Olika typer av texter

Världen vimlar av olika sorters texter. Vi kommer under hösten skriva olika typer av text. En texttyp är en sorts text som har vissa speciella kännetecken och som skrivs med ett visst syfte. Vi kommer skriva insändare, debattartikel, krönika, brev, reportage, novell och nyhetsartikel.

Vi skriver vanligt förekommande texttyper och utvecklar skriftspråket. Genom att skriva olika sorters texter där du hämtar inspiration från din vardag eller från det som är angeläget för dig får du möjlighet att utveckla språket.

Läroplansmål

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

Kriterier

• Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

Uppgifter

Nyhetsartikel

Huvudrubrik Formulera en rubrik som drar till sig läsarens uppmärksamhet samtidigt som den berättar vad artikeln handlar om. Ingressen I ingressen sammanfattar du det viktigaste i artikeln. Den bör vara kort och koncis. Ingressen ska svara på sex frågor om nyheten: Vem var inblandad? Var hände det? Vad hände? När hände det?Hur hände det?Varför hände det? Brödtexten Brödtexten utgör den löpande texten i artikeln. Eftersom nyhetsartikeln återger någonting som har hänt brukar den skrivas i preteritum (dåtid). Mellanrubriker Är texten lång? Använd mellanrubriker. De har till uppgift att sammanfatta texten i kommande stycke. Pratminus Om det är någon som uttalar sig i artikeln, till exempel ett vittne, ska repliken föregås av ett talstreck (pratminus). Kom ihåg! Att nyheten skildras objektivt är viktigt. Det innebär att du inte får tycka till om det som har hänt. Du får inte heller ta någons sida i till exempel en konflikt.

Krönika

Huvudrubrik Formulera en rubrik som berättar någonting om vad krönikan handlar om. Inledning Ge läsaren en bakgrund till ämnet. Utgå gärna från en personlig upplevelse, händelse eller tanke. Brödtext Gå från det lilla till det stora. Använd gärna liknelser. Låt detaljerna mynna ut i allmänna resonemang och dra gärna en slutsats. En krönika ska inte vara för kort, men heller inte för lång. Ett bra riktmärke är cirka 400 ord. Avslutning Avsluta gärna med något som inte lämnar läsaren oberörd. https://youtu.be/hGrggJLHQgQ

Debattartikel

Huvudrubrik Välj en rubrik som sammanfattar ditt ställningstagande, till exempel: Säg nej till rökning! Inledning Fånga läsarnas intresse. Presentera ditt påstående/din tes: Det är inte häftigt att röka! Ge därefter läsaren en bakgrund och förklara varför du har reagerat på ämnet, till exempel: Allt fler tonåringar röker. Enligt Hjärt-Lungfonden börjar 50 ungdomar röka varje dag. Avhandling Formulera ett par starka och underbyggda argument (minst tre). Det finns två huvudtyper av argument: sakargument (fakta) och känsloargument (känslor). Exempel på sakargument: Rökning är farligt och kan skada din hälsa. Exempel på känsloargument: Rökning är äckligt! Alla som röker luktar skunk! Bemöt motståndarens argument genom ett eller flera motargument. Avslutning Avsluta genom att sammanfatta dina argument och upprepa din tes. Många debattartiklar avrundas genom en uppmaning eller ett krav, till exempel: Tänk på din hälsa, fimpa nu! Ditt namn

Novell

NOVELL – VAD ÄR DET? Enkelt sagt kan man säga att en novell är en förenklad roman. En novell består av en kort berättelse med en huvudhandling, till skillnad från en roman som är längre. Det finns dock ingen bestämd gräns för hur lång en novell ska vara. TIPS INNAN DU BÖRJAR SKRIVA Innan man börjar skriva en novell finns det vissa saker som man ska ha tänkt igenom. Nedan finns en mall för detta: HUVUDHANDLINGEN – Vad ska novellen handla om? Denna handling blir den ”röda tråden” i novellen. Håll dig till denna handling utan större sidospår. SLUTET – Handlingen används för att bygga upp till historiens höjdpunkt, där den vänder och börjar närma sig slutet. Bestäm hur novellen ska sluta och tänk på vilken handling och höjdpunkt som ska leda dit. TITEL – när du vet vad novellen ska handla om kan du börja fundera på en titel. Kommer du inte på någon direkt kan du hitta på en senare i skrivandet. KARAKTÄRER – Kom fram till vilka karaktärer som ska finnas med. Tänk på att det ska vara intressanta personer som fångar läsarens intresse. MILJÖ – Var utspelar sig novellen? Se även här till att välja en miljö som du beskriver och ger liv. Det underlättar att ta en miljö som du känner väl till, då blir det lättare att göra en bra beskrivning. BUDSKAP – En novell måste inte ha ett budskap, men det kan göra den mer intressant för läsaren. Det kan också underlätta när du ska skriva slutet om du har ett budskap som du vill föra fram. Se till att du har en tydlig idé för ovanstående punkter innan du börjar skriva. MALL FÖR NOVELL INLEDNING Exempel på inledning som går rakt in i handlingen: Stenen ven genom luften och han kände vinddraget av den när den passerade honom på bara några centimeters avstånd… Inledningen till en novell ska fånga läsarens uppmärksamhet direkt. Två bra knep är att slänga läsaren rakt in i handlingen eller att börja med ett citat från någon av personerna. Båda dessa metoder är bra för att fånga läsarens intresse. Exempel på inledning med ett citat: ”Jag vill aldrig se varken dig eller din byracka till hund här igen!” fräste den svarthåriga kvinnan innan hon smällde igen dörren… Det är viktigt att läsaren får en bild av både rollfigurerna och miljön tidigt i novellen. Detta betyder inte att du måste beskriva allt på en gång, men lägg in små beskrivningar hela tiden. Exempelvis kan du, om du börjar novellen med ett citat, direkt skriva några meningar som beskriver personen som talade. FÖRA HANDLINGEN FRAMÅT När du för novellens handling framåt är det viktigt att hela tiden behålla läsarens intresse. Dessa punkter underlättar detta: FORTSÄTT MED BESKRIVNINGAR UNDER HELA NOVELLEN – detta gäller både miljön och personerna. Du vill att läsaren ska kunna blunda och se berättelsen utspela sig framför honom/henne. ANVÄND DIG AV LÄSARENS KÄNSLOR – om du lyckas få läsaren att verkligen gilla, eller ogilla, dina rollfigurer kommer det vara mycket intressantare att läsa vidare. FÖRVÅNA LÄSAREN – låt inte novellen bli förutsägbar. Exempelvis kanske du har en person som ska representera ondska. Låt denna person göra något gott helt plötsligt, det gör att läsaren vill veta mer om personerna och handlingen. HÅLL DIG TILL DEN RÖDA TRÅDEN – Att ibland gå in på ett sidospår som inte har något med handlingen att göra är ok, men gör det inte för ofta eller för länge. Novellen ska ha en tydlig huvudhandling och det är den som läsaren är mest intresserad av. KLIMAX – HÖJDPUNKTEN Bygg upp historien mot klimax, berättelsens höjdpunkt. Om du har svårt att komma på en höjdpunkt: tänk dig exempelvis att huvudpersonen väljer sida i en kärlekshistoria eller det avgörande slaget i ett krig. Höjdpunkten behöver inte vara så storslagen, men den ska vara viktig i just din historia. Om din historia handlar om en kille som ska spela sin första tennismatch kan höjdpunkten vara att han vinner/förlorar. När du har nått höjdpunkten är det dags att börja ta sig mot slutet. Fråga någon annan om idéer och tankar under skrivandets gång om du har möjlighet. Det kan ge dig en uppfattning om ifall du har lyckats behålla läsarens intresse. AVSLUTNING Exempel på ett slut som anknyter till inledningen: Återigen kände han stenen vina förbi, men denna gång hade han lärt sig att ducka. Det är viktigt att slutet knyter ihop hela historien. Håll dig till den röda tråden och handlingen du byggt upp till höjdpunkten. Vad hände sen, och vad fick hela handlingen för konsekvenser? Om du har kommit på ett budskap som ska föras fram är det bra att göra det när konsekvenserna beskrivs. Ett sätt att få fram budskapet är att avsluta med ett ordspråk. Exempel på öppet slut: 1. Vad som hände med pojken fick hon aldrig veta, men hon såg honom aldrig sitta under den stora lönnen i parken igen… 2.Tillslut fattade han mod, strök svettdroppen ur pannan och slog in telefonnumret… Även om slutet ska knyta ihop säcken behöver det inte ge läsaren alla fakta om vad som hände. Vissa saker kan få fortsätta vara oklara och mystiska, men för att läsaren ska känna att det var värt att läsa berättelsen måste han/hon åtminstone få vissa ledtrådar till vad som kan ha hänt. Skriv inte ett ”öppet” slut bara för att du inte kommer på något annat, utan bara om du tycker att det hjälper till att framföra känslan och budskapet i novellen. Exempel på slut som framför budskapet: ”Jag förlorade matchen” sade Johan, ”men jag lärde mig i alla fall att aldrig ta ut segern i förskott” SPRÅK Tänk på följande saker när du skriver: Använd ett beskrivande språk som ger berättelsen liv. Använd många verb, liknelser och metaforer. En novell är inte en dikt. Även om det är ok att använda stilistiska medel (t.ex. metaforer, symboler) är det viktigt att handlingen hela tiden förs framåt och att tempot hålls uppe. Variera språket. Om du använder ett ord ofta – hitta en synonym som du kan växla med! Dela upp berättelsen i stycken så blir det mer lättläst. Läs igenom flera gånger. Dels för att titta efter slarvfel. Dels för att se om du kommer på något du ska ändra i själva berättelsen. CHECKLISTA När du skrivit din novell, se till att den har: En titel En inledning som gör att läsaren blir intresserad av att läsa vidare En tydlig huvudhandling och en röd tråd En höjdpunkt där historien vänder En avslutning som knyter ihop säcken (och som framför ett budskap) Vändningar och ”mysterier” som gör att den inte blir förutsägbar Personer och en miljö som beskrivs väl och som väcker läsarens intresse Ett beskrivande språk med många adjektiv som ger berättelsen liv Styckeindelning Ett varierande språk Till sist, kom ihåg att läsa igenom berättelsen flera gånger för att förbättra den och undvika slarvfel. Uppfyllt alla punkter? Då har du skrivit en grym novell!