<h2>Utifr&aring;n forskning, bepr&ouml;vad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.</h2>
<p>Christian Eidevald tar upp Hellman som studerat hur individer f&ouml;rh&aring;ller sig. Forskning visar b&aring;de internationellt och nationellt att f&ouml;rskolan m&aring;nga g&aring;nger f&ouml;rst&auml;rker traditionella k&ouml;nsroller genom att oreflekterat g&aring; in i olika h&auml;ndelser/situationer. Forskning visar att om man g&aring;r in i sj&auml;lva h&auml;ndelsen, situationen och ser de olika positionerna barnet v&auml;ljer avg&ouml;r vilka positioner som accepteras av olika individer.</p>
<p>Christian Eidevald (2009 s.175) menar att om pedagogerna i sitt bem&ouml;tandet av barnet utg&aring;r ifr&aring;n hur man v&auml;ljer att positionera sig i olika situationer, ger vi dem m&ouml;jlighet att &ouml;va p&aring; olika situationer i olika sammanhang, vilket skapar f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r att hantera olika positioner senare i livet till barnet.</p>
<p>&nbsp;"Olika barn &auml;r redo f&ouml;r olika mycket ansvar i olika situationer, inte om man &auml;r flicka eller pojke eller hur gammal man &auml;r"(Eidevald 2009 .176).</p>
<p>Christian menar vidare utifr&aring;n sin forskning &nbsp;att om barnet ges m&ouml;jlighet att tr&auml;na sig i att uttrycka sina k&auml;nslor och &ouml;nskningar kan d&auml;rmed all barn bli rustad f&ouml;r att senare i livet anv&auml;nda sig av spr&aring;ket f&ouml;r dessa &auml;ndam&aring;l. D&aring; ger vi barnet ett verktyg att kunna f&ouml;rklara med ord vad de vill ha och ber&auml;tta med egna ord hur de upplevt olika situationer utan att bli betraktad utifr&aring;n vilket k&ouml;n man har.</p>
<p>Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbest&auml;mmare. -Att f&ouml;rst&aring; k&ouml;n som position i f&ouml;rskolans vardagsrutiner och lek. J&ouml;nk&ouml;pings Universitet</p>
<p>Forskning som visar p&aring; vikten av att ha en bredd i de pedagogiska materialet</p>
<p>Firo - Fr&aring;n jag till vi. Det inneb&auml;r att vi arbetar tillsammans i grupp och vi pedagoger &auml;r en viktig del i att leda barnen f&ouml;r att skapa struktur och sammanh&aring;llning. Enligt Firo s&aring; g&aring;r gruppen igenom tre olika faser, Tillh&ouml;ra, Rolls&ouml;kning och till sist Samh&ouml;righet.</p>
<p>Maslows behovstrappa.&nbsp;</p>
<h2>M&aring;l (F&ouml;rv&auml;ntat resultat, vilken f&ouml;rm&aring;ga/f&ouml;rm&aring;gor ska barnen ges m&ouml;jlighet att utveckla)</h2>
<ul>
<li>Att inget barn ska bli utsatt f&ouml;r diskriminering eller kr&auml;nkande behandling utifr&aring;n de sju diskrimineringsgrunderna (K&ouml;n, k&ouml;ns&ouml;verskridande identitet eller uttryck, etnisk tillh&ouml;righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsneds&auml;ttning, sexuell l&auml;ggning, &aring;lder)</li>
<li>F&ouml;r att motverka diskriminering och kr&auml;nkande behandling ger&nbsp;vi varje barn m&ouml;jlighet att utveckla att:</li>
</ul>
<p>&nbsp; &nbsp; &nbsp; - visa empati,&nbsp;</p>
<p>&nbsp; &nbsp; &nbsp; - ta h&auml;nsyn,&nbsp;</p>
<p>&nbsp; &nbsp; &nbsp; - visa solidaritet,&nbsp;</p>
<p>&nbsp; &nbsp; &nbsp; - reflektera, analysera &ouml;ver olika vardagliga dilemman,</p>
<p>&nbsp; &nbsp; &nbsp; - respektera varje individ.</p>
<ul>
<li>F&ouml;r att motverka diskriminering och kr&auml;nkande behandling&nbsp;ger vi varje barn m&ouml;jlighet att utveckla sin:</li>
</ul>
<p>&nbsp; &nbsp; &nbsp; - identitet,</p>
<p>&nbsp; &nbsp; &nbsp; - sj&auml;lvk&auml;nsla/medk&auml;nsla</p>
<p>&nbsp;</p>
<h3>&nbsp;&nbsp;M&aring;lkriterier (hur ser vi att m&aring;let &auml;r n&aring;tt, m&auml;tbart)</h3>
<p>&nbsp; &nbsp; &nbsp;- Utf&ouml;rt trygghetsvandring och efter reflektion/analys &auml;r &aring;tg&auml;rder.</p>
<p>&nbsp; &nbsp; &nbsp;- N&auml;r vi ser att barnen uppm&auml;rksammar varandras k&auml;nsloyttringar p&aring; ett positivt s&auml;tt.</p>
<p>&nbsp; &nbsp; &nbsp;- N&auml;r barnen &auml;r delaktiga i reflektionen av vad som h&auml;nde.</p>
<p>&nbsp; &nbsp; &nbsp;- N&auml;r vi ser och h&ouml;r att barnen ber om hj&auml;lp eller erbjuda hj&auml;lp.</p>
<p>&nbsp; &nbsp; &nbsp;- N&auml;r vi ser att barnen g&ouml;r egna individuella val, fast samtidigt ha en f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r att man kan g&ouml;r olika.</p>
<h2>Syfte ( varf&ouml;r g&ouml;r vi detta, beskriv barnens intressen och f&ouml;rm&aring;gor.)</h2>
<p>F&ouml;rskolan ska bli en trygg plats d&auml;r alla har samma v&auml;rde.</p>
<h2>Metod ( Pedagogernas f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt, hur utformar vi milj&ouml;n f&ouml;r att utmana i f&ouml;rm&aring;gorna?</h2>
<p>Trygghetsvandring - inf&ouml;r varje nytt l&auml;s&aring;r har vi pedagoger en spaningsperiod d&aring; vi &auml;r extra uppm&auml;rksamma p&aring; vad och var barnen leker f&ouml;r att kunna se ett m&ouml;nster p&aring; var barnen tycker om att leka och var de v&auml;ljer att inte vara och leka. Resultatet analyserar vi och tar med i v&aring;r likabehandlingsplan.</p>
<p>F&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt - vi pedagoger ska ha ett &ouml;ppet f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt och v&aring;ra v&auml;rderingar ska utg&aring; utifr&aring;n styrdokumenten.&nbsp;Vi l&auml;gger inte in n&aring;gra v&auml;rderingar och lyfter olikheter till n&aring;got positivt.</p>
<p>Kartl&auml;ggning - inf&ouml;r varje terminsstart g&ouml;r varje avdelning en kartl&auml;ggning f&ouml;r att synligg&ouml;ra verksamheten.&nbsp;</p>
<h2>Analys (hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetss&auml;tt blev framg&aring;ngsrika? P&aring; vilket s&auml;tt?)</h2>
<p>&nbsp;</p>
<h2>Uppf&ouml;ljning (h&auml;r ska pedagogen tillsammans med barnen en bit in i arbetet reflektera och prata om det vi gjort. Var befinner vi oss nu? Hur g&aring;r vi vidare?)</h2>
<p>&nbsp;</p>
<h2>Utv&auml;rdering (verktyg som g&aring;r att anv&auml;nda &auml;r dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm. Utv&auml;rdering g&ouml;r vi minst en g&aring;ng per termin eller efter behov).</h2>
<p>&nbsp;</p>
<h2>Utveckling (Hur g&aring;r vi vidare? Vart ska vi).</h2>
<p>&nbsp;</p>

Förskolan Järven - Plan mot diskriminering och kränkande behandling avd. Hermelinen

Matriser i planeringen

Uppgifter