Frihetstiden, Gustavianska tiden och Karl Johanstiden Ht -17

Nu är det slut på Stormaktstidens envälde - en ny era tar vid, som går under namnet Frihetstiden. Därefter träder den Gustavianska tiden in med kulturen i fokus men även ett växande missnöje med hur Sverige styrdes. Vi avslutar med Karl Johanstiden som kännetecknas av fredliga framsteg och en befolkningstillväxt som tar fart.

 

Beskrivning av arbetsområdet:

Du jobbar enligt din planering, tittar på film, jobbar med Utkik historia, diskussionsfrågor samt deltar i samtal och gemensamma diskussioner. Du ska även dramatisera en historisk händelse.

Bedömning av arbetsområdet:

Jag kommer att bedöma:

• Hur väl du kan beskriva kultur, samhälle, politik och vardagsliv och se samband mellan olika perioder.
• Hur väl du kan visa hur någon av utvecklingslinjerna ovan har påverkat vår samtid, och hur du motiverar ditt resonemang.
• Hur du kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor.
• Hur väl du kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader av historiska händelser, personer och tidsperioder.

Arbetstid och deadlines för arbetsområdet:

Arbetsområdet löper mellan v.35-45

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.