Matte åk 1

Välkommen in i siffrornas spännande värld! Här tränar vi på att räkna, lös problem och bli säker på olika matematiska begrepp.

Målet med undervisningen är att...

...kunna använda matematik i vardagen.

Kunskaperna i matematik kan delas in i fem olika förmågor:

PROBLEMLÖSNINGSFÖRMÅGA - att kunna formulera och lösa problem, kunna välja och värdera strategier/metoder och resultat under problemlösningen.

BEGREPPSFÖRMÅGA - att känna till och förstå olika begrepp och termer inom matematiken (tex. framför, bakom, mindre, större, fler, färre, udda, jämt, hälften, dubbelt…).

PROCEDURSFÖRMÅGA - eller metodförmåga innefattar att kunna välja den metod (tex. det räknesätt) som lämpar sig bäst och utföra beräkningarna på ett effektivt sätt.

RESONEMANGSFÖRMÅGA - kunna resonera och argumentera sig logiskt fram till olika lösningar, både formella och informella.

FÖRMÅGA ATT KOMMUNICERA - kunna utbyta information med andra (muntligt, skriftligt, i bild och andra uttrycksformer).

Matematiken ska också sättas in i ett historiskt sammanhang.

Innehållet i kursplanen är indelat i kunskapsområden. De olika områdena kan kombineras på olika sätt för att öva de olika förmågorna (se ovan).

TALUPPFATTNING OCH TALS ANVÄNDNING: Räkna, ordna, läsa och skriva tal upp till 100. Kunna uttrycka tal med hjälp av olika konkreta material (klossar, talstavar, pengar, tallinjer etc.). Kunna dela upp tal (talen upp till tio, tiokompisarna, tiotal och ental) Kunna använda tal för att ange tal och ordning. Känna till positionssystemet.

De fyra räknesätten med tyngdpunkt på addition och subtraktion samt metoder för beräkningar.

ALGEBRA
Likhetstecknets betydelse.
Kunna avläsa och skapa talmönster (i huvudsak två, fem och tio i taget).
Geometriska mönster/upprepningar.

GEOMETRI
Enkla tvådimensionella figurer (triangel, cirkel, rektangel, kvadrat, månghörningar…)
Enkla tredimensionella figurer (pyramid, klot, rätblock, kub, cylinder…)
Olika termer i samband med figurerna (sida, hörn, kant…)
Symmetri i bilder och i naturen.
Lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
Uppskatta längd och jämföra storlek med informella mätenheter.
Mäta tid (veckodagar, månader, årstider, hela och halva timmar)

SANNOLIKHET OCH STATISTIK
Kunna avläsa och göra enkla tabeller och diagram.

SAMBAND OCH FÖRÄNDRING
Olika proportionella samband (tex dubbelt och hälften, karta och verklighet, del av helhet - frukt som delas i bitar och bitarnas förhållande till den hela frukten)

PROBLEMLÖSNING
Lösa problem och andra kluriga uppgifter kopplade till vardagen. Samtal om hur man tänkte och lyssna på hur andra har tänkt. Dokumentera med bilder och siffror hur man har löst uppgiften.

Så här ska vi arbeta...

Vi arbetar från det konkreta till det abstrakta.

Vi arbetar med färdigheter (En färdighet blir du färdig med. När du har utvecklat färdigheten behöver du inte träna mer på den utan använder den som ett redskap. ex. multiplikationstabell) och förmågor (En förmåga blir du inte färdig med. Den kan du hela tiden utveckla vidare och bli bättre på. ex. hur du löser problem).

Vi spelar spel, leker och försöker göra undervisningen lustfylld och spännande genom att eleverna får olika uppgifter som ska utföras eller undersökas.

Vi använder situationer i vardagen till att förstå, tydliggöra, förklara och öva matematik och matematiska begrepp.

Vi arbetar mycket med glädjen och viljan att dela med sig av hur man tänker och funderar när vi löser olika uppgifter. Vi arbetar enskilt, i par eller i grupp. Det är viktigare att tänka än att tänka rätt. Det är viktigare att ha en tanke som är rätt än att svaret är rätt.

Vi automatiserar (övar så mycket så att du inte behöver räkna utan ”bara vet”) tiokompisarna, lilla plus och lilla minus.

Viktiga ord och begrepp 

Se ovan under "Målet med undervisningen".

Bedömning

Vi bedömer PROCEDURSFÖRMÅGAN dvs vilka arbetssätt och strategier eleverna använder när de ska lösa olika uppgifter i det talområde vi arbetar och hur säkra de är på talen i talområdet (tex grannar, uppdelning, mer och mindre).

Vi bedömer FÖRMÅGAN ATT KOMMUNICERA dvs. hur eleverna utbyter information med varandra, i klassen och med pedagogerna (tex. muntligt, skriftligt, i bild).

Vi bedömer BEGREPPSFÖRMÅGAN dvs. hur eleverna tar till sig och använder de matematiska begrepp vi arbetar med.

Läroplansmål

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
• Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• 
  
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.