Lika-olika; Djur

Arbetsområde Lika-olika; Djur
Vi kommer, under läsåret 2017-2018, med djurens hjälp väcka barnens nyfikenhet kring området "lika-olika". Detta för att sedan kunna koppla det till oss själva som individer i olika avseenden.

Varför har vi valt detta innehåll?

Utifrån barngruppens djurintresse kommer vi med djuren som redskap sträva efter att fördjupa barnens kunskaper kring "lika-olika". Genom olika teman kommer vi att väva samman förskolans mål med fokus på matematik, språk, teknik och naturvetenskap.

Vad vill vi att barnen ska få uppleva?

Vi vill väcka barnens nyfikenhet, skapa samtal och öka deras förståelse för "lika-olika".

Hur vill vi arbeta för att skapa bästa tänkbara förutsättning för lärande?

Utifrån barngruppens intressen kommer vi att bedriva ett roligt och utforskande arbetssätt genom att utmana och stimulera deras nyfikenhet, lek och lärande. För att kunna öka barnens delaktighet kommer vi att dela barnen i mindre grupper.

För vem? Hur ska det dokumenteras? 

Vi som pedagoger använder oss utav dokumentation som underlag för reflektion och utvärdering av temat. Dokumentationen sker på olika sätt genom bilder, skapande, barnens tankar och kommentarer på unikum och i våra lokaler. Dokumentationen ger både barn och pedagoger, tillsammans och enskilt, möjlighet att reflektera kring temat.

Alla barn deltar efter förmåga och intresse. 

Tema  Lika-Olika "Djur vi sett i sommar?"

Varför? För att skapa en grund i "Lika-Olika" har vi valt att starta terminens tema med "Djur vi sett i sommar?". Detta som en introduktion till olikheter bland djur barnen sett i sommar under sin ledighet. Att skapa samtal kring färg, form, antalsuppfattning, likheter-skillnader.

Vad? Vi vill väcka barnens nyfikenhet, skapa samtal och öka deras förståelse för "lika-olika".

Hur? Barnen kommer att två och två alt. enskilt ges möjlighet att skapa ett djur de sett i sommar. I sitt skapande kommer barnen att använda sig av ritpennor/tuschpennor och vita pappersark. Lärplattor kommer att finnas tillgängliga för barnen i deras skapande för reflektion kring och om det djur de valt att skapa.

För vem? När alla barn har skapat sina alster är tanken att vi ska synliggöra dessa i vår miljö för reflektion och vidare samtal. Alla barn deltar efter förmåga och intresse. 

Tidsperiod? under augusti-september kommer vi att arbeta kring "Djur vi sett i sommar?".

Analys? Barnen har börjat reflektera kring olika-lika i ögonform, hårfärg, långt-kort hår, antalsuppfattning i ben Utifrån barnens djurval har vi reflekterat vidare om var djuren lever, hur de lever och jämfört/synliggjort skillnader/likheter mellan dessa. Tillsammans med barnen har vi använt oss av hjälpmedlet- lärplatta- som ett sätt att utforska "djuret" barnen valt kopplat till naturvetenskap. Dokumentation över "Djur vi sett i sommar" finns dokumenterat i respektive barns lärlogg på Unikum.

Tema Lika-Olika "Öron"

Varför? Som en del i vår tema lika-olika har vi gått vidare och tittat på djurens öron men även kopplat det till våra egna öron och hörseln.

Vad? Vi vill väcka barnens nyfikenhet, skapa samtal och reflektioner kring örat och hörseln och skapa en medvetenhet kring ljud, bland annat kopplat till vår arbetsmiljö här på förskolan.

Hur? Genom våra samlingar, lekar, dagliga samtal och reflektioner tillsammans med barnen. Vi har tittar på storlekar, former, funktion, hur det ser ut inuti örat och pratat om ljudvågor. Barnen har fått lyssna på olika djurläten och kopplat ihop dessa med stora och små djur och reflekterat över detta. Kan vi avgöra på ett hundskall om det är ex. en stor eller liten hund som skäller.... Vi har tillsammans lyssnat på höga och låga ljud med hjälp av ipaden, gitarr och reflekterat över hur ljud låter när vi sätter på oss hörselkopor.  

För vem? Alla barn har deltagit utifrån eget intresse och förmåga.

Analys? Vi kan se att barnens intresse och nyfikenhet väckts kring örat och hörseln då barnen dagligen samtalar kring detta, både i den fria leken och i styrd verksamhet. Barnen har blivit medvetna om ljudvågor och dess påverkan på vår hörsel. Vi har utforskat hörseln på olika sätt, både inom- och utomhus, genom att upptäcka vad som händer när hörselkåpor används och hur ljudet förändras när vi befinner oss i en tunnel, dvs. vad är ett eko? Dokumentation över "Öron" finns dokumenterat i respektive barns lärlogg.

Tema Lika-Olika "Ögon"

Varför? Som en del i vårt tema har vi gått vidare med att titta på ögon, både hos människan och djur.

Vad? Vi vill väcka barnens nyfikenhet, skapa samtal och reflektioner kring ögat och dess funktioner, dess olikheter samt fördjupa barnens kunskap inom detta område.

hur? Vi kommer att visa följande filmer via Ipad/projektorn kring ögat under våra samlingar: "Doktor Karins stetoskop-ögat" från UR samt "Maskinen Kroppen, avsnitt 9:ögat" med Eva Funck från SVT.

Vi kommer att titta på hur ögat är uppbyggt och hur ögonens egenskaper hos olika djur skiljer sig åt. Vi kommer att titta på våra egna ögon, dess form och färg.

Skapande aktivitetsförslag för barnen är att tillverka egna glasögon utifrån var och ens önskemål och erbjuda olika material.

Vi kommer att dokumentera arbetet med ögat via Unikum och på vår avdelning.

För vem? Alla barn har deltar utifrån eget intresse och förmåga.

Tidsperiod? Under slutet av februari-mars 2018 kommer vi att arbeta med ögat.

Samling "Djurens ögon, färg och form" 2018-01-30:

Hur många ögon har ni? "2 stycken".

Vad använder vi ögonen till? "Vi ser med ögonen, annars kan man krocka!".

Vi visar bilder på olika djur för barnen, i detta fall en uggla. Hur ser ugglans ögon ut? "Orange färg, runda ögon, cirkelformade. Ugglan ser arg ut...ögonbrynet. Näbben ser ut som en morot, den är spetsig".

Vi visar bild på 2 olika typer av ormar, kan barnen beskriva ormens ögon? "Den ser mycket arg ut, färgen ser ut som ärtor, små runda(ormen är grön), formen är rund, cirkelform, gul färg. Brun färg på ögonen på den andra ormen, mönstrad orm. Pupillen är lika på båda ormarna, färgen är svart, platta ögon, lite sval, avlång.

Vi tittar vidare på hundögon, hur upplever barnen hundens ögon? "Lite runda i formen, cirkelformade och ovalformade på sné". Färgen uppfattar de som orange och vit. "Pupillen är svart- alla djuren har svart pupill. Allas prickar är svarta, även på oss människor" berättar barnen avslutningsvis. 

Samlingar utifrån "Doktor Karins stetoskop"

Vi tittar igenom avsnittet två gånger vid två olika tillfällen. Tillsammans reflekterar vi kring att Karin beskriver ögat som en kamera och att det behöver komma in ljus genom linsen i ögat för att vi ska kunna se och uppfatta det vi ser. Barnen reflekterade kring att "Roffe" såg dåligt och att han behövde glasögon. Vi spinner vidare på barnens tankar och berättar att glasögon är ett hjälpmedel för att kunna se bra om man har nedsatt syn. Därefter får de barn som vill prova Angelicas och Berits glasögon. Barnen reflekterar över att i Angelicas glasögon blir allting mycket större. När de tittar genom Berits glasögon upplever några barn att det ser ut som om någon suddat på glasögonen. Detta beror på att vi ha olika synfel. Några barn berättar att deras föräldrar också har glasögon och att vissa använder linser. Vi förklarar då hur linser fungerar.

Glasögon- ett hjälpmedel

Vid ett tillfälle kom ett barn till oss och visade dockan, "det har hänt något med dockans öga!". Vi funderade tillsammans och såg stt det ena ögat såg annorlunda ut i förhållande till det andra, dockan hade blivit skelögd... På vilket sätt skulle vi kunna hjälpa dockan med detta? Finns det något hjälpmedel dockan skulle kunna använda för att hjälpa ögat? Vi kom fram till att vi skulle hjälpas åt att göra glasögon till dockan. Tillsammans funderade vi över vad vi skulle kunna göra glasögon av, piprensare kanske? Sagt och gjort, efter att vi böjt och mätt så fick dockan till slut ett par guldglittrande glasögon som väckte många barns nyfikenhet! Vid ett senare tillfälle kom ett av barnen fram och sa "titta vad som hänt med dockans öga!" Vi tittade och såg att dockans öga "rätat" upp sig igen så någon lapp för ena glasögonögat behövde vi inte sätta dit😊. 

Detta i sin tur resulterade i att vi, efter gårdagens provande av Lotta, Berit och Angelicas glasögon, vilka var spännsnde att prova under förmiddagen, började tillverka egna glasögon utifrån varje barns önskemål. Arbetsmaterialet bestod av piprensare, gummitråd, pärlor, silkespapper, folie och papprullar.

Vi har tittat på Svt/UR Eva Funck o "Maskinen kroppen ögat". I filmen berättade Eva om skelögdhet o att man kan sätta en lapp på glasögat på det öga som ser "rätt" för att träna det öga som är skelögdt så det kan stärkas upp. Eva berättade också om närsynthet o översynthet samt att man inte ska titta mot solen eller starka lampor för då kan ögat skadas. Hon berättade även att det är bra för ögonen att äta hallon och blåbär eftersom de innehåller antioxidanter.

Tema Lika-olika "Näsa och mun"

Varför? Som en del i vårt tema har vi gått vidare med att titta på näsa och mun, både hos människan och djur.

Vad? Vi vill väcka barnens nyfikenhet, skapa samtal och reflektioner kring vår näsa/mun och dess funktioner, dess olikheter samt fördjupa barnens kunskap inom detta område.

Hur? Vi kommer att visa följande filmer via Ipad/projektorn kring näsan under våra samlingar: "Doktor Karins stetoskop-näsan" från UR samt "Bacillakuten" från SVT.

Samlingar utifrån "Doktor Karins stetoskop" samt "Bacillakuten". Hos doktor Karin får barnen följa med flamingon Ulla som inte känner någon lukt på grund av att hon är förkyld. Detta avsnitt var lätt för barnen att relatera till då alla någon gång varit förkylda eller som ett barn uttryckte det -" haft snorkråkor i näsan". Utifrån detta avsnitt och Bacillakuten uppstod frågeställningar hos barnen som; vad är snor och vad kommer det ifrån? Flera barn hade även erfarenheter av att blöda näsblod. Vi har dragit ut bilder som vi tittsammans tittat på där vi sett näsa och mun i genomskärning för att lättare kunna se hur näsa och mun hör ihop och då även lukt och smak.

Sapere- smakupplevelse med grundsmakerna sött, salt, surt och beskt. Lukt och smak. Beskrivande känslor eller minnen/kopplingar till händelser eller saker. Olika frågeställningar; Hur känns det i munnen? Hur smakar det? Vilken konsistens upplever barnen?

Samlingar kring lukt och smak. Här har barnen fått smaka på olika frukter med slutna ögon för att med hjälp av munnen som sinne lista ut vad det är de smakat på. De fick berätta hur de upplevde frukten i munnen och beskriva konsistens. Vi har även gjort samma sak fast använt oss av olika kryddor som barnen fått lukta på. Dessa samlingar ledde snabbt till att barnen associerade till olika smakupplevelser, minnen och händelser. För att ytterligare koppla samman näsa och mun, lukt och smak, fick barnen smaka men samtidigt hålla för näsan och berätta om det var någon skillnad. Detta har lett till härliga stunder där vi reflekterat tillsammans kring olika tankar som kommit upp.

För att koppla ihop med köket har barnen fått i uppdrag vid lunchen att lukta och smaka på maten för att lista ut vilka olika kryddor och ingredienser som kokarna använt sig av vid matlagningen.

Som en avslutande skapande aktivitet har barnen utifrån sina förutsättningar och önskemål med hjälp av, spegel och färgpennor fått iaktta och rita eller ta ett självportätt. Detta genom att koppla samman det vi berört under året såsom öron, ögon, näsa och mun. Stunden började med att barnen med hjälp av digitala verktyg såsom telefon eller Ipad fick fotograferar sig själva och ta en selfie. Dessa bilder har barnen själva fått välja ut och sätta upp bredvid sina självportätt. 

Under veckorna vi arbetat med detta har vi även berört våra djurs olika smak men framför allt luktsinnen. Genom vårt sammarbete med Kvinnerstaskolan under våren och vårt avslutande besök där har barnen på nära håll fått se och hört om olika djurs egenskaper.

Tidsperiod? Vi kommer att arbeta med näsa och mun/lukt och smak under april-maj.

Kompisbok "Säg förlåt"

Varför? Vi kommer att arbeta med olika kompisböcker framöver. Den bok vi valt att börja med är "Säg förlåt".

Vad? Vi vill väcka barnens nyfikenhet, skapa samtal och öka deras förståelse för känslor och sina medmänniskor.  

Hur? Vi kommer att:

* läsa boken vid ett flertal tillfällen

* spela drama för barnen kring aktuella dilemman, i detta fall "Säg förlåt".

* samtala och reflektera om när?/om? de sagt förlåt och hur känslan av detta kändes(Var i kroppen känns känslan? Vi dokumenterar barnen i detta.

Tidsperiod? under augusti-september kommer vi att arbeta kring boken "säg förlåt".

Analys? Vi har arbetat kring boken "Säg förlåt" på olika sätt enligt vår planerade planering.Tankar och funderingar kring boken har väckts genom att vi vid ett  flertal tillfällen har läst boken tillsammans med barnen under våra samlingar. Arbetet kring hur vi är mot varandra fortgår dagligen och vi arbetar aktivt kring hur vi är goda förebilder mot varandra. Vi kan se att arbetet kring detta har fått ett positivt utfall då vi, när konflikter uppstår, kan koppla tillbaka till vårt arbetet kring detta och barnen känner då igen sig i det vi berört. När vi dramatiserade "Säg förlåt" inför barnen upplevde vi att barnen var mycket medvetna om dess innehåll och kunde relatera till deras egen vardag då de kunde "lösa" dramat genom egna reflektioner kring hur vi är mot varandra samt att något barn tydligt visade sina känslor kring det som dramatiserades. Tillsammans med barnen har vi dokumenterat kring hur vi kan säga förlåt till varandra och detta finns synliggjort på vår avdelning så att det på så sätt blir ett "levande" dokument.

Kompisbok "Sprida glädje"

Varför? Vi kommer att arbeta med olika kompisböcker framöver. Den bok vi valt att börja med är "Sprida glädje".

Vad? Vi vill väcka barnens nyfikenhet, skapa samtal och öka deras förståelse för känslor och sina medmänniskor.  

Hur? Vi kommer att:

* Läsa boken vid ett flertal tillfällen

* Teaterbesök av Martin Mutter som spelar teatern "Inte bara jag".

* Vi skapar alster med "glädje känslor" i som barnen reflekterat kring.

* Vi dokumenterar hur barnen ser ut när de visar "glädje".

* Vi skapar en "Glädjesol" tillsammans på Humlan där vi intervjuar barnen enskilt om deras tankar kring sina kompisar. "Vad är det bästa med din kompis...?"

Tidsperiod? under slutet av september-oktober kommer vi att arbeta kring boken "Sprida glädje". 

Analys? Arbetet kring "Sprida glädje" har gått enligt vår planering. Tankar och funderingar kring boken har väckts genom att vi vid ett  flertal tillfällen har läst boken tillsammans med barnen under våra samlingar. Efter teaterbesöket av Martin Mutter upplevde vi även att barnen själva reflekterade och samtalade kring dess innehåll, både med sina kamrater, oss pedagoger samt vårdnadshavare. Genom att skapa alster kring barnens "glädje känslor" har vi givits möjlighet att låta barnen förmedla sina egna tankar och känslor genom en skapande aktivitet där vi även dokumenterat deras tankar kring detta. Glädjesolen har fått den positiva effekt hos barnen som vi önskat genom att de fått beskriva "de bästa" egenskaperna hos varandra och sedan synliggjorts via "solen", vilket vi fångat upp med jämna mellanrum tillsammans med barnen.

Kompisbok "Visa dina känslor"

Varför? Vi kommer att arbeta med olika kompisböcker framöver.

Vad? Vi vill väcka barnens nyfikenhet, skapa samtal och öka deras förståelse för känslor och sina medmänniskor.  

Hur? Vi kommer att:

* Dokumentera barnens olika känslouttryck.

* Intervjufrågor kring känslor. Frågorna kommer att sättas in i barnens egna pärmar.

* Barnens tankar kring djurs känslor? Vi reflekterar med dem och utifrån deras tankar och funderingar söker vi vidare svar kring detta.

* Vi visar "känslobilder" för barnen och låter dem reflektera kring detta.

Tidsperiod? Under december-mars kommer vi arbeta kring boken "Visa dina känslor".

Analys: Vi upplever att barnen, genom vårt arbete med boken "Visa dina känslor", har utvecklat sin beskrivande förmåga kring sina egna- och förstå sina kamraters känslor både i ansiktsuttryck och kroppsspråk.

 

Vilka utvecklingsområden inom Lika-Olika har vi berört på olika sätt i verksamheten under året:

-Jag, självkänsla, känslor, kompisskap, attityder och värdegrund, hälsa, välbefinnande, livsstil, lycka, trygghet, normer, relationer, identitet, jämnställdhet, likabehandling.

Utvecklingsområden att beröra:

-Bakgrund,

-Familj; Vad heter de olika djuren ex pappa, mamma, barn inom barnen valda sommardjur,  

-Traditioner, olika högtider som firas i världen tex jul, påsk, ev. frågor till föräldramöte, vilka traditioner firar ni hemma i er familj.

Intervjufrågor:

1, Vad gör dig glad? 

2, Vad gör dig ledsen?

3, Vad gör dig arg?

4, Vad gör dig förvånad?

5, När känner du dig trött?

Hur känner du dig när du ska gå till förskolan?

Vilka kompisar leker du med?

Vad tycker du om att göra inne?

Vad tycker du om att göra ute?

Hur känner du när vi går på utflykt?

Finns det någon plats på förskolan där du känner dig orolig?

Hur känns det att gå ut i bygghallen och hämta mat? Hur tycker du maten smakar?

Vad/när får du vara med och bestämma på förskolan?

Hur känner du när vi har samling? Vad tycker du är roligt att göra på samlingen?

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,