Tryck, Kraft och rörelse

Vad är en kraft? Vad menas med att en kraft verkar på en kropp? Hur kan vatten komma till våra kranar från vattentornen? Kan man räkna ut hur stort trycket är? Hur kan man visa hur stora krafter är på en bild? Vad är skillnaden mellan hastighet och fart? Vad menas med tröghet? Många frågor att fundera på, men under några veckors tid kommer vi att få reda på dessa funderingar och lite till. Välkommen till fysikens värld och till momentet "Tryck, kraft och rörelse".

Bokens sätt att hjälpa till att träna förmågor:

Förmåga 1:

Att kunna använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. På faktabokens Uppslaget finns Vad tycker du? och Vem har rätt? som tränar förmågan. Även kapitelproven innehåller frågor som behandlar förmåga 1.

Förmåga 2:

Att kunna genomföra systematiska undersökningar i fysik. Faktaboken innehåller Gör ett försök och uppslaget Laborationer.

Förmåga 3:

Att kunna använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. 

Innehåll i boken Fysik direkt.

Kapitel 6 i faktaboken innehåller två avsnitt. Det första handlar om kraft. Det här avsnittet är tänkt att klargöra kraftbegreppet och placera det i ett fysikaliskt sammanhang. 
Avsnitt två handlar om tryck.

Kapitel 7 i faktaboken innehåller två avsnitt. Det första handlar om kraft och rörelse där det görs tydligt att begreppen är viktiga för beskrivning av en mängd situationer i elevernas vardag. Medelhastighet, friktion och tröghet är viktiga begrepp.
Avsnitt två handlar om fritt fall. Där behandlas också tyngdaccelerationen och kaströrelse.

Efter du arbetat med dessa områden ska du:

• veta vad som menas med kraft och i vilken enhet den mäts i,
• veta vad tyngdkraft och motkraft är,
• känna till tyngdpunkt och stödyta (repetition från åk 6),
• förstå vad som menas med tryck,
• veta vad vattentryck och lufttryck är,
• känna till Arkimedes princip,
• veta vad som menas med hastighet och kunna räkna ut medelhastighet,
• veta vad acceleration och tyngdacceleration är,
• veta vad friktion är samt kunna ge exempel på när friktion påverkar en kropps rörelse,
• veta vad som menas med tröghet,
• veta vad som kännetecknar fritt fall,
• känna till begreppet gränshastighet och vad det beror på,
• kunna beskriva en kaströrelse.

Hur?

Vi kommer att se på filmer och läsa texter som vi bearbetar t.ex. med hjälp av diskussioner i digitala grupper och/eller i digital helklass. Vi kommer att även att experimentera när distansundervisningen är över.

Visa kunskaper:

Du kommer att göra ett arbete som handlar om kraft, rörelse och tryck där även källkritik är en bedömningsgrund.

Du kan skriva om något passande tema som intresserar dig, men som visar att du kan det som krävs enligt kunskapskraven. Jag tänker att nöjesfält ska vara grunden till dina kunskaper om kraft, tryck och rörelse. 

Arbetet ska vara max två sidor långt, men källkritiken ingår inte i de sidorna.

Genom att genomföra experiment och dokumentera det du ser i experimentet och som du kan koppla till kunskaper.

Läroplansmål

Syfte

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik, såväl i digitala som i andra medier.

Kriterier

• Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
• Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier.
• Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
• Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband.
• Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
• Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
• I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier.
• Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
• Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband.
• Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
• Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
• Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier.
• Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
• Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband.