Historia åk 9

Hej mina underbara elever!
Vi kommer att läsa historia mellan vecka 34 - 43. Den centrala utgångspunkten under denna period, oavsett vilket stoff vi hanterar, kommer att vara de mänskliga rättigheterna och demokrati. Denna Lpp är tänkt för att ge en överblick över vad ni behöver kunna för att få slutbetyg i historia åk 9.

1. Syfte med undervisningen

Syftet med undervisningen är att utveckla kunskap om vår samtid genom att lära oss av var historia. 

2. Förmågor att utveckla

Vi kommer att arbeta med den kommunikativa förmågan, analysförmågan, begreppsförmågan, metakognitiv förmåga och förmågan att hantera information. Detta kommer vi göra genom att: 

3. Centralt innehåll att studera

Vi kommer att beröra mycket centralt innehåll men främst kommer vi att arbeta med följande:

4. Delmål som visar progressionen i förmågan (kopplat till centralt innehåll) inom ramen för arbetsområdet

5. Vad ska vi göra för att utveckla förmågorna (aktiviteter) och vilket material ska stödja detta?

Vi kommer att arbeta muntligt med diskussioner. Vi kommer att arbeta med texter samt olika uppgifter enskilt, i par, i grupp samt helklass. Vi kommer att gör studiebesök och praktiska övningar. Vi kommer att arbeta med tryckta samt digitala källor och olika former av medier.

6. Vilken lässtrategi ska vi träna på och hur?

Vi kommer att arbeta med sökläsning och nyckelbegrepp.
Vi kommer även att göra venn-diagram.

7. Hur ska den kontinuerliga formativa bedömningen göras?

Ni kommer att få feedback skriftligt och muntligt, löpande under de olika kurserna vi läser. 

8. Hur ska eleverna utöva inflytande på sin undervisning under arbetsområdet?

Ni kommer att kunna påverka redovisningar och bedömningsmaterial under de kurser som vi läser. Vi kommer tillsammans under dessa veckor att utveckla undervisningen genom att det som eleverna tycker fungerar bra i undervisningsformerna fortsätter vi med och det som inte fungerar tas bort. Detta sker genom fortlöpande dialog. 

9. Vilka kunskapskrav är kopplade till denna lpp?

Se matrisen.

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
• Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
• Framväxten av det svenska välfärdssamhället.
• Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
• Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya makt förhållanden i världen.
• FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
• Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
• Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
• Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.