Klara svenskan, Språklära & Tala, Läsa, Skriva år 4

Vi arbetar med språkliga regler, grammatik. Eleverna får lära sig stavningsregler, meningsuppbyggnad, ordkunskap och ordklasser.
Eleverna får också träna på förmågorna tala, läsa och skriva i arbetet med fyra olika texttyper dvs. återberättande text, faktatext, berättande text och instruerande text.

Klara svenskan, Språklära:

Meningsuppbyggnad

• Vad skapar en mening?
• Stora skiljetecken.

• Kommatecken

• Dialog och talstreck.

Stavning

• Dubbelteckning
• Ng-, tj-, sj-, j-ljuden och dess regler. 

Ordkunskap

• Ordbokskunskap
• Synonymer och antonymer.
• Klassificering av ord.
• Sammansatta ord och särskrivningar.

Ordklasser

• Substantiv
• Adjektiv
• Verb
• Prepositioner

Klara svenskan, Tala, Skriva, Läsa:

Tala:

• Återberättande text
• Faktatext
• Berättande text
• Instruerande text

Skriva:

• Återberättande text
• Faktatext
• Berättande text
• Instruerande text

Läsa:

• Återberättande text
• Faktatext
• Berättande text
• Instruerande text

Bedömning och dokumentation:

Din kunskapsutveckling bedöms fortlöpande utifrån dina insatser under lektionstid och genom återkoppling till arbetet.

Jag tittar på din förmåga att använda dina kunskaper när du talar, läser och skriver. Jag tittar också på vilket sätt du använder språkliga drag i dina arbeten och den struktur som är typisk för den texttyp du arbetar med.

Din kunskapsutveckling förs in i matrisen för "Nya språket lyfter" och kommentarer inom olika områden hittar du också i anslutning till aktuell planering. Valda arbeten sparas i portfoliopärmen alt. Unikum.

Läroplansmål

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
• Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.