<h2>Mot dessa m&aring;l och kunskapskrav arbetar vi:</h2>
Kapitel 1 Decimaltal
N&auml;r vi har arbetat med det h&auml;r kapitlet ska du kunna:
<ul>
<li>f&ouml;rst&aring; vad som menas med ett decimaltal</li>
<li>storleksordna decimaltal</li>
<li>multiplicera och dividera med med 10, 100 och 1000</li>
<li>r&auml;kna med &ouml;verslagsr&auml;kning</li>
<li>r&auml;kna med kort division</li>
</ul>
Kapitel 2 Procent och sannolikhet
N&auml;r vi har arbetat med det h&auml;r kapitlet ska du kunna:
<ul>
<li>r&auml;kna ut hur mycket en viss procent av n&aring;gonting &auml;t</li>
<li>r&auml;kna ut rabatten p&aring; en vara</li>
<li>v&auml;xla mellan br&aring;kform, decimalform och procentform</li>
<li>f&ouml;rklara vad som menas med sannolikhet</li>
<li>r&auml;kna ut sannolikheten f&ouml;r att en h&auml;ndelse ska intr&auml;ffa</li>
</ul>
Kapitel 3 Geometri
N&auml;r vi har arbetat med det h&auml;r kapitlet ska du kunna:
<ul>
<li>anv&auml;nda de vanligaste enheterna f&ouml;r area: cm2, dm2, m2.</li>
<li>f&ouml;rst&aring; och anv&auml;nda begreppen bas och h&ouml;jd</li>
<li>r&auml;kna ut arean av rektanglar, kvadrater, trianglar samt arean av figurer som &auml;r sammansatta av dessa</li>
<li>ben&auml;mna olika slags fyrh&ouml;rningar och trianglar samt beskriva deras egenskaper&nbsp;</li>
<li>f&ouml;rklara begreppen diameter, radie och medelpunkt.&nbsp;</li>
</ul>
Kapitel 4 Koordinatsystem och l&auml;gesm&aring;tt&nbsp;
N&auml;r vi har arbetat med det h&auml;r kapitlet ska du kunna:
<ul>
<li>beskriva vad ett koordinatsystem &auml;r</li>
<li>avl&auml;sa och skriva koordinater f&ouml;r punkter</li>
<li>rita koordinatsystem och s&auml;tta punkter</li>
<li>l&auml;sa av och rita diagram med proportionella samband</li>
<li>l&auml;gesm&aring;tten, typv&auml;rde, median och medelv&auml;rde</li>
</ul>
Kapitel 5 Algebra
N&auml;r vi har arbetat med det h&auml;r kapitlet ska du kunna:
<ul>
<li>Veta att ett obekant tal kan skrivas med en bokstav, t.ex x eller y</li>
<li>f&ouml;rst&aring; och kunna skriva algebraiska uttryck</li>
<li>veta hur geometriska m&ouml;nster kan beskrivas och uttryckas</li>
<li>kunna f&ouml;rklara vad en ekvation &auml;r och l&ouml;sa en ekvation</li>
</ul>
<h3>Elevinflytande</h3>
Eleverna har kommit med id&eacute;er och f&ouml;rslag p&aring; hur de vill arbeta med matematik. &Ouml;nskem&aring;len var varierande och m&aring;nga och d&auml;rf&ouml;r kommer &auml;ven matematikundervisningen bli varierad. Flera elever &ouml;nskade att g&ouml;ra matematiken rolig genom att anv&auml;nda digitala quiz, s&aring; som Socrative och Kahoot. De digitala quizen kommer d&auml;rf&ouml;r bli ett lustfyllt inslag under vissa lektioner.&nbsp;
F&ouml;rutom digitala quiz &ouml;nskade eleverna att f&aring; arbeta i boken, arbeta i grupp samt g&ouml;ra olika spel och lekar. Tillsammans kom vi fram till arbetss&auml;tten nedan. &nbsp;
<h2>Arbetss&auml;tt</h2>
Vi kommer arbeta och l&auml;ra oss matematik p&aring; olika s&auml;tt t.ex&nbsp;genom grupparbete,&nbsp;genomg&aring;ngar, r&auml;kning i boken, diskussioner, laborativa material, spel och lekar. En vanlig lektion inleds vanligtvis med en genomg&aring;ng med tillh&ouml;rande diskussion f&ouml;ljt av arbete i boken och avslutas med n&aring;gon matematiklek eller Socrative.&nbsp;En lektion i veckan &auml;gnar vi oss &aring;t att arbeta med probleml&ouml;sning i grupp. D&aring; kommer vi j&auml;mf&ouml;ra och diskutera gruppernas olika l&ouml;sningar.&nbsp;
Varje vecka f&aring;r du en mattel&auml;xa. Denna l&auml;xa handlar inte alltid om samma ska som vi f&ouml;r tillf&auml;llet arbetar med i klassrummet. Detta g&ouml;r att du h&aring;ller ig&aring;ng hela din matematikhj&auml;rna&nbsp;med alla olika arbetsomr&aring;den. Givetvis g&aring;r vi tillsammans genom l&auml;xan f&ouml;r att se att alla har f&ouml;rst&aring;tt och h&auml;nger med.
<h2>Bed&ouml;mning</h2>
Du visar vad du har l&auml;rt dig genom att arbeta med kapiteldiagnosen samt sammanfattande avlsutningsuppgifter. H&auml;r f&aring;r du m&ouml;jlighet att sj&auml;lv v&auml;lja vilken niv&aring; av uppgifter du vill visa, grundl&auml;ggande, utmanande eller &auml;nnu mer utmanande uppgifter. T&auml;nk p&aring; att redovisa din utr&auml;kningar tydligt, genom att skriv fakta, fr&aring;ga, utr&auml;kning och svar. Rita g&auml;rna en bild eller visa hur du provar dig fram till en l&ouml;sning.
Jag bed&ouml;mer &auml;ven din f&ouml;rm&aring;ga att arbeta med probleml&ouml;sning, resonemang &nbsp;och kommunikation under grupparbeten med probleml&ouml;sning. D&aring; lyssnar jag p&aring; ert samtal, hur ni kan f&ouml;rklara era tankes&auml;tt f&ouml;r varandra och hur ni kommer fram till era l&ouml;sningar.
<h3>Dokumentation/Utv&auml;rdering:</h3>
Arbetet dokumenteras: - I elevernas r&auml;kne- och diagnosh&auml;fte. &nbsp; - Med digitala redskap 
Utv&auml;rdering sker delvis l&ouml;pande under arbetets g&aring;ng men &auml;ven efter avslutat arbetsomr&aring;de.

Matematik

 formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, 

 använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, 

 välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, 

 föra och följa matematiska resonemang, och 

 använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. 

 Positionssystemet för tal i decimalform.

 Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer. 

 Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform. 

 Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.

 Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer. 

 Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol. 

 Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven. 

 Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. 

 Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. 

 Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas. 

 Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, simuleringar eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök.

 Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar. 

 Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar. 

 Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. 

 Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer. 

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.

Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.

I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.

Matematik HT 2017

Matriser i planeringen

Uppgifter