SO år 6 - Tema: Den stora Europaresan

Hur ser det ut i Europa? Hur fungerar det här? Hur har det blivit så? Hur funkar de olika delarna av Europa? Vilka yrken stöter vi på? Vilka religioner stöter vi på? Hur var det förr i världen, t.ex. Sverige under stormaktstiden och Frihetstiden? Hur tror du att det blir i framtiden? Hur skulle det kunna se ut i framtiden, när vi tänker hållbar utveckling?

Från klassrummet ger vi oss ut på en Europaresa, för att utforska vår världsdel och få svar på våra funderingar. Eftersom Europa bara är en del av världen tittar vi även lite på övriga världen.

Nu börjar resan...

Syfte

Arbetet syftar till att du ska få utforska Europa, genom att samla kunskaper om hur det ser ut på jorden (Europa) och varför det ser ut som det gör. Du kommer också att få lära dig mer om världsreligionerna, yrken och hur de olika delarna av Europa används och sköts. Vi kommer att prata om hur det var förr i världen och om hur det kan bli i framtiden, genom en hållbar utveckling.

Underivsningens innehåll-Vad

Undervisningen kommer att lyfta följande:
(se kopplingar till läroplanen)

Undervisningens innehåll-Hur

Genom att följa Holger och Mortensen i serien Geografens testamente och se filmerna Planet Earth, Home och del andra får vi se hur världen ser ut och fungerar. Vi kommer även att läsa om vår jord och reflektera kring den. Genom ett källkritiskt förhållningssätt kommer vi att samla fakta från läroböcker, faktaböcker, internet och kartböcker.Vi tränar namngeografi på dator/iPad. Det blir även någon form av upplevelsebaserad undervisning. Hur vi mer jobbar bestämmer vi tillsammans i klassen. 

Bedömning

Genom ett formativt arbetssätt återkopplar ständigt din lärare ditt arbete till dig. Under arbetet kommer läraren att ställa frågor i gruppen. Det blir även genom skriftliga test, s.k. summativ bedömning, för att kolla hur de nya kunskaperna har förankrats.

Läroplansmål

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.
• Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.
• Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.
• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
• Begreppen religion och livsåskådning.
• Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.
• Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
• Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
• Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.
• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.