Måltidspedagogik på Smörblomman

Matglädje

Utifrån forskning, beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

 

"Att ge barnen en grund för bra matvanor är en satsning för framtiden" Livsmedelsverket. 

 

Anna-Karin Quetel beskriver Livsmedelsverkets nya riktlinjerna där hon lägger stor vikt vid måltidsupplevelsen och inte näringsintaget. Enligt henne ska man försöka jobba baklänges- istället för att truga kan man försöka väcka intresse hos barnen för nya råvaror genom att upprepade gånger erbjuda och exponera livsmedel för barnen. Detta tillsammans med att göra barnen delaktiga vid planering och tillagning leder till att barnen på sikt får ett sunt förhållningssätt till maten. 

Även måltidsforskaren Rickard Tellström skriver i sin bok "Hunger och törst" att det framför allt är gemenskap och tillhörighet som är viktigt vid måltiden. 

 

Mål (Förväntat resultat, vilken förmåga/förmågor ska barnen ges möjlighet att utveckla)

Skapa en medvetenhet hos barnen för matens roll för hälsan och hållbar utveckling. Vi vill att matsituationen ska vara en lustfylld lugn stund på dagen. 

Målkriterie (hur ser vi att målet är nått, mätbart)

När vi ser att barnen har en medvetenhet kring hur mycket mat de tar på tallriken och att det kastas mindre matrester till återvinning.

Vi ser en större nyfikenhet för att prova på.

Vi hör samtal där barnen gör reflektioner kring maten vi äter och dess ursprung.

Syfte ( varför gör vi detta, beskriv barnens intressen och förmågor.)

Bra måltider ger en grund för att orka leka och lära.

Ge barnen en ökad delaktighet i sin lärmiljö, till att träna sin förmåga att samarbeta i grupp och öka deras förståelse för sina sinnen, en hållbar livsstil, kopplat till kost, hälsa och ges möjlighet att prova på olika råvaror.

Metod ( Pedagogernas förhållningssätt, hur utformar vi miljön för att utmana i förmågorna ?

Pedagogerna är förebilder, vi har en positiv inställning till maten. I samtal vid matbordet uppmärksammar vi matens olika färger, lukter osv.

Barnen tar mat själva i största möjliga utsträckning. 

Vi ser måltiden som en stund fri från uppfostran. Fri från tjat, press och hot. 

Barnen ges möjlighet att komma in i köket och prova på bakning, enklare matberedning samt att förbereda mellanmålet.  

Kultur- vi skapar temaveckor där barnen får möta kulturer från olika länder samt mat, traditioner och språk. 

Experimentera och prova nya smaker både vid matbordet och vid andra tillfällen.

Pedagogerna diskuterar frågor som rör måltidspedagogik.

Vi startar ett matråd där två barn från varje avdelning och en pedagog och Inga-Lill träffas en gång i månaden för att samtala om måltidsfrågor. Inga-Lill kommer att ha en brevlåda där barnen kan lämna förslag/önskemål.

Analys (hur blev resultaten? Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika? På vilket sätt?)

Uppföljning (här ska pedagogen tillsammans med barnen en bit in i arbetet reflektera och prata om det vi gjort. Var befinner vi oss nu? Hur går vi vidare?)

Utvärdering (verktyg som går att använda är dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen, pedagogisk dokumentation mm. Utvärdering gör vi minst en gång per termin eller efter behov).

Utveckling (Hur går vi vidare? Vart ska vi).