bok
6.1-F&Ouml;RKLARA BEGREPPEN
<ul>
<li>cellteorin</li>
</ul>
Cellteorin &auml;r teorin om att alla v&auml;xter och djur &auml;r uppbyggda av celler, en teori som visade sig vara helt
korrekt.
<ul>
<li>cellandning</li>
</ul>
Cellandning, eller f&ouml;rbr&auml;nning, &auml;r den kemiska reaktion i cellen som omvandlar glukos och syre till koldioxid
och vatten.
<ul>
<li>cellmembran</li>
</ul>
Cellmembranet &auml;r cellens &rdquo;hud&rdquo; och skyddar cellens inre, och &auml;r cellens kontakt med omgivningen.
<ul>
<li>cellk&auml;rna</li>
</ul>
Cellk&auml;rnana &auml;r cellens &rdquo;chef&rdquo; och styr det mesta som h&auml;nder i cellen.
<ul>
<li>celldelning</li>
</ul>
Celldelning &auml;r n&auml;r en cell delar sig och bildar tv&aring; exakt likadana celler.
<ul>
<li>stamcell</li>
</ul>
En stamcell &auml;r en omogen cell som kan dela sig och bilda likadana stamceller, men som ocks&aring; kan dela sig
och utvecklas till mer mogna och specialiserade celler.
<ul>
<li>v&auml;vnad</li>
</ul>
En v&auml;vnad &auml;r celler av samma sort som sl&aring;r sig samman och bildar en v&auml;vnad.
<ul>
<li>organ</li>
</ul>
Ett organ &auml;r n&auml;r olika v&auml;vnader tillsammans bygger upp exempelvis hj&auml;rtat, lungorna eller hj&auml;rnan.
<ul>
<li>organsystem</li>
</ul>
N&auml;r flera organ samarbetar bildar de tillsammans ett organsystem.
<ul>
<li>signal&auml;mne</li>
</ul>
Signal&auml;mnen &auml;r olika &auml;mnen som cellerna anv&auml;nder f&ouml;r att &rdquo;prata&rdquo; med varandra. Hormoner &auml;r ett exempel.
<ol>
<li>Cellen f&aring;r energi genom den kemiska reaktion som kallas f&ouml;rbr&auml;nning eller cellandning.</li>
</ol>
D&aring; omvandlas glukos och syre till koldioxid och vatten.
<ol start="2">
<li>Cellmembranet skyddar cellens inre. Det sl&auml;pper in &auml;mnen som cellen beh&ouml;ver och</li>
</ol>
sl&auml;pper ut det som cellen vill bli av med.
<ol start="3">
<li>Nervceller, blodceller, muskelceller, fettceller, benceller och hj&auml;rtceller &auml;r n&aring;gra</li>
</ol>
exempel p&aring; de cirka 200 olika typer av celler som finns i v&aring;r kropp.
<ol start="4">
<li>Cellk&auml;rnans DNA, som inneh&aring;ller alla v&aring;ra arvsanlag, best&auml;mmer vilka proteiner</li>
</ol>
som cellen ska tillverka.
<ol start="5">
<li>Cellens avfall tas om hand av speciella &rdquo;reningsverk&rdquo;, lysosomer, och t&ouml;ms sedan ut</li>
</ol>
ur cellen.
<ol start="6">
<li>Andningsorganen, matspj&auml;lkningsorganen, cirkulationsorganen och uts&ouml;ndringsorganen</li>
</ol>
&auml;r fyra exempel p&aring; olika organsystem. Se s. 234&ndash;235 i grundboken.
<ol start="7">
<li>a) Cellerna kan skicka meddelanden till varandra med hj&auml;lp av olika signal&auml;mnen,</li>
</ol>
till exempel hormoner.
<ol>
<li>b) Meddelandet kan exempelvis inneh&aring;lla order om att cellen ska dela sig snabbare</li>
</ol>
eller att den ska tillverka mer av ett visst &auml;mne.
&nbsp;
Testa dig sj&auml;lv 6.2 Grundbok
6.2-F&Ouml;RKLARA BEGREPPEN
<ul>
<li>matspj&auml;lkning</li>
</ul>
Matspj&auml;lkningskanalens s&ouml;nderdelning av maten till s&aring; sm&aring; n&auml;rings&auml;mnen att de kan tas upp av blodet och
transporteras till kroppens alla celler kallas matspj&auml;lkning.
<ul>
<li>enzym</li>
</ul>
Enzymer &auml;r ett slags &rdquo;kemiska saxar&rdquo; som kan &rdquo;klippa is&auml;r&rdquo; stora molekyler till mindre.
<ul>
<li>magsaft</li>
</ul>
Magsaften inneh&aring;ller enzymet pepsin och saltsyra.
<ul>
<li>bukspott</li>
</ul>
Bukspott bildas av bukspottk&ouml;rteln och t&ouml;ms till tunntarmen; bukspottet inneh&aring;ller olika enzymer som
s&ouml;nderdelar maten och &auml;mnen som g&ouml;r den sura magsaften mindre sur och fr&auml;tande f&ouml;r tarmv&auml;ggen.
<ul>
<li>galla</li>
</ul>
Galla &auml;r en gulaktig v&auml;tska som bildas i levern och lagras i gallbl&aring;san som sedan t&ouml;mmer den till tarmen.
Gallans viktigaste uppgift &auml;r att finf&ouml;rdela fett i tarmen.
<ul>
<li>tarmludd</li>
</ul>
Tarmludd &auml;r sm&aring; veck och utskott i tunntarmens v&auml;gg som inneh&aring;ller m&aring;nga blodk&auml;rl som tar upp n&auml;ringen
fr&aring;n tunntarmen.
<ol>
<li>Vatten, kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer och mineral&auml;mnen &auml;r de viktigaste</li>
</ol>
n&auml;rings&auml;mnen som vi beh&ouml;ver f&ouml;r att m&aring; bra.
<ol start="2">
<li>I mags&auml;cken kn&aring;das maten av muskler och blandas med magsaften. Magsaften</li>
</ol>
inneh&aring;ller enzymet pepsin, som s&ouml;nderdelar proteiner, och saltsyra, som d&ouml;dar
bakterier.
<ol start="3">
<li>N&auml;ringen sugs upp av tarmluddens blodk&auml;rl och transporteras via blodet till kroppens</li>
</ol>
alla celler.
<ol start="4">
<li>I tjocktarmen sugs det mesta av vattnet upp, och d&aring; blir tarmens inneh&aring;ll fastare.</li>
<li>P&aring; sin f&auml;rd genom matspj&auml;lkningskanalen passerar maten munh&aring;lan, svalget, matstrupen,</li>
</ol>
mags&auml;cken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen och &auml;ndtarmen.
<ol start="6">
<li>Huvuddragen &auml;r att kolhydrater av enzymer i spottk&ouml;rtlarna, bukspottk&ouml;rteln och</li>
</ol>
tunntarmen spj&auml;lkas till enklare socker, som sedan slutligen spj&auml;lkas till glukos.
Proteiner spj&auml;lkas av enzymer i mags&auml;cken, bukspottk&ouml;rteln och tunntarmen till
delar av proteiner, peptider, som i sin tur slutligen spj&auml;lkas till aminosyror. Fetter
s&ouml;nderdelas till glycerol och fettsyror. Glukos, aminosyror, glycerol och fettsyror
kan passera fr&aring;n tarm till blod. Se tabell s. 241 i grundboken.
&nbsp;
&nbsp;
Testa dig sj&auml;lv 6.3 Grundbok
6.3-F&Ouml;RKLARA BEGREPPEN
<ul>
<li>luftr&ouml;r</li>
</ul>
Fr&aring;n luftstrupen g&aring;r tv&aring; stora luftr&ouml;r, ett till varje lunga. Luftr&ouml;ren delar sedan upp sig i allt mindre r&ouml;r som
n&aring;r ut till alla delar av lungorna.
<ul>
<li>lungbl&aring;sor</li>
</ul>
Lungbl&aring;sor &auml;r sm&aring; bl&aring;sor med tunna v&auml;ggar som omges av mycket sm&aring; blodk&auml;rl. Det &auml;r i lungbl&aring;sorna som
utbytet av syre och koldioxid sker.
<ul>
<li>andningscentrum</li>
</ul>
Andningscentrum &auml;r den del av hj&auml;rnan som ser till att vi andas automatiskt, oberoende av v&aring;r vilja.
<ul>
<li>diafragma</li>
</ul>
Diafragma &auml;r den stora andningsmuskel som huvudsakligen sk&ouml;ter andningen. N&auml;r den sp&auml;nns sugs luft in
i lungorna, och n&auml;r den slappnar av pressas luft ut.
<ul>
<li>st&auml;mband</li>
</ul>
St&auml;mbanden finns i struphuvudet och fungerar som str&auml;ngar. N&auml;r vi sp&auml;nner dem kan vi prata, sjunga eller
skrika.
<ol>
<li>N&auml;s- och munh&aring;lan, luftstrupen, luftr&ouml;ren och lungorna &auml;r v&aring;ra andningsorgan.</li>
<li>Det &auml;r i lungbl&aring;sorna som utbytet av syre och koldioxid sker. Syre fr&aring;n inandningsluften</li>
</ol>
passerar genom lungbl&aring;sornas tunna v&auml;ggar till blodet s&aring; att det blir syrerikt.
Samtidigt passerar koldioxid fr&aring;n det syrefattiga blodet in till lungbl&aring;sorna s&aring;
att koldioxiden kan andas ut.
<ol start="3">
<li>N&auml;r vi andas in sp&auml;nns diafragman, mellang&auml;rdet, s&aring; att lungorna vidgas och suger</li>
</ol>
in luft. N&auml;r vi andas ut slappnar diafragman av, och d&aring; dras lungorna ihop s&aring; att
luft pressas ut.
<ol start="4">
<li>V&aring;rt tal uppst&aring;r i struphuvudet, d&auml;r st&auml;mbanden finns. N&auml;r vi sp&auml;nner dem och</li>
</ol>
andas ut b&ouml;rjar de vibrera s&aring; att ljud uppst&aring;r.
<ol start="5">
<li>Ju st&ouml;rre lungvolym vi har, desto mer luft och syre kan vi andas in per minut. Och ju</li>
</ol>
mer syre blodet tar upp fr&aring;n lungorna, desto mer syre kan blodet transportera till
hj&auml;rtat och &ouml;vriga muskler, och desto effektivare och l&auml;ngre kan musklerna arbeta.
Stor lungvolym g&ouml;r det allts&aring; l&auml;ttare att bli en bra l&aring;ngdistansl&ouml;pare eller skid&aring;kare.

Facit till Testa dig själv kap 6.1-6.3, Biologi

Matriser i planeringen

Uppgifter