Trygghetsperioden - Myran

Trygghetsperioder används när det finns behov i barngruppen, främst vid uppstarter inför ny termin, vid inskolningar av nya barn och överinskolningar av barn, det vill säga när det sker förändringar som påverkar gruppdynamiken i barngruppen. Huvudsyftet med trygghetsperioden är att skapa ett tryggt klimat där barnen utvecklar verksamheten tillsammans med oss.

TRYGGHETSPERIODEN: program och metod

När? 

Trygghetsperioder används när det finns behov i barngruppen, främst vid uppstarter inför ny termin, vid inskolningar av nya barn och överinskolningar av barn, det vill säga när det sker förändringar som påverkar gruppdynamiken i barngruppen. Hur länge en period fortlöper är individuellt för varje gruppsammansättning allt mellan cirka två till åtta veckor förekommer.  

När barn tillkommer under terminen kan vi införa en lite mildare variant av trygghetsperiod, eftersom de tidigare barnen är bekanta med rutinerna. Perioden avslutas när barn och pedagoger känner att den dagliga gruppdynamiken fungerar.   

Hur fungerar trygghetsperioden?  

För att få en väl fungerande gruppdynamik använder vi oss av trygghetsperioden som bygger på den så kallade FIRO-modellen (Fundamental Interpersonal Relationship Orentation). Genom att använda FIRO-metoden kan vi skapa oss förståelse för vad som händer i en ny barngrupp innan alla individer funnit sin plats samt trygghet och vi ser hur gruppdynamiken fungerar. FIRO-perioden kan delas in i olika faser; tillhörighet-, idyll-, rollsökning-, gemyt- och samhörihetsfas.  

• Tillhörighetsfasen  

Här lär barn och pedagoger känna vararna och miljön. Denna fas handlar främst om att bli accepterad samt att undvika konflikter. I denna fas är det viktigt att ha en tydlig struktur och gemensamma regler på avdelningen. Gruppen kommer inte vidare in i nästa fas fören alla känner sig accepterade. 

• Idyllfasen 

När gruppen kommit hit stannar produktionen upp ett slag och gruppen trivs väldigt bra som den är. Efter gruppen fått känna av lugnet är det dags att gå vidare till nästa fas rollsökning.  

• Rollsökningsfasen 

Inom denna fas när individerna i gruppen känner en tillhörighet och vet att de är accepterade i gruppen är nästa steg att finna sin egen roll. Under denna fas uttrycks både positiva och negativa känslor, det bildas mindre grupper utan att gruppen påverkas. 

• Gemytfasen  

Denna fas påminner om ”idyllfasen”, det som skiljer nu är att alla har funnit sina roller, däremot är produktiviteten fortfarande låg. Konflikter inom gruppen minskar.  

• Samhörighet  

Under den här fasen kan rollerna skifta med varandra eftersom individerna i gruppen känner en tillit till sig själva och varandra. Alla i gruppen känner sig accepterade och trygga i sina roller. Det är inom denna fas som vi kan uppnå en hög produktivitet där barnen kan bli bärare av verksamheten.  

Syfte och mål:

Huvudsyftet med trygghetsperioden är att skapa ett tryggt klimat där barnen utvecklar verksamheten tillsammans med oss. Målet är att barnen ska känna sig trygga och våga ta inflytande, göra sig hörda, ta egna beslut och veta att deras tankar och idéer är värdefulla och tar tillvara på i verksamheten. Barnen ska få utveckla förmågor som att; upptäcka, lyssna, reflektera, berätta, ställa frågor, argumentera, kommunicera, samtala om, undersöka, utforska, nyfikenhet, lust att lära, leka, känna trygghet, självständighet, tillit till sin egen förmåga, känna delaktighet och fungera i grupp, dessa förmågor utvecklar barnen dagligen genom att ingå i en väl fungerande barngrupp som känner trygghet.  

När någon ny tillkommer gruppen kan den lätt falla tillbaka inom de olika faserna, däremot om gruppen är väl fungerande kan den snabbt återgå till samhörighetsfasen.  

Hur uppnår vi samhörighetsfasen?  

• Gruppstärkande aktiviteter 
• Viktigt att känna att barn/pedagoger alltid lyckas 
• Inga onödiga val, därav begränsning av fria aktiviteter 
• Vi skapar en trygg basgrupp 
• Miljön blir är mer avskalad till en början och vi introducerar material för barnen. 
• Utveckla miljön i takt med att barngruppens trygghet. 
• Arbete sker i både hel och halvgrupper 
• Verksamheten är uppstyrd och planerad i detalj. 
• Fokus på rutiner och tydlig struktur under dagarna. 
• Rutinerna ska finnas som en trygghet för barngruppen. 
• Samma pedagoger i de olika rutinerna för att skapa en trygghet hos alla, i vem som gör vad. 
• Fokus på att alla i gruppen är viktiga, alla tillför något till vår grupp. 

Perioden präglas av tydligt ledarskap, närvarande pedagoger, medvetet uppstyrd verksamhet för att skapa en fungerande gruppdynamik och nå till samhörighetsfasen.  

ANALYS

När är Trygghetsperioden slut?
Detta kan vara tecknen:
- Alla barn känner till alla rutiner.
- Pedagoger kan försvinna ur rummet en stund utan att oro uppstår.
- Nya personer kan hälsa på gruppen utan att oro uppstår.
- Barnen kan gå i och ur lekar och aktiviteter utan att oro uppstår.
- Barnen börjar utveckla lekar och fasta aktiviteter och utmanar sig själva. De går från det säkra till det utmanade mer osäkra men med trygghet.
- Barnen börjar komma med egna idéer för gruppens räkning.
- Relationer mellan basgrupperna börjar skapas.
- I början av trygghetsperioden boar vi in oss på våra basgrupper men nu börjar vi släppa på det för skapa nya relationer till barn och pedagoger på andra basgrupper, detta ligger till grund för vårt tänk att alla barn är alls.

Hur blev resultaten?

Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?

UPPFÖLJNING

Här ska pedagogen tillsammans med barnen reflektera över arbetet och prata om det vi har gjort, var och en efter egen förmåga. Vi dokumenterar i barnens lärlogg!

UTVÄRDERING

UTVECKLING

Hur går vi vidare?
Vart ska vi?