Språk och kommunikation - Hjortsbergs förskola

Uppstart projektplanering

Efter att ha utvärderat vårt projekt från JAG till VI har vi pedagoger sett nya utvecklingsområden som vi ska lägga fokus på under höst och vår termin. Det barnen i gruppen behöver utveckla vidare är sin språk och kommunikations förmåga. Barns språk är så mycket mer än det verbala språket vilket läggs stor vikt vid men, som inte är det ända sättet vi kommunicerar genom. Att utveckla barns språk handlar om att ge dem tillgång till alla uttryckssätt som vi kommunicerar genom - skapande med olik material,dans, lek, rörelse, kroppsspråk, tecken kommunikation,musik och skriftspråk.Det är viktigt för barns språkutveckling att erövra  olika uttryckssätt, och få chans att kommunicera och berätta med hela kroppen och inte bara fokusera på det verbala språket. 

Vi kommer använda böckernas fantastiska värld som medel att nå vårt mål. 

Formulering av syfte

Vi vill att barnen skall ges möjlighet att utveckla sin kommunikativa förmåga genom att använda alla sina sinnen  och få uttrycka sig på många olika sätt. Samtidigt som de tränas i att bli goda lyssnare.

Föräldrarnas delaktighet

Under vecka 32 får barn och föräldrar hem ett brev där de kortfattat introduceras i vårt projekt och ombeds svara på frågor tillsammans med barnen om deras favoritbok, som de senare tager med sig till förskolan. Vi gör även föräldrarna delaktiga genom att beskriva vårt arbete i bloggen och barnens lärloggar. Vi vill ha ett föräldramöte under hösten där vi beskriver vårt arbete. Föräldrarna görs delaktiga genom våra "lärväggar"

Iscensättning av lärmiljön utifrån vårt syfte eller gemensam projektrubrik

Under vecka 32 skickar vi hem ett brev till barnen om att de skall ta med sin favoritbok vecka 32-33. Under undersökningsperioden kommer vi läsa favoritböckerna i smågrupper.

Samtliga böcker tar vi bilder på och sätter upp på vår projekt vägg vid grinden. Vår undersöknings fråga är:- Vad väcker barnens nyfikenhet i boken? Dessa dokumentationer sparar vi pedagoger som underlag för val av böcker. De böcker som barnen är mest nyfikna på kommer vi sedan att fördjupa oss i och bygga vårt projekt kring. De yngsta barnen har en bok och de äldsta en annan. 

Arbetssätt, organisation och struktur

Vi kommer att dela barngruppen i två olika projektgrupper.( Vi delar projektgrupperna i 5 små grupper för att barnen lättare ska få komma till tals och kunna lyssna på varandra)Jennie och Kathrin ansvarar för de äldre barnen och Anna, Anna och Birgitta ansvarar för de yngre. Måndagar har vi reflektionsdag där vi planerar i våra projektgrupper för att få till ett systematiskt kvalitetsarbete. Under tisdag och onsdag förmiddag mellan 9.00- 11.00 jobbar vi med projektet. Varje morgon samlas barnen kl.8.30 för en gemensam start på dagen. Där vi går igenom vem som är här och visar dagens struktur.

Vår arbetsmetod är att utveckla barnens kommunikativa förmåga genom de 100 språken så som berättande, dans, musik, bildskapande, drama, rörelse. Vi jobbar också med teckenstöd för att nå alla barn, även de som inte har talspråket. 

Vi kommer ha två olika lärväggar där vi synliggör barnens förändrade kunnande och lärprocesser. Vi synliggör barnens lärande i deras lärloggar. 

 

Kompetensutveckling

Vi läser "Att läsa och skriva i förskolan" och för bokdiskussioner. Vi går alla tecken som stöd kurs under hösten. En pedagog går en grundkurs i Reggio Emilia. En pedagog går utbildning som kvalitets och process utvecklare. 

Sammanfattning av barnens undersökningsperiod

Efter att vi läst alla barnens favoritböcker i små grupper blev det tydligt vilka böcker som väckte barnens intresse. De yngsta barnen fascinerades av "Busiga Bebbens potta". Detta märktes tydligt när vi läste boken. Då var barnen uppslukade, pekade på bilder, benämnde ord som potta, bajs, blöja, tvätta mm. Barnen började spontant plocka fram pottor och dockor och dramatiserade hur Bebben satt på pottan och provade också själva. 

Barnens intresse växte när vi började jobba med bilder och teckenstöd till sagan. Detta utvecklade snabbt barnens eget berättande och flera barn kunde efter bara ett par veckor berätta sagan med bilderna som stöd.

Vi ville att barnen skulle få möta sagan på olika sätt och blandare högläsning, bildberättande och dramatisering. Vi valde att gå vidare med det barnen visade intresse för och utvecklade berättandet med rekvisita i form av pottor, dockor, servis mm. Detta ledde så småningom fram till att de äldre barnen i gruppen pratade mycket om pottorna de hade hemma. Barnen hade också toalettsitsar som de tog med till förskolan och visade de andra barnen. Barnen gestaltade både sina pottor och toaletter i lera. Vi ville utmana barnens hundraspråklighet vidare och tog beslutet att ta fram en "Bajskorvsång" som vi tecknade till. Sången togs varmt emot av barnen som genast spred den vidare till de äldsta barnen på förskolan. Detta ledde så småningom fram till att vi, tillsammans med barnen gjorde korregrafi till en "Bajskorvs dans".

En dag fick barnen ett brev från Bebben som ville komma på besök. Detta mottogs väl av barnen som genast svarade på brevet och välkomnade henne till förskolan. De hade stora planer för vad de ville visa och lära henne. Besöket blev väldigt lyckat och de barnen som varit lite passiva i projektet tog för sig på ett nytt sätt. Vi dramatiserade sagan med "Bebben" och alla barn i gruppen var delaktiga. Tanken är att vår dokumentation av besöket så småningom skall ligga till grund för barnens egen saga om "Bebben på förskolan".

De äldre barnen fastnade för "Den mycket hungriga larven". Vid bokstunderna diskuterade barnen bokens innehåll flitigt och visade stort engagemang. Förvandlingen från larv till fjäril var det som fascinerade barnen mest. Ute på gården och i skogen startade barnens eget utforskande av småkryp. Omgående växte intresset för daggmaskar bland flera av barnen.

Barnen ville ta med maskar in så vi skapade ett mask och småkryps bo inomhus. Barnens frågor var många. Tillsammans sökte vi kunskap på olika sätt bl.a. genom filmer på youtube, faktaböcker vi lånade på biblioteket och fakta sökande på nätet. Barnen har också jobbat mycket med eget undersökande genom att studera maskarna på nära håll i smågrupper. Mask intresset ledde så småningom till att vi studerade maskarna mer ingående med luppar och började både teckna maskar och skapa egna maskar i lera. Barnen har fortsatt sitt kunskapande ute i skogen med luppar och mikroskåp. Senaste veckan har barnen börjat skriva masksagor i smågrupper. 

Vi morgonsamlingen och samlingen innan maten då alla barn i gruppen möts delger barnen varandras upptäckter och tankar kring projekten. På så sätt väcks nyfikenheten på vad de olika grupperna gör och barnens lärande vidgas. 

När barnens sagor är färdiga är tanken att vi skall få ta del av varandras olika berättelser (stora som små) för att skapa tillfällen då barnen använder sitt berättande och lyssnande på ett nytt sätt i ett nytt forum.

Formulera mål

Förskolan skall sträva efter att varje barn

- Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera, och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. 

- Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och diskutera med andra. 

- Utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama. 

Detta betyder för oss att vi vill skapa förutsättningar för barnen att både bli lyssnade på och lyssna på varandra . Vi vill att barnen skall bli nyfikna på varandras berättelser och att deras frågor och tankar leder utforskandet vidare och bidrar till ett kollaborativt lärande. I den lilla gruppen får alla barn tid att uttrycka sina olika uppfattningar och stärkas i sin berättande roll.

Genom att barnen får skapa med olika material stimulerar vi deras olika uttryckssätt och barnen kommer i dialog med varandra och delger varandra sina tankar och upptäckter.