Kondition år 4-6

Vi kommer under v. 35-37 jobba med kondition och hälsa kopplad till kondition. Eleverna kommer att få prova på olika former av konditionsträning såsom löpning och intervaller och konditionslekar. Eleverna kommer även att få lära sig om puls (att ta sin egen och en kompis) samt teoretiska termer inom detta område.

Syfte med perioden

Syftet med denna period är ni ska få möjligheten att förstå och känna på hur konditionsträning kan påverka er hälsa idag men också längre fram. Att man genom träning såsom konditionsträning inte bara kan må bättre fysiskt utan och psykiskt.

Vidare ska ni få lära er olika begrepp kring kondition och ni får möjlighet att förstå hur ni själva reagerar på konditionsträning

Ni ska även få en förståelse för den positiva på Syftet med denna perioderkan konditionsträning har både fysiskt och psykiskt.

 Vidare ska ni få lära sig olika begrepp kring kondition och att ni får möjlighet att först hur ni själva reagerar på konditionsträning

Förväntan på er

Aktivt delta i diskussion under teoripass och lämna in era svar på frågorna. Lära sig ta sin egen och andras puls.

Delta och vara med och prova olika varianter av konditionsträningsformer och konditionslekar.

 

Kunskapskrav

Det kommer inte att vara en avslutande examination utan ni kommer genomgående att bedömas utifrån de kunskapskrav som redovisas nedan i matrisen. Bedömningen kommer ske i form av ett omdöme och ta sin utgångspunkt utifrån de kunskapskrav som visas nedan i matrisen

 

Frågorna:

1. Vad är det för skillnad på hur man använde kroppen till vardags förr i tiden jämfört med hur den används idag?

2. Vad innebär det att träna kondition?

3. Ge tre exempel på typiska konditionskrävande aktiviteter.

4. Varför ska vi träna kondition?

5. Ungefär hur mycket blod pumpar hjärtat ut per minut vid vila?

6. Hur mycket blod kan hjärtat pumpa runt per minut vid tung träning på en vältränad person?

7a. Hur påverkas maxpulsen av träning?

7b. Hur påverkas vilopulsen av träning?

7c. Hur påverkas arbetspulsen av träning?

8. Förklara varför du svarade som du gjorde på fråga 7b.

9. Varför blir man andfådd vid konditionsträning?

 

 

Vad är kondition?

Kondition kan enkelt förklaras som kroppens förmåga att transportera syre ut till muskulatur och organ. Egenskapen uthållighet kan definieras som kroppens förmåga att arbeta med hög intensitet under förhållandevis lång tid.

    För att träna konditionen måste du anstränga dig så att du blir andfådd. Träningspasset är som jobbigast när många och stora muskelgrupper är i gång samtidigt. Hjärtat, lungorna, blodet och musklerna är beroende av varandra och är helt avgörande för hur bra din kondition är.

Träna hjärtat och orka mer:

Syreupptagningsförmågan är avgörande för konditionen. För kroppen är så vis att den anpassar sig efter vad vi kräver av den. Tränar vi konditionsträning kommer kroppen successivt att öka sin förmåga att ta upp, transportera och avge syre.

Så här fungerar det:

För att utföra en rörelse krävs muskelarbete. Musklerna behöver syre för att arbeta. Syret finns i luften som vi andas in i lungorna. Lungorna tar hand om syret och avger det till blodet. Blodet pumpas med hjälp av hjärtat ut till musklerna.

 

På så sätt får musklerna sitt syre och kan utföra rörelsen vi begärt. Denna sinnrika kedja kallas syretransportkedjan. Den består av fyra länkar: Lungorna, blodet, hjärtat och musklerna. Alla länkar är beroende av varandra och är träningsbara.

Den avgörande länken är hjärtat:

Ju starkare hjärta, desto kraftigare pumpkapacitet, vilket styr hur fort och hur mycket syresatt blod som når musklerna. Det vill säga hur mycket du orkar. Ju hårdare vi vill att musklerna ska jobba desto mer syre vill de ha.

 

Lungorna, blodet och hjärtat måste snabbt få ut syret. Ju snabbare denna transport går desto mer kondition är du. Hjärtmuskelns pumpkapacitet är helt avgörande för den fysiska prestationsförmågan, vilket gör hjärtat till syretransportkedjans starkaste (eller svagaste) länk. Vid ansträngning anpassar sig hjärtat på två olika sätt, dels genom att pumpa kraftigare och dels genom att slå fortare. Efter en tids konditionsträning kommer du att märka att hjärtat blir starkare och klarar då sitt arbete med färre slag. Både din arbets- och vilopuls sjunker vilket innebär att hjärtat jobbar smart och ”sparsamt”. Du har fått en bättre kondition!

Puls:

Ett sätt att kontrollera vilken intensitet på vår träning är att ta pulsen. I vila ligger vår puls på cirka 40-60 slag per minut. Vilken puls man har är dock väldigt individuellt och beror bland annat på ålder, kön och hur tränade vi är.

 

Vår maxpuls, det vill säga max antal slag som hjärtat kan slå per minut kan enkelt beräknas genom att dra av din ålder från 220. Är du 12 år blir din maxpuls således 208. Detta är enbart ett värde och de senaste åren har det kommit fram olika formler där ens maxpuls går att räkna ut. För att få exakt korrekt maxpuls behöver du testa dig på ett testcenter.

Träningslära – Varför är fysisk aktivitet bra för kroppen?

Grundläggande anatomi:

 Lungorna

Genom inandningsluften drar vi ner luft i lungorna. Luften fördelar sig ut i alla lungblåsor s.k. alveoler. På andra sidan av lungblåsornas väggar flyter blodet förbi i ett nätverk av små fina kärl, redo att suga upp syret från inandningsluften.

 

När vi blir vältränade förbättras lungornas funktion genom att andningsdjupet ökar och vi klarar av att andas snabbare. Vi andas snabbare vid träning för att musklerna ställer högre krav på vår syreupptagningsförmåga, vilket leder till att vi andas snabbare. Observera att andas snabbt är inte lika med att vi blivit mer vältränade utan det handlar om att man på ett mer effektivt sätt kan ta upp syret och transportera det från lungorna och ut till muskulaturen.

Hjärtat

När blodet åter nått hjärtat pumpas det upp till lungorna för att avge koldioxid och ta upp nytt syre. Nu börjar kretsloppet åter om. Ju mer blod hjärtat orkar pumpa, desto mer syre når de arbetande musklerna och desto längre och bättre klarar kroppen av ett hårt arbete.

     

Genom konditionsträning styrketränas hjärtat och kan pumpa ut mer blod i varje slag. Detta är den mest centrala och mest påverkbara komponenten för konditionsökning. Vid vila pumpar hjärtat ut ungefär 5 liter per minut, medans vid tungträning på en vältränad person kan hjärtat pumpa ut så mycket som 40 liter per minut.

Blodet

När syret lämnat inandningsluften fångas det upp av blodet. De röda blodkropparna innehåller ett ämne som kallas hemoglobin. Detta ämne binder syre och gör att syret kan transporteras runt i kroppen. Ute bland de sytrådstunna kärlen, de sk. kapillärerna, är det dags för blodet att leverera syret till musklerna och i stället ta emot koldioxid. Därefter forslas det syrefattiga blodet i venerna tillbaka till hjärtat. Konditionsträning leder till ökat antal röda blodkroppar. Blodet får på detta sätt fler ”bärare” av syre och syretransportkedjan blir effektivare.

   

Lilla kretsloppet beskriver blodets väg från hjärtat till lungorna, tur och retur. I detta kretslopp hämtar blodet syre från inandningsluften. Stora kretsloppet är blodets resa genom hela kroppen, ut i alla organ. Resan börjar och slutar i hjärtat.

Vilka effekter ger regelbunden fysisk aktivitet?

Man har sett tydliga samband mellan kontinuerlig konditionsträning och positiva fysiska och mentala effekter. Åderförkalkning och hjärtinfarkt är två saker som effektivt förebyggs vid konditionsträning. En ökad uthållighet kommer även att bidra till att du lättare klarar av annan typ av arbetet, t ex. i skolan och på jobbet. Rent fysiologiskt händer det många saker i kroppen när vi utför fysisk aktivitet. Här är några exempel

 

·         Du mår bättre och känner dig gladare – Motion ökar halten av ämnen i din kropp som gör dig gladare t ex endorfiner, och mer avslappnad samt lindrareventuell smärta, oro och stress

·         Du blir smartare – Motion nybildar nervceller och förbättrar blodcirkulationen. Hjärnan får mer syre, minnet och koncentrationsförmågan förbättras och inlärningsförmågan ökar.

·         Du blir starkare – Motion ökar antalet blodkärl i dina muskler och din muskelstyrka ökar

·         Du får bättre kondition – Motion ger ett starkare hjärta och effektivare lungor. Din syreupptagningsförmåga förbättras och du orkar mer arbete.

·         Du blir friskare – Motion förbättrar din blodcirkulation vilket stärker ditt immunförsvar och ökar din motståndkraft mot infektioner.

·         Du blir mindre stressad – är avstressande och minskar spänningen i kroppen. Detta påverkar din hälsa positivt då stress är skadligt för kroppen.

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
• genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och
• förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.

Centralt innehåll

• Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
• Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.
• Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.
• Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.
• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild.

Kriterier

• Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten.
• Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
• Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler.
• Eleven kan ge enkla beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter.