Spökhistorier - ett skrivprojekt åk 4 HT19

Häng med in i skräckens värld - har du upplevt den där isande känslan nerför ryggraden, det bultande hjärtat och känslan av att man kanske inte är så ensam som man tror....?

Mål

Eleven ska känna till genren skräcknovell samt vad som är utmärkande för genren. De ska ha kunskap kring hur man bygger upp spänning i en text. De ska även ha kunskap om vilka ord och begrepp som är typiska för just skräcknovellen.

Arbetets innehåll

Arbetssätt och redovisningsform

Vi läser valda delar ur typiska spökberättelser för barn och unga. Vi lär oss vad som utmärker en spökberättelse och vad som ofta finns med i dessa. Vi skriver texter utifrån ett bestämt mönster. Texterna ska innehålla vissa delar för att hjälpa eleverna till struktur, röd tråd och handling. Eleverna har en exempeltext som stöd och inspiration. Eleverna ska sedan berätta sin spökhistoria i grupp.

Visa din kunskap - Bedömning

Elevernas texter och språkliga förmåga bedöms dels under den gemensamma rättningen, men även under diskussioner i helklass vid genomgångar. Elevens färdiga produkt bedöms. Det muntliga framförandet bedöms.

Läroplansmål

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Kriterier

• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
• Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
• I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.
• De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling.
• Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
• Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.