Ayla från Norr - årskurs 5

Ayla, Cro-magnonflickan från grottmänniskornas tid utgör stommen i en viktig arbetsmodell som vi har på Åsa Gård. Där utgår vi ifrån människans grundläggande behov och möjligheter. Vi kommer att arbeta förklarande och utredande med denna modell i vårt ämnesövergripande projekt under höstterminen 2017.

Inledning:

Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. 

 

Syfte och förmågor som ska utvecklas:

Syftet med projektet är att du ska ges möjlighet att arbeta ämnesintegrerat och fördjupa dina kunskaper vad gäller människan och dess behov och omvärld. 

 

Metod och innehåll:

Projektet startar med en gemensam uppstart där vi får lära känna Ayla.

Vi utgår sedan från ÅsaGårds Aylamodell, som går ut på att eleven får reflektera om vilka behov en människa har.

Vi diskuterar och lär oss om vatten, naturen, samhället, kroppen och människans tankeliv(religion).

Vi kommer fokusera på människan på samhälls-, individ och globalnivå.

Vi kommer ta upp följande områden i de olika ämnena:

• Vattnets kretslopp, rening och egenskaper
• Människans påverkan på naturen
• Hållbar utveckling

• Samhällsstrukturer 
• Jordens naturresurser
• Fördelning av befolkning och olika levnadsvillkor
• Kost, hälsa, sömn och motion
• Organsystem och dess samverkan
• Pubertet
• Sjukdomsspridning förr och nu
• Olika behandlingsmetoder förr och nu
• Världsreligioner och livsfrågor
• Återberättande texter

Bedömning:

Vi kommer bedöma dina förmågor och kunskaper löpande under projektets gång. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

Syfte

• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Centralt innehåll

• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
• Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.
• Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
• Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
• Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
• Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.
• Vattnets egenskaper och kretslopp.
• Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet.
• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
• Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
• Begreppen religion och livsåskådning.
• Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
• Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.
• Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.
• Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.

Uppgifter

Laboration - reaktionstid

Undersöka reaktionstid Syfte: Träna på att följa en instruktion, genomföra en undersökning samt dokumentera den. 1. Börja med att läsa igenom hela uppgiften. 2. Skriv punkt 1 till 4 i lab. rapportsmallen. 3. Genomför undersökningen enligt instruktion: • Arbeta i ert par • Bestäm vilken av er som skall börja att hålla linjalen. • Håll linjalen vid slutsiffran och låt den hänga rakt ner. • Den andra personen håller tumme och pekfinger längst ner vid linjalens slut med ett mellanrum på minst 5 cm. • Var beredd att fånga linjalen när din kompis släpper den. • Anteckna resultatet i hela centimeter i en tabell. Tänk också på att dokumentera din undersökning i bild. • Gör om försöket 5 gånger. Anteckna efter varje försök. • Beräkna medelvärdet av din undersökning. • Gör nu om samma försök men nu skall personen som fångar linjalen blunda och den andra personen piper när hen släpper linjalen. • Upprepa detta försök 5 gånger och anteckna resultatet i en ny tabell. • Beräkna medelvärdet av din undersökning. 4. Slutför lab. rapporten enligt mallen (genomförande, resultat och slutsats) 5. Lämna in text och bilder på unikum under uppgifter.

Pulsen (del 2)

Du har nu planerat och genomfört en undersökning som handlar om att visa att pulsen beror på hur mycket man anstränger sig. I del 2 ska du slutföra din labrapport, alltså lämna in punkt 6-7. Tänk på att det är viktigt att få med jämförelser (likheter/skillnader och vad dessa beror på) samt förbättringsförslag.

Pulsen (del 1)

När man vill se hur fort hjärtat slår tar man pulsen. Det gör man vid hälsoundersökningar eller om man tränar och vill se hur bra kondition man har. Man brukar ta pulsen på handleden och räkna antal hjärtslag under en minut. ______________________________________________________________________________________________________________ Din uppgift är nu att planera en säker undersökning där du visar att pulsen beror på hur mycket man anstränger sig. Beskriv noga din undersökning här nedanför. Tänk på följande punkter när du planerar undersökningen; När ska du mäta pulsen, hur många gånger ska du mäta pulsen, på vem/vilka ska du mäta pulsen och vad som är viktigt att tänka på för att resultatet ska bli säkert. I denna del gör du punkt 1-5 i labrapporten och lämnar in.

Uppgift: Vatten- och avloppsrening

Du ska göra en plansch (A3) där du med text och bild visar hur man renar avloppsvatten och dricksvatten i ett reningsverk. Ena halvan ska visa hur ett avloppsreningsverk fungerar och den andra halvan ska visa hur ett reningsverk för dricksvatten fungerar. Fota respektive del på planschen när du i klar och lämna in på Unikum under uppgiften "vatten – och avloppsrening".

Ayla från Norr- bearbetad

Lägg in din bearbetade text - Ayla från Norr här. Ta kort på din responsuppgift och lägg in den också!

Lab – vattnets tre faser

Läs igenom vad som ska göras och påbörja din rapport (steg 1-5), skriv i Pages. Följ instruktionerna och genomför sedan undersökningen. Glöm inte att dokumentera ditt arbete i text och bild. Ta fram material enligt listan: * Termos med varmt vatten * Glasburk med lock * Sked * Salt (ca 1 msk) * 2 st isbitar * Några droppar karamellfärg (använd pipett) Genomförande: * Häll i saltet i glasburken * Droppa i karamellfärg (5 st) i glasburken * Fyll halva burken med varmt vatten från termosen * Rör runt en kort stund med skeden * Vänd locket upp och ner och lägg två istbitar där * Sätt locket på burken med isbitarna uppåt Resultat: Dokumentera ditt resultat i text och foto och skriv ner dina iakttagelser. Slutsats: Förklara resultatet och tänk på att använda dig av det du lärt dig. Inlämning: Labbrapporten fotas och lämnas in på Unikum under uppgifter.

Vattnets kretslopp

Vattnets kretslopp Använd dig av begreppslistan som finns här nedan och skriv en förklarande text om hur vattnets kretslopp fungerar. Till din text ska du måla en bild. I din bild ska man kunna följa de olika stegen och se var de olika begreppen finns. Till din hjälp har du genomgången, dina anteckningar, filmen och läromedel om du önskar. När du är klar fotar du din bild och klistrar in texten här på Unikum under uppgifter. NO begreppslista – vattnets kretslopp Nederbörd (regn, snö, hagel) Grundvatten Avdunstning Kondensation Moln Vind Stiga Smälta Frysa Förångas Kretslopp Värme Kyla Solen

Vattnets kretslopp

Använd dig av begreppslistan som finns nedan och skriv en förklarande text om hur vattnets kretslopp fungerar. Till din text ska du måla en bild. I din bild ska man kunna följa de olika stegen och se var de olika begreppen finns. Till din hjälp har du genomgången, dina anteckningar, filmen och läromedel om du önskar. När du är klar fotar du din bild och klistrar in texten här på Unikum under uppgifter. NO begreppslista – vattnets kretslopp Nederbörd (regn, snö, hagel) Grundvatten Avdunstning Kondensation Moln Vind Stiga Smälta Frysa Förångas Kretslopp Värme Kyla Solen

Ayla från Norr, skriva fortsättning UTKAST

Skriv en fortsättning på föreställningen. Använd först tankelinjen för att förbereda din text. Lägg ditt utkast här.

Ayla från Norr, skriva fortsättning UTKAST

Skriv en fortsättning på föreställningen, Ayla från Norr. Använd stödstrukturen när du förbereder dig.Lägg ditt utkast här.