Beskrivande-text, Anne Frank

Eleverna lär sig om den beskrivande textens texttypiska upplägg genom sin lust till att lära om Anne Franks fascinerande livshistoria. Temaarbetet strävar mot relevans över ett ämnesövergripande upplägg och täcker syften och centralt innehåll ur dels svenskämnet, de samhällsorienterade ämnena och dels bildämnet.

Beskrivande-text, Anne Franks livshistoria.

Mål med undervisningen, ur lgr11.

Ur syftesdelen,

• läsa och analysera berättande- och beskrivande-texter och andra texter för olika syften
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden
• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner

Förmågor ur det centrala innehållet, i de olika kursplanerna,

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
• Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar

• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
• Informationssökning (källkritik)
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva på dator.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Av undervisningen kan eleverna bedömas mot kunskapskrav i de olika kursplanerna,

• Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
• Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.
• Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.
• Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. 

Elevens förmågor kan bedömas formativt och summativt efter observationspunketr ur

”Nya språket lyfter”. Avstämning C (sid 115-116).

Läsa,

• Eleven läser för upplevelse och lärande
• Eleven läser, förstår och tolkar innehåll i berättelser och faktatext
• Eleven läser texter av olika slag med flyt (…)

Skriva,

• Eleven prövar att bearbeta sina texter efter samtal med andra
• Eleven hämtar information och kunskaper från någon anvisad källa och skriver med egna ord en sammanhängande text
• Eleven använder olika texttypiska drag och bearbetar sina texter för att fördjupa innehållet i dem.

Anpassningar och extra anpassningar.

Anpassningar ges på gruppnivå genom tydlighet, tydlighet och tydlighet, från läraren. Undervisningen bygger på lust att lära, variation, högt elevdeltagande och mycket repetition. Dessa inslag är ofta gynnsamma metoder särskilt mot elever med t.ex. koncentrationssvårigheter men egentligen mot alla.   

(Det underliggande lustfyllda håller igång den med begränsad inre motorn.

Det varierade upplägget, med olika gruppkonstellationer och varierande moment , håller den överaktiva stimulerad.

Det höga elevdeltagandet håller kvar den ofokuserade.)

De nya begreppen lärs in med hjälp av mycket repetition.

Texterna läses i fler olika sammanhang, både högt och tyst. Vissa elever kan behöva stöd i att tolka textens innehåll och sortera ut den information som är central, de kan vara hjälpta av att få texten uppläst för sig (av inläsningstjänst eller i mindre läsgrupp, eller båda två ).  Textmängden kan begränsas i sidantal eller med förtydligande färgmarkeringar av centrala delar i texten att koncentrera sig på.

För de elever som behöver utmanas på högre nivå erbjuds fler texter för läsning, t.ex. utdrag ur Anne Franks dagbok eller hela boken för den som inte får nog (finns på Lerums bibliotek som klassuppsättning). Det finns också texter med samlade Anne-citat (svenska och engelska) som är läsvärda för den som är mottaglig. Eleverna kan också tilldelas ord och begrepp på en nivå upp, (t.ex. ockupera, avskedas, förföljas, förtryck, koncentrationsläger…)  
_______________________________________________________________________________________________________________

                                                               

                                                                   Arbetssätt, undervisningens innehåll.

                                                        1. Inledande fas, lust, läsförståelse och centrala begrepp.

Temat tar utgångspunkt i det elevnära, eleverna lär sig om den beskrivande textens typiska uppbyggnad, genom sin lust till att lära om Anne Franks fascinerande livshistoria.

• I den inledande fasen läser eleverna. De tar del av tre kortare texter (källtexter, beskrivande texter) om Anne Frank och om historiska händelser kring henne. Eleverna läser i mindre och större gruppkonstellationer, de läser både högt och tyst. I inledningsfasen ges eleverna stort utrymme till att ställa frågor och själva berätta om sina egna förkunskaper i ämnet. Lektionerna ges i halvgrupp och möbleras som textsamtal (sittandes vid runt bord).

”Jag skriver också dagbok”,

”Min mormor är från Polen och levde under andra världskriget. Får jag ta med mig ett kort på ett par militärstövlar som hon sparat sen den tiden?”,

”Jag tror jag vet hur de öppnade lönndörren till gömstället. Det måste varit genom att dra ut en bok som dom egentligen hade satt fast och så blev den som ett handtag som ingen såg.”

Med sig från samtalen och diskussionerna får eleverna viss kunskap om historien, genom att de delger varandra, lyssnar på varandra och frågar varandra, eller läraren. Förhoppningen är dessutom att eleverna får med sig ett antal ämnesspecifika ord och begrepp. Från start använder läraren sig av kontextualisering av de centrala begreppen. Eleverna får förståelse för nya orden och begreppen genom hur de förekommer i, för eleven, begripliga sammanhang. T.ex.

”Pelle, vill du vara vänlig att läsa det andra stycket, starta med underrubriken. Glöm inte bildtexten.”

Centrala begrepp; beskrivande text, berättande text,

rubrik, underrubrik, stycke, bildtext, källa, källtext, repetera, stödord,

fördom, rasism, lika värde,

budskap med flera(…).  

De centrala begreppen är alltid synliga för eleverna och sitter uppsatta som “molnord” på väggen i klassrummet.

• Den första skrivuppgiften går ut på att närma sig nya ord och begrepp från texterna (av lärarna utvalda centrala begrepp, uppskrivna på tavlan). Eleven väljer ett ord eller ett begrepp och provar att förklara det med egna ord. Förhoppningen är att eleverna möter språket och prövar att göra det till sitt.

I veckans bildundervisningen får eleverna titta på fotoporträtt av Anne Frank och hennes familjemedlemmar.

Porträtten ges i närbild med starka färgkontraster och med varierande ansiktsuttryck. Bilderna kommunicerar olika känslor och budskap till eleverna.  Eleverna får både analysera foton och framställa egna porträtt.

I de egna porträtten av Anne inspireras eleverna av fotona med starka färgkontraster och uttryck. Till sin bild får eleverna välja ett “Anne-citat” som de skriver snyggt överst i bilden.

_____________________________________________________________________________________________________________

              

                                                         2. Studieteknik och den beskrivande textens texttypiska drag.

• Eleverna läser de utvalda texter närmare och sorterar ut viss information utifrån ett specifikt område. Eleverna väljer själva ett så kallat expertområde, t.ex. dagboken, familjebilden, gömstället eller kriget.  Sedan läser de texterna igen och stödordsmarkerar just den information som behandlar deras expertområde, eleverna använder minst två olika källor för att kunna komplettera och jämföra innehållet. Efter att eleverna läst skriver de av, eller omformulerar med egna ord, de meningar de strukit under, i sina skrivböcker. Meningarna bildar en löpande text.

De egenskrivna texterna dras igenom en kamrat för respons, därefter bearbetar eleverna sina texter (enkel respons), tillslut skriver eleverna rent sina texter på datorn.

De egenskrivna beskrivande texterna börjar nu ta form. De egna texterna kommer att fungera som en ”kladd”, ett första utkast. (Den slutgiltiga texten skriver vi gemensamt i helklass efter genrepedagogiskt upplägg/ cirkelmodell, då alla elever i klassen skriver en och samma text tillsammans. Då de olika expertområden fungerar som stycken med egna underrubriker.)

Vid nästa bildundervisning-stillfälle övar eleverna sig i att kombinera bild med text.  Eleverna prövar att förstärka (en mottagares förståelse av) textens innehåll genom att beskriva sitt område med både text och bild. Har eleven skrivit om kriget så ska även bilden beskriva kriget. Eleverna skriver också en bildtext nederst i bild, gärna innehållande något av de centrala begreppen.

__________________________________________________________________________________________________________

                                 

                                                        3. Avslutande fas, textsamtal, respons och att bearbeta text.

Här går temat in i sin sista fas. Eleverna har nu satt ihop en egen mapp med porträttet på Anne som framsida därefter följer de beskrivande källtexterna samt deras egenskrivna text med tillhörande bild. Nu är det hög tid att dela med sig i gruppen. Dax för textsamtal om elevernas egna texter.  Eleverna sitter i ring, cirka 10 elever vid varje samtalstillfälle (halvgrupp).

• Inför samtalet sätter vi upp enkla samtalsregler för, hur vi ska vara mot varandra i samtalet(se bilaga, för lektionsplanering och sida för utskrift)
• Eleven läser själv upp sin text, eventuellt läser läraren upp texten/ delar av texten, en gång till direkt efter att eleven själv läst.
• Därefter sker ett samtal om texten, i samtalet ställer läraren och eleverna frågor till skribenten, som får berätta och beskriva både sin text, sin bild och sin läroprocess. Efter samtalet får eleverna möjlighet att göra vissa ändringar i sina texter, efter nya uppslag från samtalet.

____________________________________________________________________________________________________________

                                                                     

                                                                           4. En gemensam mall-text

Temat avslutas med att eleverna skapar en en gemensam text, i helklass. Den gemensamma texten byggs upp av olika styckena. Varje stycke behandlar vart och ett av de expertområden som eleverna själva valt att skriva om tidigare. Det är viktigt att ALLA elever bidrar till den gemensamma texten.

( Huvudrubrik Anne Frank, underrubriker Familjen Frank, Annes skrubb, Kriget och Dagboken.)

Den gemensamma texten är uppbyggd efter den beskrivande textens typiska drag som eleverna vid det här laget förhoppningsvis både kan urskilja och själv använda sig av. Förhoppningen är också att flera av de centrala begreppen nu förekommer i elevens egna formuleringar.

• Läraren skriver på smartboarden/ tavlan och fördelar ordet mellan eleverna.
• Alla elever får vara med och fylla i till den gemensamma texten på tavlan. Varje elev har någon eller några eller många mening/meningar från sin egenskrivna text som får plats i den gemensamma texten.
• Eleverna får var sin utskriven kopia av den gemensamma texten. Den färdiga texten sätts längst bak i den egna mappen.

Den färdiga texten sitter uppe på väggen i förstorat format och fungerar som en MALL-text, för eleverna att ta stöd av när de skriver andra beskrivande texter i fortsättningen (gäller ämnesövergripande).

______________________________________________________________________________________________________________

                                                                                 5. Utvärdering

Mappen blir underlag för en avslutande utvärdering, eleverna sammanfattar sin arbetsgång och sina arbetssätt och utvärdera sina insatser (vad var lätt?, vad var svårt?).

Eleverna checka också av mot Lgr 11, vilka punkter ur centralt innehåll i svenskämnet som de övat sig i.
                                   

____________________________________________________________________________________________________________