Barns röster i Knivsta- Avloppsresan

Vattengruppens projekt under höstterminen- "avloppsresan- vattnets väg från tolettstolen till reningverket" kopplat till kommunens gemensamma projekt "barns röster i Knivsta" med utgångspunkt stolen.

Projekt: Avloppsresan- vart tar vattnet vägen? Vattengruppen HT17

Sammanfattning av HT17:

Vi började terminen med att ta inventera vad barnen är intresserade av och barnen började ställa frågor om vart vattnet tar vägen när det regnar så mycket att det blir översvämning. Vi började prata om avlopp och att vattnet rinner ner i gatubrunnar bl.a. och leds vidare i avloppet till reningsverket. Men då undrade barnen, "vad är ett reningsverk?". Det tog vi reda på tillsammans, vi började med den här filmen som vi återkopplat till under terminen. 

När vi tagit reda på vad ett reningsverk är och vad man gör det började vi diskutera vattnets kretslopp. Barnen fick reda på att vattnet som finns nu drack även dinosaurierna när de levde, vilket ledde till att fler barn började dricka vatten till lunchen bl.a. Vi gick ner till Valloxen för att se hur vattnet i sjön ser ut, är det rent eller smutsigt vatten där? Barnen konstaterade att vattnet var smutsigt och att man inte skulle dricka det förrns vattnet passerat reningsverket.

 

Barnen reflekterar kring vattnets resa genom reningverket, hur fick Kai rent vatten?

Vi använder material från Svenskt vatten ( http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/vattenskolan/vattenskolan-start/). Vi kollar på olika filmer på Youtube som handlar om vattnets kretslopp, vattenkanon är en av de. 

Barnen är väldigt intresserade av att följa Grodan Kai som fastnat i reningsverkets galler och många frågor väcktes: kommer Kai loss? Vart tar Kai vägen? Vart är Kais gröna färg? Hur mår Kai?

                               

När vi pratar om Grodan Kai och Kais resa genom vattnets kretslopp börjar barnen visa intresse för vattentorn, vilket följs med under hela terminen. Vi går och tittar på Knivstas vattentorn och barnen letar efter Kai men eftersom Kai inte är där utan i Örebro vattentorn bestämmer sig vi för att skriva ett brev till Kai och berätta att vi besökt Knivstas vattentorn, barnen bestämmer vad brevet ska innehålla. 

Barnen visste att Kai sitter högst upp i vattentornet i Örebro, några trodde kan även skulle vara här i Knivsta medans några konstaterade "vi kan använda fantasin och låtsas att Kai är högst upp i Knivsta vattentorn fast vi egentligen vet att Kai är i Örebro". Vi har utifrån det att barnen visat intresse kring vattentornet valt att utforska vattentornet mer, de vet att vattentornet där Kai är finns i Örebro och att Örebro är en annan stad än Knivsta, Uppsala och Stockholm. De vet att vattentornet är lika högt som om vi skulle ställa 58 stycken Frida på varandra (hon är 1 meter, vi har även gjort en bild med det för att förtydliga för barnen). Några barn har ritat egna vattentorn medans några andra skapade vattentorn, reningsverk, avloppsrör, toaletter och toalettmonster i ateljén. Vi har i lärmiljön projekterat upp Örebros vattentorn i bygghörnan där barnen skapat egna vattentorn. Några har berättat att de varit i Uppsala och sett vattentornet där och berättat att Uppsalas och Örebros vattentorn är lika i utseendet.  

Vi försöker utifrån det att Grodan Kai tappat sin färg pga gifter och baciller i det smutsiga vattnet ta reda på vad det är som är okej att spola ner i vattnet och vad som inte är okej. Barnen konstaterar att det är okej att spola ner, kiss, bajs, toapapper, kräks och snorpapper men INGET annat! Då kan det dels bli stopp i avloppet men det kan även fastna i reningsverkets galler, vilket inte alls är bra för vattnet, reningsverket eller avloppet då någon måste komma dit och rensa allt som sitter fast och vattnet kan bli giftigt och skadligt om man spolar ner eller häller ner något farligt i toaletten eller avloppen. Vi presenterar för barnen att de har möjlighet att bli VATTENHJÄLTAR om de kommer ta hand om vattnet på rätt sätt, dvs, inte spola ner något farligt, inte slösa på vatten (ex. låta kranen stå och rinna) och att de försöker se efter om de har miljömärken hemma på olika produkter, tex. tvättmedlet. Barnen blir nu intresserade- vad är ett miljömärke? Vad betyder det? Vart finns de? 

Barnen hittar miljömärken på många ställen, på mjölken, kuvert, ketchupen, tvättmedel, tepåsar etc. De händer ofta att barnen ropar till "kolla ett miljömärke!". Vi läser boken "vem renar vattnet" där miljömärkena presenteras och barnen får veta vad  de vanligaste heter: Svanen märkning, KRAV, symbolen för ekologiskt jordbruk och bra miljöval. 

Att bli vattenhjältar är barnens mål, men när blir vi det? Och varför har inte vattenhjältar några huvuden? Hur kan man då se? 

Barnen har fått kunskapar och skapat sig erfarenheter under terminen om hur vattnets resa genom avloppet hänger ihop med vattnets kretslopp och vad vi kan göra för att vara snälla mot naturen och djuren som lever i haven och mot oss själva. 

Barnen är väl medvetna om vad man får spola ner i toaletten: kiss, bajs, toapapper, kräks och snorpapper

Vårdar vi vattnet mår vi, djuren och naturen bättre! 

Reflektionsfrågor - Hur tolkar vi?

• Vad är det barnen intresserar sig för i sitt utforskande?
• Barnen är intresserade av vart vattnet tar vägen när det regnar och vart vattnet tar vägen när vi spolar i toaletten.

• Vilka frågor tror vi att de undersöker?
• Får man plats i toalettstolen? Hur ser det ut i avloppen?Vad gör man på ett reningsverk?
• varför går det inte att rena vatten från vatten pölen men vatten vi smutsar ner själva?
• barnen tycker det är spännande att de druckit samma vatten som dinosaurierna, vi pratar om vattnets kretslopp och hur vi ska göra för att bli vattenhjälte. 
• Vilka material och verktyg verkar stödja barnen i deras utforskande?
• Faktafilmer, böcker, utforkande av förskolans avlopp, egen rening av vatten. 

Analyser - Vilka slutsatser drar vi?

• Vad är det barnen återkommer till som är möjligt att utforska?
  Att tillsammans utforska avloppen på förskolan, undersöka brunnar ute, kolla i Valloxen om man kan dricka vattnet där, se filmer från reningsverket

• Vilka förmågor har barnen fått möjlighet att utveckla? 
  Naturvetenskap, fysik, biologi, matematik, språkutmanande begrepp

• Till vilka mål i Läroplanen kan vi koppla barnens lärande?
  Se nedan.

• Vilka nya nyfikenhetsfrågor har väckts hos pedagogerna?
• Hur kan vi utmana barnen vidare och bevara deras intresse? 
• Hur kan vi anpassa lärmiljön kopplat till projektet för att hålla projektet igång och synligt i verksamheten?

Framåtsyftande planering:

• Hur planerar vi och utmanar barnens lärande? Hur går vi vidare?
• "Vattenhjälte" - blir de i jan/feb. 
  Vi återkopplar till avloppsresan och visar sedan bild på en toastol och en vanlig stol- vilka likheter/olikheter finns det?Därefter startar vi upp uppdraget där barnen kan bli vattenhjältar http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/vattenskolan/vattenskolan-start/.
• Sammanställer barnintervjuerna, vilka färdigheter ser vi barnen förmedlar?
• Daglig pedagogisk scenografi lärare/barngrupp - Vem? Vilka? Hur? Var? Material? När?
• Gruppindelning: se anteckningar i Tärnans personal rum på Office 365. 
• dokumentationen måste synliggöras för barnen och vara lättillgängligt i lärmiljön. 

  

Länkar:

http://www.syvab.se/hem/for-kids

 

http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/vattenskolan/vattenskolan-start/

 

http://www.stockholmvattenochavfall.se/skolsajten/

 

http://husagare.avloppsguiden.se/

 

http://www.vattenkikaren.gu.se/

 

http://www.uppsalavattencentrum.uu.se/professor-vatten/

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
• att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och
• att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen.
• stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor,
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper,
• stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik,
• ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön, och
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
• verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten, och