Facit till Testa dig själv kap 6.1-6.3, Biologi

Facit till Testa dig själv kap.6.1-6.3, Biologi

bok

6.1-FÖRKLARA BEGREPPEN

• cellteorin

Cellteorin är teorin om att alla växter och djur är uppbyggda av celler, en teori som visade sig vara helt

korrekt.

• cellandning

Cellandning, eller förbränning, är den kemiska reaktion i cellen som omvandlar glukos och syre till koldioxid

och vatten.

• cellmembran

Cellmembranet är cellens ”hud” och skyddar cellens inre, och är cellens kontakt med omgivningen.

• cellkärna

Cellkärnana är cellens ”chef” och styr det mesta som händer i cellen.

• celldelning

Celldelning är när en cell delar sig och bildar två exakt likadana celler.

• stamcell

En stamcell är en omogen cell som kan dela sig och bilda likadana stamceller, men som också kan dela sig

och utvecklas till mer mogna och specialiserade celler.

• vävnad

En vävnad är celler av samma sort som slår sig samman och bildar en vävnad.

• organ

Ett organ är när olika vävnader tillsammans bygger upp exempelvis hjärtat, lungorna eller hjärnan.

• organsystem

När flera organ samarbetar bildar de tillsammans ett organsystem.

• signalämne

Signalämnen är olika ämnen som cellerna använder för att ”prata” med varandra. Hormoner är ett exempel.

1. Cellen får energi genom den kemiska reaktion som kallas förbränning eller cellandning.

Då omvandlas glukos och syre till koldioxid och vatten.

2. Cellmembranet skyddar cellens inre. Det släpper in ämnen som cellen behöver och

släpper ut det som cellen vill bli av med.

3. Nervceller, blodceller, muskelceller, fettceller, benceller och hjärtceller är några

exempel på de cirka 200 olika typer av celler som finns i vår kropp.

4. Cellkärnans DNA, som innehåller alla våra arvsanlag, bestämmer vilka proteiner

som cellen ska tillverka.

5. Cellens avfall tas om hand av speciella ”reningsverk”, lysosomer, och töms sedan ut

ur cellen.

6. Andningsorganen, matspjälkningsorganen, cirkulationsorganen och utsöndringsorganen

är fyra exempel på olika organsystem. Se s. 234–235 i grundboken.

7. a) Cellerna kan skicka meddelanden till varandra med hjälp av olika signalämnen,

till exempel hormoner.

1. b) Meddelandet kan exempelvis innehålla order om att cellen ska dela sig snabbare

eller att den ska tillverka mer av ett visst ämne.

Testa dig själv 6.2 Grundbok

6.2-FÖRKLARA BEGREPPEN

• matspjälkning

Matspjälkningskanalens sönderdelning av maten till så små näringsämnen att de kan tas upp av blodet och

transporteras till kroppens alla celler kallas matspjälkning.

• enzym

Enzymer är ett slags ”kemiska saxar” som kan ”klippa isär” stora molekyler till mindre.

• magsaft

Magsaften innehåller enzymet pepsin och saltsyra.

• bukspott

Bukspott bildas av bukspottkörteln och töms till tunntarmen; bukspottet innehåller olika enzymer som

sönderdelar maten och ämnen som gör den sura magsaften mindre sur och frätande för tarmväggen.

• galla

Galla är en gulaktig vätska som bildas i levern och lagras i gallblåsan som sedan tömmer den till tarmen.

Gallans viktigaste uppgift är att finfördela fett i tarmen.

• tarmludd

Tarmludd är små veck och utskott i tunntarmens vägg som innehåller många blodkärl som tar upp näringen

från tunntarmen.

1. Vatten, kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer och mineralämnen är de viktigaste

näringsämnen som vi behöver för att må bra.

2. I magsäcken knådas maten av muskler och blandas med magsaften. Magsaften

innehåller enzymet pepsin, som sönderdelar proteiner, och saltsyra, som dödar

bakterier.

3. Näringen sugs upp av tarmluddens blodkärl och transporteras via blodet till kroppens

alla celler.

4. I tjocktarmen sugs det mesta av vattnet upp, och då blir tarmens innehåll fastare.
5. På sin färd genom matspjälkningskanalen passerar maten munhålan, svalget, matstrupen,

magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen.

6. Huvuddragen är att kolhydrater av enzymer i spottkörtlarna, bukspottkörteln och

tunntarmen spjälkas till enklare socker, som sedan slutligen spjälkas till glukos.

Proteiner spjälkas av enzymer i magsäcken, bukspottkörteln och tunntarmen till

delar av proteiner, peptider, som i sin tur slutligen spjälkas till aminosyror. Fetter

sönderdelas till glycerol och fettsyror. Glukos, aminosyror, glycerol och fettsyror

kan passera från tarm till blod. Se tabell s. 241 i grundboken.

Testa dig själv 6.3 Grundbok

6.3-FÖRKLARA BEGREPPEN

• luftrör

Från luftstrupen går två stora luftrör, ett till varje lunga. Luftrören delar sedan upp sig i allt mindre rör som

når ut till alla delar av lungorna.

• lungblåsor

Lungblåsor är små blåsor med tunna väggar som omges av mycket små blodkärl. Det är i lungblåsorna som

utbytet av syre och koldioxid sker.

• andningscentrum

Andningscentrum är den del av hjärnan som ser till att vi andas automatiskt, oberoende av vår vilja.

• diafragma

Diafragma är den stora andningsmuskel som huvudsakligen sköter andningen. När den spänns sugs luft in

i lungorna, och när den slappnar av pressas luft ut.

• stämband

Stämbanden finns i struphuvudet och fungerar som strängar. När vi spänner dem kan vi prata, sjunga eller

skrika.

1. Näs- och munhålan, luftstrupen, luftrören och lungorna är våra andningsorgan.
2. Det är i lungblåsorna som utbytet av syre och koldioxid sker. Syre från inandningsluften

passerar genom lungblåsornas tunna väggar till blodet så att det blir syrerikt.

Samtidigt passerar koldioxid från det syrefattiga blodet in till lungblåsorna så

att koldioxiden kan andas ut.

3. När vi andas in spänns diafragman, mellangärdet, så att lungorna vidgas och suger

in luft. När vi andas ut slappnar diafragman av, och då dras lungorna ihop så att

luft pressas ut.

4. Vårt tal uppstår i struphuvudet, där stämbanden finns. När vi spänner dem och

andas ut börjar de vibrera så att ljud uppstår.

5. Ju större lungvolym vi har, desto mer luft och syre kan vi andas in per minut. Och ju

mer syre blodet tar upp från lungorna, desto mer syre kan blodet transportera till

hjärtat och övriga muskler, och desto effektivare och längre kan musklerna arbeta.

Stor lungvolym gör det alltså lättare att bli en bra långdistanslöpare eller skidåkare.