<h2>M&aring;let med undervisningen &auml;r att... </h2>
...kunna anv&auml;nda matematik i vardagen.
Kunskaperna i matematik kan delas in i fem olika f&ouml;rm&aring;gor:
PROBLEML&Ouml;SNINGSF&Ouml;RM&Aring;GA - att kunna formulera och l&ouml;sa problem, kunna v&auml;lja och v&auml;rdera strategier/metoder och resultat under probleml&ouml;sningen.
BEGREPPSF&Ouml;RM&Aring;GA - att k&auml;nna till och f&ouml;rst&aring; olika begrepp och termer inom matematiken (tex. framf&ouml;r, bakom, mindre, st&ouml;rre, fler, f&auml;rre, udda, j&auml;mt, h&auml;lften, dubbelt&hellip;).
PROCEDURSF&Ouml;RM&Aring;GA - eller metodf&ouml;rm&aring;ga innefattar att kunna v&auml;lja den metod (tex. det r&auml;knes&auml;tt) som l&auml;mpar sig b&auml;st och utf&ouml;ra ber&auml;kningarna p&aring; ett effektivt s&auml;tt.
RESONEMANGSF&Ouml;RM&Aring;GA - kunna resonera och argumentera sig logiskt fram till olika l&ouml;sningar, b&aring;de formella och informella.
F&Ouml;RM&Aring;GA ATT KOMMUNICERA - kunna utbyta information med andra (muntligt, skriftligt, i bild och andra uttrycksformer).
Matematiken ska ocks&aring; s&auml;ttas in i ett historiskt sammanhang.
Inneh&aring;llet i kursplanen &auml;r indelat i kunskapsomr&aring;den. De olika omr&aring;dena kan kombineras p&aring; olika s&auml;tt f&ouml;r att &ouml;va de olika f&ouml;rm&aring;gorna (se ovan).
TALUPPFATTNING OCH TALS ANV&Auml;NDNING: R&auml;kna, ordna, l&auml;sa och skriva tal upp till 100. Kunna uttrycka tal med hj&auml;lp av olika konkreta material (klossar, talstavar, pengar, tallinjer etc.). Kunna dela upp tal (talen upp till tio, tiokompisarna, tiotal och ental) Kunna anv&auml;nda tal f&ouml;r att ange tal och ordning. K&auml;nna till positionssystemet.
De fyra r&auml;knes&auml;tten med tyngdpunkt p&aring; addition och subtraktion samt metoder f&ouml;r ber&auml;kningar.
ALGEBRA Likhetstecknets betydelse. Kunna avl&auml;sa och skapa talm&ouml;nster (i huvudsak tv&aring;, fem och tio i taget). Geometriska m&ouml;nster/upprepningar.
GEOMETRI Enkla tv&aring;dimensionella figurer (triangel, cirkel, rektangel, kvadrat, m&aring;ngh&ouml;rningar&hellip;) Enkla tredimensionella figurer (pyramid, klot, r&auml;tblock, kub, cylinder&hellip;) Olika termer i samband med figurerna (sida, h&ouml;rn, kant&hellip;) Symmetri i bilder och i naturen. L&auml;gesord f&ouml;r att beskriva f&ouml;rem&aring;ls och objekts l&auml;ge i rummet. Uppskatta l&auml;ngd och j&auml;mf&ouml;ra storlek med informella m&auml;tenheter. M&auml;ta tid (veckodagar, m&aring;nader, &aring;rstider, hela och halva timmar)
SANNOLIKHET OCH STATISTIK Kunna avl&auml;sa och g&ouml;ra enkla tabeller och diagram. SAMBAND OCH F&Ouml;R&Auml;NDRING Olika proportionella samband (tex dubbelt och h&auml;lften, karta och verklighet, del av helhet - frukt som delas i bitar och bitarnas f&ouml;rh&aring;llande till den hela frukten)
PROBLEML&Ouml;SNING L&ouml;sa problem och andra kluriga uppgifter kopplade till vardagen. Samtal om hur man t&auml;nkte och lyssna p&aring; hur andra har t&auml;nkt. Dokumentera med bilder och siffror hur man har l&ouml;st uppgiften.
<h2>S&aring; h&auml;r ska vi arbeta... </h2>
Vi arbetar fr&aring;n det konkreta till det abstrakta.
Vi arbetar med f&auml;rdigheter (En f&auml;rdighet blir du f&auml;rdig med. N&auml;r du har utvecklat f&auml;rdigheten beh&ouml;ver du inte tr&auml;na mer p&aring; den utan anv&auml;nder den som ett redskap. ex. multiplikationstabell) och f&ouml;rm&aring;gor (En f&ouml;rm&aring;ga blir du inte f&auml;rdig med. Den kan du hela tiden utveckla vidare och bli b&auml;ttre p&aring;. ex. hur du l&ouml;ser problem).
Vi spelar spel, leker och f&ouml;rs&ouml;ker g&ouml;ra undervisningen lustfylld och sp&auml;nnande genom att eleverna f&aring;r olika uppgifter som ska utf&ouml;ras eller unders&ouml;kas.
Vi anv&auml;nder situationer i vardagen till att f&ouml;rst&aring;, tydligg&ouml;ra, f&ouml;rklara och &ouml;va matematik och matematiska begrepp.
Vi arbetar mycket med gl&auml;djen och viljan att dela med sig av hur man t&auml;nker och funderar n&auml;r vi l&ouml;ser olika uppgifter. Vi arbetar enskilt, i par eller i grupp. Det &auml;r viktigare att t&auml;nka &auml;n att t&auml;nka r&auml;tt. Det &auml;r viktigare att ha en tanke som &auml;r r&auml;tt &auml;n att svaret &auml;r r&auml;tt.
Vi automatiserar (&ouml;var s&aring; mycket s&aring; att du inte beh&ouml;ver r&auml;kna utan &rdquo;bara vet&rdquo;) tiokompisarna, lilla plus och lilla minus.
<h2>Viktiga ord och&nbsp;begrepp&nbsp;</h2>
Se ovan under "M&aring;let med undervisningen".
<h2>Bed&ouml;mning</h2>
Vi bed&ouml;mer PROCEDURSF&Ouml;RM&Aring;GAN&nbsp;dvs vilka arbetss&auml;tt och strategier eleverna anv&auml;nder n&auml;r de ska l&ouml;sa olika uppgifter i det talomr&aring;de vi arbetar och hur s&auml;kra de &auml;r p&aring; talen i talomr&aring;det (tex grannar, uppdelning, mer och mindre).
Vi&nbsp;bed&ouml;mer F&Ouml;RM&Aring;GAN ATT KOMMUNICERA dvs. hur eleverna utbyter information med varandra, i klassen och med pedagogerna (tex. muntligt, skriftligt, i bild).
Vi bed&ouml;mer BEGREPPSF&Ouml;RM&Aring;GAN dvs. hur eleverna tar till sig och anv&auml;nder&nbsp;de matematiska begrepp vi arbetar med.

Matematik

 formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, 

 välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, 

 använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. 

 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning

Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.

Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

 Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas

 Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. 

 Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras. 

 Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. 

Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.

 Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. 

 Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. 

Matte åk 1

Matriser i planeringen

Uppgifter