<p>&nbsp;</p>
<p>I Pantresan f&aring;r vi i en filmserie f&ouml;lja Professor Pant p&aring; ett &auml;ventyr i sju delar. Varje avsnitt introducerar nya begrepp inom &auml;mnesomr&aring;den milj&ouml;, energi, &aring;tervinning och pant, som klassen sedan jobbar vidare med i klassrummet.</p>
<p>Syftet med att arbeta med Pantresan &auml;r att v&auml;cka elevernas intresse f&ouml;r &aring;tervinning f&ouml;r att p&aring; s&aring; s&auml;tt skapa f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r en h&aring;llbar livsstil i framtiden.</p>
<p>F&ouml;ljande omr&aring;den behandlas i undervisningen:</p>
<h2>Energi</h2>
<h4>Utg&aring;ngspunkter i undervisningen:</h4>
<p>&nbsp;</p>
<ul>
<li>Vad energi &auml;r.</li>
<li>Saker omkring oss som f&ouml;rbrukar energi.</li>
<li>Vad kan vi g&ouml;ra f&ouml;r att f&ouml;rbruka mindre energi.</li>
<li>Varf&ouml;r vi ska str&auml;va efter att f&ouml;rbruka mindre energi.</li>
</ul>
<h4>&nbsp;</h4>
<h4>Arbetss&auml;tt</h4>
<ul>
<li>Se p&aring; avsnitt 1 av Pantresan.</li>
<li>Gruppdiskussion.</li>
<li>Helklassdiskussion.</li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<h2>&Aring;tervinning</h2>
<h4>&nbsp;</h4>
<h4>Utg&aring;ngspunkter i undervisningen:</h4>
<p>&nbsp;</p>
<ul>
<li>Vad begreppen &ldquo;biologiskt nedbrytbart&rdquo;, &ldquo;&aring;tervinning&rdquo; och &ldquo;&aring;teranv&auml;ndning&rdquo; inneb&auml;r.</li>
<li>Skillnaden mellan en &aring;tervinningscentral (&Aring;VC) och en &aring;tervinningsstation.</li>
<li>Olika typer av material s&aring;som papper, metaller, tr&auml;, glas, plast, porslin och tyg samt vad materialen best&aring;r av.</li>
<li>De 5 materialen som k&auml;llsorteras p&aring; en &aring;tervinningsstation (tidningar, glas, metall, plast och pappersf&ouml;rpackningar).</li>
<li>Vad som h&auml;nder med det som inte &aring;tervinns och f&ouml;ljderna av detta.</li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<h4>Arbetss&auml;tt:</h4>
<p>&nbsp;</p>
<ul>
<li>Se p&aring; avsnitt 2 av Pantresan.</li>
<li>Gruppdiskussion.</li>
<li>Helklassdiskussion.</li>
<li>Sopsortering.</li>
<li>Sj&auml;lvst&auml;ndigt informationss&ouml;k i faktabok.</li>
<li>Skriva svar p&aring; fr&aring;gor i arbetsbok.</li>
</ul>
<h2>&nbsp;Vatten</h2>
<p>&nbsp;</p>
<h4>Utg&aring;ngspunkter i undervisningen</h4>
<p>&nbsp;</p>
<ul>
<li>Varf&ouml;r det kan vara bra att koka vatten du tar i en b&auml;ck.</li>
<li>M&auml;nniskans behov av vatten och om alla m&auml;nniskor har tillg&aring;ng till rent vatten.</li>
<li>Skillnaden mellan saltvatten och s&ouml;tvatten.</li>
<li>Hur vattenkraft fungerar och verkar som en f&ouml;rnyelsebar energik&auml;lla.</li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<h4>Arbetss&auml;tt</h4>
<ul>
<li>Se p&aring; avsnitt 3 av Pantresan.</li>
<li>Gruppdiskussion.</li>
<li>Helklassdiskussion.</li>
<li>Se p&aring; kort film om hur brist p&aring; rent vatten kan p&aring;verka barns liv.</li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<h2>Rymden</h2>
<p>&nbsp;</p>
<h4>Utg&aring;ngspunkter i undervisningen</h4>
<p>&nbsp;</p>
<ul>
<li>Hur man kan m&auml;ta hur l&aring;ng tid det tar att f&auml;rdas fr&aring;n en plats till en annan.</li>
<li>Begreppet f&ouml;rnyelsebar energi och vilka olika typer det finns.</li>
<li>P&aring; vilket s&auml;tt det &auml;r klimatsmart att anv&auml;nda solen, vinden, jord- och bergv&auml;rme som energik&auml;llor.</li>
<li>Koppling till tidigare avsnitt; energik&auml;llor som aldrig tar slut och r&aring;varor som anv&auml;nds om och igen samt de likheter som finns dem emellan.</li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<h4>Arbetss&auml;tt:</h4>
<ul>
<li>Se p&aring; avsnitt 4 av Pantresan.</li>
<li>L&auml;rarledd genomg&aring;ng.</li>
<li>Gruppdiskussion.</li>
<li>Helklassdiskussion.</li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<h2>Island</h2>
<p>&nbsp;</p>
<p>Utg&aring;ngspunkter i undervisningen</p>
<p>&nbsp;</p>
<ul>
<li>Vatten i olika former; vad &aring;nga &auml;r och vad el &auml;r.</li>
<li>Summering av de olika energik&auml;llorna som ber&ouml;rts.</li>
<li>Icke f&ouml;rnyelsebara energik&auml;llor och varf&ouml;r de beh&ouml;ver ers&auml;ttas.</li>
<li>Hur man kan vara &rdquo;energismart&rdquo;.</li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<h4>Arbetss&auml;tt.</h4>
<ul>
<li>Se p&aring; avsnitt 5 av Pantresan.</li>
<li>L&auml;rarledd genomg&aring;ng.</li>
<li>Gruppdiskussion.</li>
<li>Helklassdiskussion.</li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<h2>Djungeln</h2>
<p>&nbsp;</p>
<h4>Utg&aring;ngspunkter i undervisningen:</h4>
<p>&nbsp;</p>
<ul>
<li>N&auml;r vi p&aring;verkar v&aring;r natur negativt, b&aring;de direkt och p&aring; l&aring;ng sikt.</li>
<li>N&aring;gra saker vi kan g&ouml;ra i samh&auml;llet f&ouml;r att minska v&aring;r p&aring;verkan.</li>
<li>Konkreta saker barn och vuxna kan g&ouml;ra f&ouml;r att minska negativ p&aring;verkan p&aring; naturen.</li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<h4>Arbetss&auml;tt.</h4>
<ul>
<li>Se p&aring; avsnitt 6 av Pantresan.</li>
<li>L&auml;rarledd genomg&aring;ng.</li>
<li>Gruppdiskussion.</li>
<li>Helklassdiskussion.</li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<h2>Staden</h2>
<p>&nbsp;</p>
<h4>Utg&aring;ngspunkter i undervisningen:</h4>
<p>&nbsp;</p>
<ul>
<li>Ordet kretslopps betydelse.</li>
<li>Hur det egna levandet p&aring;verkar naturen.</li>
<li>Om m&aring;nga g&ouml;r n&aring;got litet kan det g&ouml;ra stor skillnad i slut&auml;ndan. Testa tanken &aring;t b&aring;da h&aring;llen &ndash; om alla skulle sl&auml;nga ett glasspapper i naturen &ndash; hur skulle det se ut d&aring;? Och om alla plockade upp skr&auml;p n&auml;r de s&aring;g det &ndash; hur skulle det se ut d&aring;?</li>
<li>&Aring;terkoppling till vad som h&auml;nder med det vi sl&auml;nger, det som inte &aring;tervinns.</li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<h4>Arbetss&auml;tt.</h4>
<ul>
<li>Se p&aring; avsnitt 6 av Pantresan.</li>
<li>L&auml;rarledd genomg&aring;ng.</li>
<li>Gruppdiskussion.</li>
<li>Helklassdiskussion.</li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<h2>Egen unders&ouml;kning</h2>
<p>&nbsp;</p>
<p>Den egna unders&ouml;kningen &auml;r indelad i tv&aring; delar och tre moment och g&ouml;rs i grupper om tre-fyra elever i varje.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong>Del 1</strong></p>
<ul>
<li>Alla grupper tilldelas en planka, hammare, spik och olika sorters avfall s&aring;som fruktskal, pappersf&ouml;rpackningar, plastf&ouml;rpackningar och olika metaller.</li>
<li>Fem saker av olika material ska spikas upp p&aring; plankan och sedan gr&auml;vas ned i jorden.</li>
<li>Tillsammans i grupperna st&auml;ller eleverna en hypotes om vad de tror kommer att ha h&auml;nt med de olika materialen efter fem veckor i jorden.</li>
<li>Efter fem veckor gr&auml;ver grupperna upp sina plankor och unders&ouml;ker vad som h&auml;nt med de saker de spikat fast.</li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong>Del 2</strong></p>
<p>Efter att ha kommit till insikt om att det enda som f&ouml;r&auml;ndrats p&aring; plankan &auml;r fruktskalen ska eleverna nu i sina grupper:</p>
<p>&nbsp;</p>
<ul>
<li>St&auml;lla en hypotes om varf&ouml;r fruktskalet f&ouml;r&auml;ndrats under sin tid i jorden och vad som kommer h&auml;nda om det ligger kvar l&auml;ngre.</li>
<li>Diskutera kring och st&auml;lla en hypotes om vad som h&auml;nder med det avfall eleverna varje dag sl&auml;nger i skolans kompost.</li>
<li>Med hj&auml;lp av l&auml;rare gr&auml;va i skolans olika komposter och f&ouml;lja fruktskalens f&ouml;rmultningsprocess.</li>
</ul>
<p>Mellan del 1 och del 2 arbetar eleverna med plantering. Alla elever planterar tv&aring; fr&ouml;n var, vilka f&ouml;rvaras i miniv&auml;xthus i klassrummet. I samband med planteringen utvecklar eleverna kunskaper om vad som beh&ouml;vs f&ouml;r att ett fr&ouml; ska gro. I arbetet med del 2 &aring;terkopplas till att ett fr&ouml; beh&ouml;ver n&auml;ring f&ouml;r att gro och att denna n&auml;ring kommer fr&aring;n jorden. Eleverna f&aring;r vidare erfarenhet av att kompostjorden &auml;r mycket n&auml;ringsrik. D&aring; eleverna ska plantera p&aring; skolg&aring;rden h&auml;mtar de d&auml;rf&ouml;r jord fr&aring;n komposten.</p>

Samhällskunskap

NO (år 1-3)

Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.

Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.

 Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. 

 Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. 

 Enkla naturvetenskapliga undersökningar. 

 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. 

 Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras. 

Pantresan och arbete runt denna

Matriser i planeringen

Uppgifter