Jord

Jord är ett tema där eleverna får bekanta sig med de vanligaste beståndsdelarna i jord- sand, lera och humus. Hur de bildas, vad de består av, hur man kan identifiera dem med olika testmetoder och vilken betydelse de har för att växter ska kunna växa och utvecklas. Genom att undersöka olika egenskaper hos sand, lera och humus får eleverna utveckla sin förmåga att genomföra systematiska undersökningar och att beskriva sina resultat med ord och termer från ämnesområdet. Med hjälp av tematexterna läser eleverna och samtalar om olika kretslopp som berör hur jord bildas och vad naturresurser från berg och jord kan användas till.

Tema: Jord

Temats innehåll och lärande
Växter förankras i jorden med sina rötter. Via jorden kan vatten och näringsämnen förflyttas mellan atmosfären, jordskorpan och växterna. Det finns olika beståndsdelar i jord, var och en med specifika egenskaper. Dessa egenskaper har betydelse för vilka växter och djur som kan leva där och hur människan kan använda jorden.

 

Det här kommer eleven att göra i undervisningen:

• Använda olika testmetoder för att undersöka egenskaper hos sand, lera och humus
• Genomföra ett kompostförsök för att undersöka hur humus bildas
• Bidra till att planera ett eget kompostförsök och resonera om kretslopp i naturen
• Ställa i ordning en egen undersökning för att systematiskt jämföra hur olika jordprover absorberar vatten
• Självständigt planera och genomföra en undersökning av vilka beståndsdelar som finns i ett okänt jordprov
• Undersöka hur ärtfrön gror och tillväxer i olika typer av jord och dra slutsatser om villkor för odling
• Läsa, granska och samtala om texter med ord, termer och innehåll från ämnesområdet.
• Samtala om och diskutera frågor och påståenden om jord som en naturresurs

 

Uppdrag 1: Vad finns i jorden?

Eleverna undersöker vad de kan hitta i jord. De berättar vad de vet om jord och vad de skulle vilja veta mer om.

Uppdrag 2: Vi gör en kompost.
Eleverna gör två kompostförsök, ett med och ett utan mask. De gör förutsägelser om vilka förändringar som kommer att ske i kompostpåsarna.

Uppdrag 3: Sand, lera och lera och humus med sina sinnen.

Uppdrag 4: Vi rullar fuktig hos torr och våt sand, lera och humus.

Uppdrag 5: Vi stryker ut fuktig lera och humus på papper och jämför utstryken. De undersöker hur egenskaper hos torra och våta lerkulor skiljer sig.

Uppdrag 6: Vi undersöker hur gör ett sedimenteringstest där de jämför hur snabbt sand, lera och humus sjunker i vatten.

Uppdrag 7: Vad har hänt i provrören?

Eleverna fortsätter att undersöka hur jordpartiklar sedimenterar i vatten och sammanfattar sina resultat.

Uppdrag 8: En hemlig blandning.

Eleverna tillämpar det de lärt sig om egenskaper hos sand, lera och humus och identifierar delarna i en okänd blandning.

Uppdrag 9: Vi odlar i olika sorters jord.
Eleverna sår frön i sand, lera, humus och sin lokala jord och dokumenterar plantornas tillväxt i en loggbok.

Uppdrag 10: Varför har växterna rötter?
Eleverna sår frön i provrör med sand, lera, humus och undersöker hur rötterna utvecklas.

Uppdrag 11: Jorden håller kvar vatten.
Eleverna observerar hur vatten absorberas och rör sig genom humus.

Uppdrag 12: Vatten rör sig i sand och lera.
Eleverna planerar och gör en jämförelse av hur vattenrör sig genom sand respektive lera.

Uppdrag 13: Vi öppnar kompostpåsarna.

Eleverna analyserar innehållet i sina kompostpåsar och diskuterar resultatet.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.
• Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.
• Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.
• Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.
• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.