Ämnen:
Svenska, Religionskunskap, Historia
·
Årskurs:
7 - 9
Flodkulturer 04B
Gustav Adolfsskolan, Alingsås · Senast uppdaterad: 19 oktober 2017
Vi pratar om de första människorna och hur vi blev jordbrukare och bofasta. Sedan gör vi grupparbeten om två flodkulturer: Mesopotamien och Egypten.
Undervisning
Vi har genomgång kring de första människorna och hur vi blev jordbrukare och bofasta. Vi diskuterar i mindre grupper och helklass betydelsen av detta och vad det fick för konsekvenser.
Klassen blir indelad i mindre grupper och får varsin civilisation att göra en muntlig presentation om. De söker fakta själva med hjälp av tips och handledning. Det man ska berätta om är:
- Hur uppkom civilisationen? Var låg den?
- Hur levde människorna (ex uppdelning av jobb, hur såg husen ut, skillnader mellan män och kvinnor, husdjur)
- Hade man någon religion?
- Styrelsesätt
- Familjer
- Vad har vi hittat för konst, skrifter, byggnader?
- Olika samhällsklasser?
- Vilka källor har ni använt?
Läroplanskopplingar
Läroplan (2)
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
Syfte (4)
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
Centralt innehåll (5)
Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
Kriterier (6)
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl under byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
