Ämnen:
Slöjd
·
Årskurs:
5
Ekenässkolan, Stenungsund · Senast uppdaterad: 4 september 2018
Vi har en världskändis i Dalarna. En kändis som tycks fungera i alla sammanhang och alltid tycks vara lika uppskattad. Vi pratar förstås om dalahästen, för många en ursymbol för Sverige. Men det finns fler varianter som förtjänar att uppmärksammas. Känner du till Rättvikshästen? Fågelsjöhästen? Eller hur de här kändisarna kom till världen? Vad har hästen för symboliskt värde för Dalarna? Och Sverige? Och hur kan din egen "Dalahäst" se ut?
Nu är det nästan 80 år sedan som dalahästen fick sitt stora genombrott, det fick den i samband med världsutställningen i New York 1939. Det var idén att placera en gigantisk dalahäst utanför den svenska paviljongen som gjorde den till en succé. Året efter utställningen tillverkades ungefär 20 000 dalahästar för att skeppas över till New York och Amerika, en imponerande mängd på den tiden. Idag är dalahästen ett varumärke vars igenkänning i Sverige kan mäta sig med Volvo och Ikea.
Om vi gräver lite i dalahästens historia och ursprung hittar vi ett flera tusen år långt kärleksförhållande.
Hästar och människor har nästan alltid levt sida vid sida med ömsesidig respekt. Till Sverige kom hästen för cirka 4 000 år sedan, och kom snabbt att bli en symbol för styrka, trofasthet, vishet, mod och värdighet.
Hästen blev också en symbol för mystik, eller som i den nordiska mytologin där hästen till och med hörde till det gudomliga.
Långt senare i historien, på 1600 – 1700-talen, föddes föregångaren till vår tids dalahästar. I timmerkojor i skogen brukade skogsarbetare ägna lediga stunder åt att tälja leksaker till väntande barn hemma i byn. Och att det var hästen som blev favoritobjekt var kanske inte så konstigt, även under denna tidsepok var hästen en ovärderlig vän, inte minst där den fick dra tunga lass i skogen eller på åkrarna.
Hästen fungerade också som transportmedel när familjen skulle till kyrkan eller marknaden. Under 1800-talet dök det upp dalahästar med mönster, de var tidigare omålade. Inspirationen kom från de blommönster, även kallat KURBITS (en dekorativ målarkonst från Dalarna av fantasiväxter med stora blom- och bladknippen), som vid denna tid blev allt mer förekommande, bland annat på möbler och väggar inomhus. Hästarna, med eller utan mönster, fick sedan spridning i Sverige tack vare arbetsvandringar – det vill säga, med människor som gick långa sträckor för att hitta ett arbete – eller av kringvandrande försäljare, som med dalahästar som betalningsmedel kunde köpa sig mat och husrum för natten.
Även om hästen fanns att köpa i byar runt Mora redan på 1800-talet, så var det först på 1900-talet som den täljda hästen gick från att vara en leksak och mindre nyttopryl till att upphöjas till turistsouvenir och genuint hantverk. Även om hästen idag är fabrikstillverkad med standardiserade dekorer blir man förvånad hur mycket hantverk som ändå läggs ner på varje häst. Varje häst, som täljs och målas för hand, blir unik.
Runt omkring i Siljansbygden skapades säregna och unika varianter av dessa hästar, bland några av dessa kan nämnas Rättvikshästen, Bornhästen och Fågelsjöhästen. Titta på bilderna och försök själv avgöra hur de olika hästarna skiljer sig från varandra.
Källa: Visitdalarna.se (2017-06-07).
Centralt innehåll (9)
Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.
Handverktyg, redskap och maskiner hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
Arbetsmiljö och ergonomi, till exempel ljudnivå och arbetsställningar.
Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet, såväl med som utan digitala verktyg.
Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder vid bearbetning av egna idéer.
Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.
Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet.