Demografi årskurs 8

Befolkningslära, eller demografi som det också kallas, är en vetenskap där man bl. a. studerar befolkningens storlek, fördelning mellan olika åldrar och kön, fördelning över ytan och förändringar över tid.
Med hjälp av befolkningslära kan man planera och anpassa samhället till framtida behov och skaffa en beredskap för framtida problem.

 

Konkretiserade mål

I arbetsområdet Demografi ska eleven utveckla förmågorna att:

• föra resonemang om orsaker och konsekvenser av befolkningsfördelning och migrationsmönster.
• använda geografiska begrepp i resonemang, t. ex. demografi, födelsetal, dödstal, den naturliga folkökningen, befolkningspyramid
• använda kartor och diagram till att dra slutsatser 
• resonera i hållbarhetsfrågor (om framtida överlevnad) och ge förslag på lösningar

Undervisningen

Vi har gemensamma genomgångar och diskussioner. Eleverna arbetar enskilt, i par och alla tillsammans med frågor och uppgifter kopplade till befolkningslära. Vi lär oss att tolka diagram och befolkningspyramider och lär oss om orsaker och konsekvenser av befolkningsökning/minskning i världen och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi ser på film och arbetar med världskoll på FN:s hemsida. Eleverna kommer att presentera ett fattigt och ett rikt land ur ett befolkningsperspektiv. Eleverna skriver ett prov om demografi i slutet av kursen. Viktiga ord och begrepp att känna till:
 demografi, migration, emigration, immigration, mortalitet, nativitet, pull-faktor, push-faktor, urbanisering, befolkningspyramid, BNP/capita, tätbygd och glesbygd. 
 

Bedömning

  Följande förmågor bedöms:

• Resonera om orsaker och konsekvenser av befolkningsfördelning och migrationsmönster på jorden, här ser jag både till bredd (att få med flera orsaker) och djup (att förklara och ge exempel), samt ur olika perspektiv. t.ex. dåtid/nutid/framtid eller lokalt/globalt. 
• Använda geografiska begrepp, att använda geografiska ord och begrepp på rätt sätt och i rätt sammanhang. 
• Dra slutsatser och resonera utifrån kartor, diagram och teorier, T.ex. förmågan att kunna dra slutsatser om ett lands befolkning genom att studera en befolkningspyramid.
• Resonera i hållbarhetsfrågor och ge förslag på lösningar, här är det viktigt att förklara, ge exempel och koppla sina resonemang till geografiska fakta, teorier och modeller. 

Läroplansmål

Syfte

• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll

• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.