Krusboda skola, Religionskunskap åk. 4, 17/18

Genom undervisningen i Religionskunskap ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om olika religioner och andra livsåskådningar samt resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp. Tipsperiod: v. 4 - v. 13.

1. Ämne och årskurs

Krusboda skola religionskunskap åk 4.

2. Förankring i läroplanen och kursplanens syftestext

Syfte

Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

3. Innehåll i undervisningen - centralt innehåll

Centralt innehåll

 

Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 4-6

Religioner och andra livsåskådningar

• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
• Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
• Begreppen religion och livsåskådning.

Religion och samhälle

• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
• Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.

Identitet och livsfrågor

• Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.
• Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Etik

• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
• Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

4. Arbetssätt/ Arbetsområde

Religionskunskap i åk. 4 läses under period 3: v. 4 - v. 13.

 Religioner och andra livsåskådningar

- Kristendom - ritualer, levnadsregler, heliga platser och rum

- Kristendom - centrala tankegångar, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser.

- Fornnordisk och äldre samisk religion.

- Begreppen religion och livsåskådning.

Religion och samhälle

- Kristendomens betydelse för det svenska samhället förr och nu. 

- Kristna högtider och traditioner, till exempel jul, påsk och advent.

- Spår av fornnordisk religion i dagens samhälle.

Identitet och livsfrågor

- Hur livsfrågor skildras i populärkulturen, till exempel skönlitteratur, film och tidningar.

- Hur livsfrågor skildras i religioner (kristendomen), till exempel döden och kärlek.

Etik

- Etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

- Vardagliga moraliska frågor. 

Läromedel

 - Puls Religion, Natur&Kultur, s. 4 - 22, s. 58 - 105, s. 158 - 171

- ne.se och ur.se 

• Vi kommer att arbeta med ovanstående områden genom att läsa i läroboken och arbeta med tillhörande frågor/ arbetsuppgifter, diskutera samt se filmer. 

5. Bedömning

Kunskaperna kommer att redovisas och bedömas på olika sätt, det kan till exempel vara genom grupparbeten som redovisas muntligt/skriftligt, individuella inlämningsarbeten och/ eller skriftligt prov. 

Diskussioner och arbete på lektioner är också en viktig del och underlag för bedömning.

6. Kunskapskrav

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

 

• Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
• Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
• Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
• Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och sam­hällsliv förr och nu.
• Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.

 

• Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
• Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informati­nens och källornas användbarhet.