ett tillåtande, inlyssnande arbetssätt, närvarande pedagoger och att vi arbetat med bland annat "SET" och läst böcker med olika dilemman.

Barnen på Basilikan är delaktiga i sin dag på förskolan, gör individuella val utefter eget intresse samt är medvetna om att de kan påverka innehållet under sin dag. Detta ser vi genom att barnen ofta vill rösta när det gäller något som ska bestämmas samt är tydliga med vad de vill göra och hur de vill göra det. Vi pedagoger har varit inlyssnande och spanat på vad barnen har för intressen. Utefter det har vi planerat olika projekt där vi utmanat barnen i deras förmågor baserat på deras intressen.

Vi ser att barnen använder varandras hjälp i olika situationer, tex i påklädningssituationer och när de ska läsa instruktioner. Detta kan bero på att vi pedagoger hela tiden uppmanar barnen att ta hjälp av en kompis när vi ser att detta är möjligt.

Vi ser och hör att barnen på Basilikan har ett öppet sinne för olikheter. När barnen samtalar hör vi att de tar för självklart att alla ser olika ut har olika familjekonstellationer. Vi pedagoger samtalar öppet med barnen om detta, vi läser normkritiska böcker, vi har bilder på avdelningen som representerar olika åldersgrupper, nationaliteter, familjekonstellationer, yrken osv. Detta för att vi vill att barnen ska få möta ett varierat utbud. Vi ser att barnen blandar sej när de leker, dvs det är inte bara killar/killar eller tjejer/tjejer som leker. Vi upplever att vi har ett varierat utbud av material på avdelningen som lockar alla barn. Vi benämner inte barnen efter kön utan använder deras namn eller ordet "kompisar" iställett.

Uppföljning (här ska pedagogen tillsammans med barnen en bit in i arbetet reflektera och prata om det vi gjort. Var befinner vi oss nu? Hur går vi vidare?)

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm. Utvärdering gör vi minst en gång per termin eller efter behov).

Utveckling (Hur går vi vidare? Vart ska vi).