Syror, baser och jonföreningar

Vad är försurning? Är salt bara det vi häller på ägget? Varför kalkar man sjöar? Detta och lite till handlar detta kemiområdet om. Exempelvis att det är jätteviktigt att pH-värdet i din kropp är precis rätt, för annars fungerar inte de kemiska reaktionerna i kroppen.

När pH-värdet är rätt är det en lagom balans mellan två grupper av ämnen som kallas syror och baser. Några vanliga syror i kroppen är mjölksyra, saltsyra och citronsyra, och en vanlig bas som även används mycket i bakning är bikarbonat. Men det finns syror och baser utanför kroppen också.

Undervisningens upplägg:

Undervisningen kommer att behandla två olika kapitel i kemiboken:

1. Syror och baser s.103 - 121
2. Jonföreningar s.122 - 137

Mellan de båda kapitlen i kemiboken kommer du att "halvtidsbedömas" och sedan fortsätter arbetet med att förbättra dina resultat. I slutet av det sista kapitlet sker en slutlig bedömning och du får ett betyg som motsvarar dina visade kunskaper.

Undervisningen ska behandla…

• sura och basiska ämnen
• begreppet pH-värde.
• dessa ämnens påverkan på vår miljö och hälsa
• Systematiska undersökningar: Planering, utförande och utvärdering.
• samband mellan undersökningar och utveckling av begrepp, modeller och teorier.
• dokumentation av undersökningar med till exempel tabeller, bilder och rapporter.
• Kreativa uttrycksformer för att kommunicera kunskaper i kemi. Hur de anpassas efter sammanhang, syfte och målgrupp.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika typer av källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.

Fakta innehåll: Veta att basiskt är motsatsen till surt. Kunna ge exempel på syror och baser samt deras olika egenskaper. Känna till namn och kemisk formel för de tre starka syrorna, dess egenskaper. Känna till något basiskt ämne. Veta vilka pH-värden som motsvarar surt, neutralt och basiskt. Känna till vad en indikator är och kunna ge exempel på indikatorer och vilka färger dessa har i sur, neutral och basisk lösning.

Användning/tillämpning: Förstå skillnaden mellan starka och svaga syror och vad de används till. Veta vilka joner som alltid finns i syror respektive baser. Kunna förklara neutralisation som en reaktion mellan vätejoner och hydroxidjoner samt förklara varför de frätande egenskaperna försvinner.

Förståelse: Kunna förklara orsakerna till naturligt sur nederbörd och orsaker till ökad försurning. Föreslå lämpliga åtgärder mot försurning.

Elevens mål:

 Efter kursen ska du:

• kunna beskriva vilka konsekvenser ett förändrat pH-värde kan få för kemiska processer i kroppen och i naturen
• kunna förstå vad dina laborationsresultat innebär och betyder
• kunna skriva laborationsrapporter
• kunna ge förslag till förbättringar av din laboration
• kunna berätta och förklara vilka kemiska egenskaper syror och baser har och hur vi använder dem i vår vardag
• kunna formulera kemiska modeller för syrors och basers egenskaper i ord och bild
• kunna att kemin är en vetenskap i utveckling och att den nya kunskapen påverkar människans levnadsvillkor
• --------------------------------------------------------------------------------------------------------

• kunna beskriva hur salter bildas
• kunna resonera kring kemiska processer som gör att metalloxider bildas
• kunna ge exempel på jonföreningar och hur vi använder dem i vår vardag
• kunna beskriva vilka konsekvenser en förändrad salthalt kan få för kemiska processer i kroppen
• kunna resonera om källors trovärdighet och relevans
• Du ska uppvisa kunskaper om...

• de vanligaste syrornas och basernas egenskaper och dess användning
• känna till vad försurning är och hur man kan motverka den
• kunna mäta pH och känna till pH-skalan.
• hur man med hjälp av indikatorer kan undersöka om ett ämne är surt eller basiskt
• känna till försurningens påverkan på växter och djur
• känna till försurningens påverkan på olika material
• hur man laborerar på ett säkert och naturvetenskapligt sätt
• hur man kan dra slutsatser av en laboration som du genomfört
• hur man skriver ner det du ser och lär dig i de undersökningar du gör

Hur eleverna visar att de nått kunskapskraven.

Bestäms i samråd med eleverna.

Bedömning

• Muntligt engagemang och delaktighet vid genomgångar och i diskussioner.
• Kvaliteten på dina skriftliga uppgifter.
• Resultatet på läxförhöret och provet.
• Kvaliteten på dina laborationer och genomförandet av dessa samt dina laborationsrapporter.

Kolla att du gjort allt på den här Checklista

• Delta aktivt vid genomgångar.
• Delta i diskussioner.
• Delta aktivt på laborationerna.
• Skriva laborationsrapport.
• Besvara och lämna in svaren på dina instuderingsuppgifter.
• Skriva läxförhöret och provet.

Så här kommer det att fungera:

1. Genomgångar av relevanta sidor i kemiboken. Alla bilder mm som jag visar på tavlan hittar du senare i unikum.
2. Arbete med uppgifter i kemiboken.
3. Laborationsarbete i halvklass.
4. Filmer kring arbetsområdet.
5. Arbete med artiklar kring ämnesområdet.
6. Lärande bedömning i syfte att höja dina resultat.

 Kunskapskontroller:

Du kommer att bedömas särskilt vid följande tillfällen:

03E:

• Läxförhör 1 – fredag den 19 maj (v.20)
• Läxförhör 2 - fredag den 2 juni (v.22)
• Laboration 1 v.19
• Laboration 2 v. 21 och v. 22
• Laboration 3 v. 22
• Laborationsprov planering fredag den 2 juni (V22); genomförande och utvärdering torsdag den 8 juni  (v23)

03D

1. Läxförhör 1 – tisdag den 23 maj (v.21)
2. Läxförhör 2 - onsdag den 7 juni (v.23)
3. Laboration 1 v.20 och 21
4. Laboration 2 v. 22
5. Laboration 3 v. 22
6. Laborationsprov planering onsdag den 7 juni (V23); genomförande och utvärdering torsdag den 8 juni (v23)

Utöver de här bedömningstillfällena så letar jag vid alla lektioner efter tecken på dina förmågor som ska bedömas.

Vilka förmågor ska du visa i kemi?

1. Söka, samtala, ta ställning och se konsekvenser.
2. Laborera och skriva laborationsrapporter.
3. Beskriva, förklara och resonera om kemi

Begreppslista att kunna förklara på detta arbetsområde:

• Atom
• Grundämne
• Kemisk förening
• Molekyl
• Jon
• Proton
• Elektron
• Oladdad
• syra
• bas
• neutral lösning
• neutralisation
• svag syra
• stark syra
• frätande
• indikator
• lackmus
• lackmuspapper
• pH-skalan
• pH-papper
• pH-mätare
• vätejon
• koncentrerad syra
• utspädd syra
• stark syra
• svag syra
• saltsyra
• salpetersyra
• svavelsyra
• hydroxidjon
• svag bas
• stark bas
• natriumhydroxid
• ammoniak
• ammoniumjon
• kalkning
• supersyra
•  

• natriumklorid
• koksalt
• salter
• kristall
• formelenhet
• fällning

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
• Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
• Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.