Skolförberedande Barnkonventionen Skaparna

Utifrån forskning; Barnkonventionen, Vygotskij, Säljö.

Vi baserar detta arbete på Barnkonventionen som är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Den innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn:

Artikel 2. Alla barn har samma rättigheter och lika värde.

Artikel 3. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.

Artikel 6. Alla barn har rätt till liv och utveckling.

Artikel 12. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Vi baserar också detta arbete på pedagogiska teoretikern Vygoskijs idéer om att barns utveckling sker i samspel med deras omgivning i högre grad än att det är en oberoende individuell process. 

Vygotskijs infallsvinkel brukar kallas kulturhistorisk, sociokulturell, sociokulturellt perspektiv på lärande, då han ser omgivningen som avgörande för individens utveckling och prestation. 

Med tillämpning av ett sociokulturellt perspektiv avser man att förstå och förklara människans tänkande och handlande i förhållande till den kulturella och sociala praktik och sammanhang som individen deltar i. 

Mål;

• Vi vill att barnen ska få erfara och reflektera om Barnkonventionen och att varje barn ska få arbeta med sina rättigheter på ett för dem begripligt sätt.
• Att arbetet tillsammans med barnen ska ge oss möjlighet att diskutera frågor som alla barns lika värde, respekt, skyldigheter och tolerans.
• Vi vill att barnen ska ges varierade möjligheter att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.

Målkriterier;

• Att vi ser en ökad förståelse kring barnens rättigheter och skyldigheter.
• Att de använder sig av de olika begreppen som finns i materialet "Det här är dina rättigheter"
• Att vi hör att barnen delger sina tankar.

Syfte; Barnen skall få möjlighet att samtala och fundera över olika etiska dilemman.

Att barnen började fundera kring sin livssituation för att sedan se det i ett större perspektiv. Vi uppmärksammar Barnkonventionens dag (20/11). I samband med att denna grupp ska börja skolan vill vi att barnen ska få fundera kring de demokratiska grund principerna som samhället vilar på.

Metod; Vi kommer att använda oss av Rädda Barnens material, "Det här är dina rättigheter", som tar upp tio av de grundläggande artiklarna i Barnkonventionen.

Alla föräldrar får ett introduktions brev inför uppstarten.

Materialet Det här är dina rättigheter finns tillgänglig på dokumentationstavlan.  I slutet av varje introduktion av nytt kapitel kan barnen efter lust få skapa utifrån deras egna reflektioner. Barnens dokumentation sätts upp. 

Vi använder oss också av Marius som är en mus.

Vi ser Marius som ett kommunikativt redskap. Arbetet med hen i den pedagogiska verksamheten kan vara ett sätt att vidga och fördjupa barns kommunikativa erfarenheter. Att ge liv åt Marius gör att det kan uppstå en kommunikation med barnen. Kommunikationen kan ske genom talet men också genom gester och ljud som också bidrar till att föra fram ev budskap.

Marius olika syften;

• Locka till ett lustfyllt lärande
• Lockar till kommunikation
• Underlättar kommunikation
• Kunna förklara med Marius hjälp

Vi arbetar helgrupp när vi presenterar temat Barnens Rätt. Men under själva fördjupningen arbetar vi i mindre grupper, för att det ger tillfälle och utrymme för mer fördjupade diskussioner. Vi arbetar med ett kapitel åt gången.

Vi avslutar alltid med att barnen får reflektera över det de gjort genom att samtala och titta på bilder och skapa. Likaså startar vi varje tillfälle, tillsammans med barnen, med en återblick av det föregående tillfället. Vad gjorde vi? Hur tänkte vi? Vi fångar upp deras tankar utifrån värdegrundsfrågorna och skapar ett kompiskontrakt.

Genom pedagogisk medvetenhet fångar vi både grupp och enskild individ och utmanar dess förmågor.

Tillfälle 1

Introduktions av Marius och namn. 

Process tillfälle 1

Vi introducerade Marius för de olika grupperna. Varje barn fick berätta för Marius om sina namn och hur de fått dom. Varje barn skapade sin namntavla. 

 Uppföljning/analys 

Vi kan se att barnen har tagit till sig Marius och de vill gärna samtal med honom. 

Utveckling 

Vi går vidare med en ny läxa utifrån Alla barn har lika värde.

Tillfälle 2

 I de olika grupperna samtalde vi kring begreppet lika värda. Vi använde oss av litteratur och bilder.

Process tillfälle 2

Barnen reflekterade kring begreppet och de som hade med sig en text om vad de pratat om hemma kunde vi ta stöd utifrån de texterna, vilket ledde till diskussioner i gruppen. De avslutade ,ed att rita något utifrån samtalen vi haft.

Uppföljning/analys  vilka arbetssätt/metoder använde vi som blev framgångsrika.

Vi upplever att ämnet var abstrakt och svårt för barnen att relatera till. Vi märkte hur viktigt det är att kunna ta hjälp av bilder och litteratur för att kunna reflektera kring begreppet. När samtalet kom över till vad varje barn i världen har rätt till så hade barnen många tankar som vi tog till vara på. 

Utveckling 

Nästa gång samtalar vi med barnen om familjer och hur deras familjer ser ut. Vi kommer att använda oss av litteratur, bilder och på samlingarna kommer vi att bygga pussel med olika familje konstellationer.

Tillfälle 3

Vi lyfte olika familje konstellationer och barnen berättade hur de såg på sin familj.

Process tillfälle 3

Med hjälp av litteratur och pussel. Startade vi samtal i mindre grupper och i helgrupp. Hur en familj kan se ut. I mindre grupp fick varje barn berätta om vilka som var inkluderade i deras familj. Avslutade ,ed att rita sin familj.

Uppföljning/analys:

Vissa barn lyfte att i familjen var mer än bara mamma/pappa/syskon, utan kan inkludera släkten, vilket skapade diskussioner som kom i ett större perspektiv.

Utveckling 

Vi kommer att lyfta rätten till att lära sig saker och koppla det mot vårt Indien tema.

Tillfälle 4/Process:

Vi lyfte rätten att lära sig på olika sätten hade Indien som en utgångspunkt när vi samtalde om skillnad mellan Sverige och ett annat land, genom samtal, film. Efteråt valde några barn att rita utifrån samtalet som varit.

När vi samtalar om vad man som barn har rätt till att lära sig gör de olika kopplingar under samtalet och att man inte bara har rättigheter utan även skyldigheter. Då vi denna vecka hade Indien tema valde vi att lyfta en indisk skola och hur indiska barn kan ha det. Den sista filmen väckte många tankar kring och att barnen där behövde jobba, vilket inte de behöver.

Uppföljning/analys:

Under samtalet kommer det upp många olika trådar hos barnen. Många av dem visar på barnens funderingar kring olika människors olika förutsättningar och deras livssituation. Barnen funderar kring vilka lösningar det finns på problemet att vissa barn inte kan gå i skolan då de i stället behöver arbeta för att familjen ska klara sig. Det märks tydligt att de utgår från sin egen livssituation när de reflekterar, men samtidigt ser det att det kan vara ett problem att de inte får vara barn och gå i skolan och lära sig saker. De har förmågan att leva sig in i andra barns situation och fundera kring hur det skulle kunna vara, även om de har sig själva och sin livssituation som utgångspunkt. Några barn kom in på att man inte bara har rättigheter utan även skyldigheter.

Filmen skapade möjlighet för barnen att konkretisera dilemmat vilket skapade samtal.

Utveckling 

Nu kommer vi att knyta ihop temat och lägga fokus på skyldigheter gentemot varandra vilket ska resultera i ett kompis kontrakt.

Tillfälle 5

Vi samtalade om skyldigheter kontra rättigheter, vi använde oss av en film.

Process tillfälle 5

I våra mindre grupper samtalade vi om hur vi ska göra på förskolan för att hantera olika situationer utan att det går överstyr. Vi använde oss av en film för att väcka barnens tankar kring den komplicerade frågan. Barnen skapade kompiskontraktet.

Uppföljning/analys 

 Efter varje samtal om barnens rätt kan vi se i verksamheten att barnen kan lyfta detta i lekar, sånger och när de upplever orättvisor. De har lättare att lyfta sina rättigheter än skyldigheter så detta kommer vi arbeta vidare med. I frågan om kompiskontrakt hade barnen många tankar kring vad man INTE får göra mot varandra något som vi i vår kultur får med oss under vår uppväxt. Detta ville jag nu utmana vidare genom att få dem att tänka vidare för att träna på att agera utefter vad man bör göra och inte vad de redan vet man inte får göra. Tex hen puttade mig det får man inte. Vad ska man göra om man blir arg och känner för att puttas? Vilka strategier kan vi få in i kompiskontraktet som kan hjälpa barnen med vad man får göra, bör göra i svåra situationer. Detta för att barnen med tiden utan stöd ska utveckla inre normer, värden och strategier för att hantera konflikter själva, på ett konstruktivt och värdegrundat sätt.

Utveckling (Hur fortsätter vi? Hur går vi vidare?)

Nobel festen.

Tillfälle 6

Nobel fest.

Process tillfälle 6

Vi firade med att börja att skriva på kompiskontraktet och barnen fick Nobel diplom.

Uppföljning/analys

Vi kommer att fortsätta att lyfta dessa frågor under VT 18 genom olika metoder, exempelvis kommer vi att spela upp etiska dilemman med handdockor. Där barnen får reflektera över hus man kunde ha gjort istället och komma med olika problemlösningar.

Läroplansmål

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,