Hela facit kap 14

Hela facit kap 14

TESTA DIG SJÄLV          14.1

1.   I atomens kärna finns protoner. Runt kärnan kretsar elektroner.

2.   Skillnaden mellan olika atomslag är antalet protoner i kärnan.

3.   Protoner är positivt laddade, medan elektroner är negativt laddade.

4.   En atom är alltid oladdad eftersom den innehåller lika många protoner som elektroner.

5.   Elektroner och protoner har motsatt laddning och dras därför till varandra. Men eftersom elektronerna rör sig så snabbt runt atomkärnan dras de inte in i den.

•     Atomkärnan är stor och tung och ligger i mitten precis som solen. Elektronerna är mycket mindre och kretsar runt kärnan precis som planeterna runt solen. Men det finns ingen elektrisk laddning mellan planeterna och solen, utan det är tyngdkraft som håller ihop dem. Och man kan inte hitta några mindre delar i solen som skulle motsvara protonerna i atomkärnan. Elektronerna rör sig också mycket fortare än vad planeterna gör.

TESTA DIG SJÄLV          14.2

1.   Det var ryssen Dimitrij Mendelejev som kom på systemet.

2.   Atomnumret är detsamma som antalet protoner i atomens kärna. I det periodiska systemet är atomslagen ordnade efter atomnumret.

3.   De vågräta raderna kallas perioder, och de lodräta kallas grupper.

4.   Elektronskal kallas de banor som elektronerna rör sig i runt atomkärnan. Valenselektroner är elektronerna i atomens yttersta skal.

5.   De olika atomslagen i en och samma grupp har alla lika många valenselektroner.

6.   Här får du ta hjälp av grundämnestabellen och det periodiska systemet längst bak i boken.

7.   Rutherford skickade en stråle av små atomkärnor (positiva) mot en guldfolie. De flesta gick tvärs igenom men några studsade tillbaka. Han antog då att det måste finnas en positiv kärna i mitten av guldatomen. Bara de kärnor som träffade rakt på en kärna studsade tillbaka. De andra kunde åka igenom mellan kärnan och elektronerna. Elektronerna måste alltså vara mycket små och röra sig runt kärnan.

•     De olika atomslagen i en och samma period har alla lika många elektronskal.

TESTA DIG SJÄLV          14.3

1.   Molekylbindningar finns i alla ämnen som består av molekyler, exempelvis vatten, vätgas, syrgas och organiska ämnen.

2.   Ädelgasstruktur betyder att atomen har ett fullt ytterskal. Alla atomer strävar efter att få det.

3.   I en molekylbindning delar två atomer på ett elektronpar och stannar därför tillsammans.

4.   Syreatomen har sex valenselektroner. För att få ett fullt ytterskal måste varje atom få ytterligare två elektroner. För att få det delar de två syreatomerna i syremolekylen (O₂) på två stycken elektronpar. Det kallas för en dubbelbindning.

TESTA DIG SJÄLV          14.4

1.   En jon är en atom som förändrats så att den blivit elektriskt laddad. Den har antingen lämnat bort eller tagit upp elektroner.

2.   I jonföreningar finns inga avgränsade molekyler. Jonföreningar bildar kristaller. Molekylföreningar bildar små avgränsade molekyler.

3.   I en metall bildar elektronerna ett ”hav” som metallatomerna ”badar” i. Elektronerna hör inte till någon speciell metallatom, utan delas av alla.

4.   Positiva joner bildas av metallatomer och väte (till vänster i det periodiska systemet). Negativa joner bildas av ickemetaller (till höger i det periodiska systemet).

5.   Om atomerna i en bindning är lika bra på att dra till sig elektroner bildas en molekylbindning. Atomerna delar alltså på elektronerna i elektronpar. Men om den ena atomen gärna ger bort och den andra gärna tar emot elektroner bildas en jonbindning.

6.   Aluminiumklorid: AlCl₃, Magnesiumklorid: MgCl₂, Magnesiumoxid: MgO

•     När man löser upp en jonförening, delar den upp sig helt i positiva och negativa joner. Om jonerna vandrar genom lösningen bär de med sig elektrisk laddning – det fungerar precis som strömmen av elektroner i en elektrisk ledning. När man löser upp socker, delas det upp i sockermolekyler. De är oladdade och kan därför inte transportera någon laddning genom lösningen.

TESTA DIG SJÄLV          14.5

1.   De oladdade partiklarna i atomkärnan kallas neutroner.

2.   Isotoper är atomer med lika många protoner men olika många neutroner i kärnan.

3.   Neutronerna hjälper till att hålla samman partiklarna i atomkärnan. Utan neutroner skulle de positiva protonerna stöta bort varandra.

4.   En mol av ett ämne är lika många gram av ämnet som atommassan eller formelmassan är uttryckt i u.

5.   Kol (C) väger 12 u. Väte (H) väger 1 u. Metan CH₄ väger därför 12 u + 4 · 1 u = 12 u + 4 u = 16 u. Man behöver alltså 12 g kol och 4 g väte.