Första mötet - hur går vi vidare

Lärarstudentens planering
Bakgrund: På avdelningen har man som tema "Första mötet", där syftet varit de nykomna barnens möte med de "gamla barnen", personalen och miljön, men även de "gamla barnens" återkomst efter semester och deras möte med sina nya kompisar. Syftet har varit att skapa möjligheter för både nya- och gamla barn att få god anknytning till personalen. Därför har fokus varit att genom nära möten skapa trygghet och på så vis få en trygg barngrupp.
Målet att skapa en trygga barn har nåtts, varför nya möten med exempelvis nya material, uttrycksformer och utveckling av miljön är betydelsefullt.

 

Utifrån observationer (observationsprotokoll, fältanteckningar, fotografera och filma)  av barnen i den fria leken, har personalen och jag observerat att det som intresserar och skapar mening för barnen just nu mycket handlar om:

• att ösa i och ur med olika material, som vatten, sand och ekollon.
• i det finns en stor vilja hos barnen att undersöka materialet med kroppen på olika sätt. 
• vi kunde även se hur barnen inspirerade - och blev inspirerade varandra, vilket genererade i många interaktiva möten.

Utifrån det vi sett  låter vi nu barnen möta materialet makaroner och uttrycksformen målning. 

De flesta yngre barnen "Toddlare" (1-3 år) på förskolan är mötet med olika material och uttrycksformer den allra första gången. Det innebär att vi behöver tänka på att barnen ska få gott om tid  att i lugn och ro först bekanta sig med materialet - makaronerna och uttrycksformen - målning innan de kan utforskar dem.

Likaså ges det goda möjligheter att arbeta med demokratiska värden i dessa aktiviteter när barns nyfikenhet och lust är fångat. 

"Skollagen (2010:800) slår fast att utbildning i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära" (Lpfö 98, rev. -16. s. 4). 

Med tanke på detta kan vi tänka på studier som gjorts av hjärnan och som visar att en kreativ och allsidigt utvecklad hjärna kan föra över kunskap och tillgodogöra sig teoretiska ämnen bättre, samt lära sig se möjligheter, värdera, se helheter - olikheter och därför fungera som en länk mellan människans inre och yttre miljö. Därför är det viktigt att vi tillhandahåller barnen ett variationsrika material så att barn får känna, lyssna, smaka, se och lukta på material och på så vis få värdefulla erfarenheter i att kunna uttrycka sig som i exempelvis bildspråk (Braxell, 2010).

Dokumentationen av projektet syns på väggar runtom i lärmiljön. Barnen är delaktiga genom att de är med och väljer ut bilder över aktiviteter men också i samband med reflektioner tillsammans med barnen där barnen själva är med och sätter bilderna upp på dokumentationsväggen. Genom att synliggöra görandet hjälper vi barnen att både reflektera över det de gjort, kanske vill de göra igen eller bli inspirerad av görandebilderna.  

Produktiva frågor från pedagogerna eller barnen är av stor betydelse, varför de syns med stor stil i form av rubriker. Barnen olika kommentarer under aktiviteterna och reflektionerna viktiga och är därför synliga i dokumentationen. Alltihop bildar en helhet , en röd tråd som går genom hela projektprocessen, som även ska visa för barn, pedagoger men även vårdnadshavarna vart projektet är på väg.

Eftersom barns lärmiljö innefattar den fysiska och psykiska miljön, den kultur barnens har med sig hemifrån som bidrag till förskolans kultur, samt pedagogernas kultur och förhållningssätt, passar en kombination av de: sociokulturella-, poststrukturella-, och empiristiska perspektiven - där lärandet och kunskap uppstår i interaktion mellan människor för att inombords bearbetas, vilket ständigt sker i en växelverkan för att förstå världen. Lärandet uppstår när barnen (människor) språkligt relaterar sig med andra barn (människor), men även till material och miljöer. På så vis är kunskap och barnen (människor) i ständig förändring. 

Empirismen framhåller sinnenas betydelse i upplevelser och erfarenheter. Sinnenas inverkan spelar roll i barns görande, akttagande och utforskande när de söker kunskap (Elfström, Nilsson & Wehner-Goddé, 2014).

Vi använder oss av ett kollaboratoriskt arbetssätt som innebär att barn och pedagoger gemensamt utforskar tillsammans.

Barns inflytande - genom att vi pedagoger noga lyssnar in barns intuitioner, intresse, önskemål och försöker möta dessa kan barnen få reellt inflytande och påverka sin vardag på förskolan. 

Barns kulturella bidrag - den kultur barnen har med sig hemifrån blir kulturella bidrag till skapandet av förskolans kultur.

Omsorgsetiskt förhållningssätt - när barnen känner vår genuina omsorg om barnen och skapar trygghet runt dem, får barnen de bästa förutsättningar för att vilja både utforska och lära på olika slag. 

Genom att vi pedagoger förhåller oss till dessa perspektiv och arbetssätt innebär det att vi pedagoger kan hoppa in i ett utforskande precis där barnens intresse riktas; där barnens redan vunna kunskaper tas tillvara och deras frågeställningar, hypoteser och teorier är lika viktiga i kunskapssökandet som vedertagna teorier. Dessa blir drivkrafter i utforskandet och lärandet  (Sundberg et a. 2016).

Matematik - genom att exempelvis räkna olika material åt gången tillsammans med barnen, tränas deras förmåga att både ramsräkna och räkna genom "ett till ett principen". 

Genom att pedagogerna benämner viktiga begrepp som: stor, större, störst, kontra, liten, mindre, minst tränas barnens erfarenheter i användandet av jämförelseord, samt låta barnen få upptäcka likheter och olikheter eller urskilja egenskaper hos föremål som struktur, form och material. Dessa begrepp och erfarenheter blir sedan strategier barnen kan använda sig av i sitt lärande.

Naturvetenskapliga förmågor -  genom det kollaboratoriska arbetssättet som beskrivits ovan-

Vi har ett omsorgsetiskt förhållningssätt där pedagogerna så mycket som möjligt försöker tolka in barnens intuition i olika situationer, där det hela tiden handlar om att se till det bästa för barnet. 

Förskolan har också ett demokratiskt uppdrag, där vi visar hur vi är gentemot varandra, att alla är lika värda, att exempelvis slå inte är ett bra sätt att få sin vilja igenom, utan istället lära barnen strategier som att fråga eller komma med förslag. I olika gruppkonstellationer uppmanar vi barnen att lyssna på varandra när någon pratar, tränar turtagning samtidigt som vi uppmuntra till ett språkande. När barnen ges möjlighet till inflytande över sin dag känner de sig bekräftade. 

Föräldrasamverkan - Vi dokumenterar fortlöpande i *Unikum, bjuder in vårdnadshavarna till nära samtal vid ex. hämtning-lämning där barnen kan visa och berätta utifrån bilder, på väggar och i iPad, det de har gjort på förskolan. Vid Drop in kan vi samtala med föräldrarna om dokumentationen på olika sätt. 

Följa upp och utvärdera - genom hela projektet sker fortlöpande reflektioner mellan kolleger, mellan pedagoger och barn, samt inbjuda vårdnadshavarna till att komma med reflektioner om projektet vid hämtningssituationer där barnen också då är med för att stolt visa vad de gjort under dagen.  

Läroplanskopplingar

Läroplan

• att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen.
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
• att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner,