Kartläggning av barngruppen

Gruppen som består av 23st. treåringar tycker mycket om att leka rollekar. Lekarna handlar ofta om att laga mat och leka affär. På avdelningen har vi en del mat av plast,, men inte tillräckligt för att barnen ska vara nöjda. Barnen använder gärna plus - plus och annat byggmaterial som godis. Konsekvensen av det blir att de barn som vill använda exempelvis plus - plus för att bygga med, inte kan det för att materialet används som godis i affären.

På avdelningen har det inte funnits någon organisering av materialen. Det har försvårat för barnen att hitta de saker de önskar, likaså att veta var man ska lägga sakerna då man plockar undan efter sig.

Barnen visar att de vill vara självständiga och att de mår bra av det. Det här märker vi b.la. då de får ta mat i buffén, och mjölk i mjölkmaskinen.

Syfte

Att öka barnens förståelse för hur de konsumerar förskolans gemensamma resurser, och konsekvenserna över det.

Mål

I utformandet av målen för vårt temaarbete "konsumtion och resurser" utgick vi från definitionen för "Hållbar utveckling" Begreppet delas in i tre dimensioner: social, ekonomisk och ekologisk. "Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov".

Det sociala utvecklingsmålet är:

Att varje barn ska få möjlighet att förstå betydelsen av att vara ”rädd om” våra saker och vår gemensamma ute och inne miljö.

Det ekologiska utvecklingsmålet är:

Barnen ska få möjlighet att utveckla idéer kring vad man kan göra med olika återbruksmaterial och naturmaterial .

Det ekonomiska utvecklingsmålet är:

Barnen ska få ökad förståelse för vikten av att inte ta till sig mer mat än vad man äter upp.

Genomförande/Arbetsmetoder

Vi kommer att sätta upp tydliga bilder om vilket material som ska vara på vilken plats, för att barnen ska kunna sortera och lägga tillbaka på rätt plats. All lek blir roligare om man hittar det man tänkt att leka med. Barnen blir självständiga och kan tillsammans hitta på vad de ska leka med. Materialet kan bli den 3:e pedagogen

Under våra skogsutflykter kommer vi att låta barnen plocka med sig material till förskolan. Barnen kommer sedan få skapa någonting av natur,- och återbruksmaterial. Alstren kommer att sättas upp på väggen, både som dekoration men främst som pedagogisk dokumentation.

Att visa barnen att man inte alltid behöver köpa material. Att ”ofärdigt material” kan vara befriande att arbeta med. En bil är en bil men en kotte kan bli vad som helst.

Vi tänker också att man kan tillverka material som "lekmat" i exempelvis trolldeg och papper mm.

Vi i personalgruppen har pratade om att satsa på kvalitet istället för massproduktion. Det blir vår utmaning att få barnen att exempelvis utveckla sina teckningar gom att fortsätta att måla på dem i stället för att ta ett nytt papper.

För att göra det lättare för barnen att veta hur mycket mat som kan vara rimligt att ta till sig, tänker vi sätta upp bilder, som visar på ett halvt glas mjölk, en sked majs, en melon ect. Parallellt med bilderna kommer samtal att föras i halvgrupper om varför man inte ska ta till sig mer än vad man orkar äta upp, sam vilka ekonomiska och sociala konsekvenser som kan uppstå.

Vårdnadshavarna kommer att få information om vårt temaarbete via unikum.

Vi kommer att följa upp vårt arbete här i den pedagogiska planeringen. Dokumentationer kommer att ske med hjälp av ipad för foto och film, samt anteckningar av vad barnen säger och gör kring temaarbetet. Vi har för avsikt att samla vår dokumentation på en "tema vägg". På så sätt skapar vi mötesplatser för barnen, där de kan samtala om vad de gjort och tänkt. Vi kan även använda oss av projektorn för att "återskapa" miljöer som barnen upplevt, exempelvis projicera bilder/filmer från våra skogsutflykter.

Vi kan behöva ta hjälp av litteratur och media för att hitta idéer för vårt temaarbete. Litteratur om återbruk i förskolan, både vad man kan göra men framför allt hur man kan problematisera ämnet. Hur ska barnen kunna skapa förståelse för konsekvenserna med konsumtion och hushållandet med resurser?

Uppföljning

Det sociala utvecklingsmålet

Ordna tydliga miljöer: Barnen visar på ett intresse att aktivt ta ansvar för att plocka undan efter sig och sortera materialet. Att få vara med och fota miljöerna, samt laminera bilderna och sätta upp dem, tyckte barnen var roligt. Vi arbetar aktivt med att hjälpa barnen med att stanna en längre tid i en aktivitet. Miljön behöver vara föränderlig. Vi ser ett behov hos barnen att bygga kojor. De vill gärna bygga om i köket. Vad kan vi göra kring det? Avdelningen för tågbygget används ej så mycket. Vad kan vi göra i stället? Kan vi göra bygglek med återvinningsmaterial? Vi vill ha rikligt med material och introducera bygget. Här tänker vi även att vi tillför gubbar och djur, för att kunna bygga till någon.

Det ekologiska utvecklingsmålet

Vi har regelbundet använt oss av naturmaterial: målat på kottar, pinnar, gjort collage med löv m.m. Alstren har vi använt som dekoration på avdelningen. Vi har också gjort troll av toalettrullar och en lekmiljö för dem på stubbar samt ett leklandskap med djur och naturmaterial. Vi ser att barnen efterfrågar att få leka med djuren på dess specifika plats "leklanskapet". Dock ser vi ett behov av att utveckla den. Kan den här platsen användas för byggleken med återvinningsmaterial som komplement till djuren?

Återbruksmaterial har vi använt oss av ,som exempel gjorde vi barnen uppmärksamma på att toalettrullarna och kaffefiltren (nya men fel inköp) var material som vi använde i stället för att slänga. Vi målade på toarullarna och kaffefiltren, men vad ska vi göra mer med dem? Vi hade tankar på bygglek. Hur går vi vidare?

Mikrofoner har tillverkats av toalettrullar och ballonger.

Det ekonomiska utvecklingsmålet

För att tillfredsställa barnens önskemål om "lekmat" till köket, har vi tillverkat muffins, glassar och kakor. Syftet har varit att barnen ska få en förståelse av att man kan tillverkat egna leksaker i stället för att köpa. "Lekmaten" ledde till rollekar kring festfixande, affär, glasscafé m.m. Här tränades förmågor som samspel, turtagning, ömsesidighet, delaktighet och ansvarstagande.

Teckningar, målningar som varit liggande i ateljén har vi skurit ned i t.ex. remsor och mindre bitar. På så sätt har det blivit material för att tillverka collage el.dyl. Teckningar som är ritade på har även används för att måla över med vattenfärg.

Kapsyler och knappar har använts för att sortera och klassificera. Äggkartonger har fungerat som indelningsfack. Mosaikbrickor har använts som kakor men även som matematikmaterial.

Däremot har vi ej fokuserat på matsvinn ännu. Hur går vi vidare med det?

.

Utvärdering

Grön Flagg målen kommer att finnas med i bakgrunden i vår verksamhet under våren -18. Däremot kommer vi att övergå i ett matematiktema med en särskild pedagogisk planering, eftersom vi uppmärksammat barnens intresse av matematikens olika områden t.ex. inom bygg och konstruktion som rumsuppfattning, antalsräkning, jämförelser samt likheter och skillnader. Vi ser att det finns flera beröringspunkter mellan de två områdena; Grön Flagg och matematik. Främst handlar det om att vi kan använda natur,- och återbruksmaterial för matematik.

Det sociala utvecklingsmålet är: Att varje barn ska få möjlighet att förstå betydelsen av att vara ”rädd om” våra saker och vår gemensamma ute och inne miljö.

Barnen vet hur de ska sortera leksakerna. Vi inser vikten av att vi pedagoger följer upp barnens hanterande av miljön och materialen samt att vi är samstämmiga.

Det ekologiska utvecklingsmålet är: Barnen ska få möjlighet att utveckla idéer kring vad man kan göra med olika återbruksmaterial och naturmaterial .

Vi ser att det har varit enkelt att visa barnen att man kan använda natur,- och återbruksmaterial i stället för att köpa nytt. Barnen har erbjudits rika möjligheter att utveckla idéer kring vad man kan göra med olika återbruksmaterial och naturmaterial.

Det ekonomiska utvecklingsmålet är: Barnen ska få ökad förståelse för vikten av att inte ta till sig mer mat än vad man äter upp.

Vi har samtalet med barnen under matsituationerna om betydelsen av att inte ta till sig mer än vad man orkar äta upp. I arbetslaget har vi också pratat om de svårigheter som barnen kan stöta på i matsituationerna, som t.ex. att morotstången griper om en för stor mängd morötter, så det blir att man tar till sig för mycket. Att man lockas av alla fina färger på grönsaksbuffén och vill ta av allt, vilket kan bli för mycket. Att barnens blick oftast är fäst på skålen med mat och inte på tallriken och den mängd mat som placeras där.

Analys och utveckling

Syftet med Grön Flagg temat var : Att öka barnens förståelse för hur de konsumerar förskolans gemensamma resurser, och konsekvenserna över det.

Barnen var först mycket kritiska till att återanvända material men ser det nu som en självklarhet. T.ex. att använda baksidan av ett papper som är ritat på. Färdiga målningar som ingen känns vid, skärs/ klipps ner i remsor eller geometriska former för skapande aktiviteter.

En avgörande faktor för utvecklingen av temat, är pedagogernas roll och engagemang. Att inspirera och ge idéer till skapande samt erbjuda material. De skapande aktiviteterna har ägt rum i vår ateljé runt ett bord. Det har lett till att barnen har kunnat lära av varandra och varit behjälpliga för varandra.

Vi ser också hur vi naturligt vi kan kombinera Grön Flagg temat med matematik, språk och skapande aktiviteter. Barnen i gruppen har ett stort intresse för siffror och bokstäver, vilket vi kommer att arbeta vidare med till hösten. Användandet av återbruk kan också skapa tillfällen för lärande inom estetik med fokus på olika tekniker och material. Återbruk, - och naturmaterial kan klassas som okodat material. Ett material som öppnar upp för kreativitet. Vi ser att det okodade materialet kan utveckla vår verksamhet.

Grön Flagg

Matriser i planeringen

Uppgifter