Abrahamitiska religioner

Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor. Under år 8 arbetar vi med de abrahamitiska religionerna: judendom, kristendom och islam

Period: veckorna 43-51

Övergripande frågor

• Alla världsreligioner finns i hela världen men var i världen lever flest judar, kristna och mnuslimer?
• Judar är både ett folk och en religion. Kristendom och islam är bara religioner. Förklara.
• Vilka är de centrala tankarna i respektive religion
• Varför är ens handlingar viktigare i judendomen än i kristendomen och islam?
• Vad är målet, slutet i respektive religion?
• Vilken betydelse har Jesus i de abrahamitiska religionerna?
• Vilka religiösa regler finns i respektive religion? Till exempel mat och handlingar.
• Vilka likheter och skillnader finns mellan de olika världsreligionerna?
• Vilka är urkunderna (heliga skrifter)? 
• Hur konverterar man till respektive religion?
• Hur påverkar religionen samhället?
• Hur påverkar samhället religionen?

Material: läroboken Utkik Religion, första upplagan

Judendomen
32-36 intro+centrala tankegångar 44-46 heliga handlingar i vardagen
49-55 historia
60-63 judendomen i det israeliska samhället
66 sammanfattning

Kristendomen

82-83: inledning och övergripande frågor.

86-95: Berättelsen om Jesus och de första kristna.  (Dock en del övningar (2,5 sidor. Möjligen skippa dem)

100-102: Centrala tankegångar.

103-105: Kristendomen förs ut över världen.

118-122: Kristendomen och samhället.

126: Sammanfattning:

Islam

168-172  Islam i världen

179-183 Koranen

184-187 De fem grundpelarna

189-190 Sharia

192-193 Shia och Sunni

210-211 Sammanfattning och frågor

Centralt innehåll som tas upp i arbetsområdet

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

Utvärdering

Utvärdering sker löpande under arbetets gång genom muntliga diskussioner och ett avslutande prov.