Återbruk Jeans HT-17

Att kalla jeanstyg för jeanstyg är egentligen fel. Jeans är benämning för byxtypen som är sydda av ett tyg som heter denim. Detta tyg är ett kraftigt bomullstyg där varpen är av vitt garn och inslagstråden är färgat blått garn och vävt i kypert, detta gör att tyget får en diagonal randning i väven. Den första byxtypen jeans gjordes av en man med namnet Levi Strauss. I mitten av 1800-talet invandrade Strauss från Tyskland till San Francisco och startade tygförsäljning till affärer och skräddare. Ungefär samtidigt invandrade skräddaren Jacob Davis från Riga till San Francisco. Davis hade kommit på att sy slitstarka byxor av segelduk som var gjorda av bomull, lin eller hampa. Han använde nitar för att förstärka sömmarna där påfrestningen var som störst. Dessa två herrar börjar samarbeta och 1873 startar Levi Strauss egen tillverkning av arbetskläder, vilket jeans var från början. Dessa byxor blev en succé bland sjömän, guldgrävare och som arbetskläder för andra yrkesgrupper som behövde riktigt slitstarka byxor. Till Sverige kom denna trend inte förrän 1912 och mycket importerades från Amerika. Det var inte förrän efter andra världskriget som plagget jeans lanserades som ett fritidsplagg. På grund av importstopp för varor från Amerika hade Sverige stor egen jeanstillverkning. 1960 hävdes detta importstopp och försäljningen av importerade jeans kom igång även här och successivt förvandlades plagget från ett arbets- och fritidsplagg till ett "allplagg" som används året runt.

Från början var förmodligen inte dessa byxor blå eller alltid gjorda av bomullstyg. Indigofärgämnet som på denna tid var mycket dyr färg användes inte. Den syntetiska indigon kom i slutet på 1800-talet. När detta tyg kom till Sverige hette det denim i Amerika men här i Sverige kallade vi det för Blåtvills.

Källa: Skrädderilexikon av Ragnar Björkman, 1988, Sveriges Skrädderiidkareförbund och Stockholms Skrädderiidareförening.

Projektets uppgift

uppgiften är att återbruka ett par jeans.  Av dessa jeans ska du göra något. Du har helt fria händer att göra vad du vill. Men du får inte göra någon kudde. Jag vill att du ska använda dig av flera olika tekniker. Det jag menar med olika tekniker är t ex applikation, textiltryck, symaskinsbroderi, fritt broderi eller någon annan teknik som du vill använda. Givetvis får du använda dig av extramaterial så som band, blixtlås, knappar, broderitråd, spetstyg, annat tyg eller något annat som du kan hitta i klassrummet. Arbetsgången beskriver jag längre ned i denna planering.

Lycka till  

Syfte

Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och utrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom hantverkstradition och design utifrån behov av olika situationer. Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativitet och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällets utveckling

Centralt innehåll

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker
Lära dig hantera de maskiner och redskap du behöver för din uppgift.
Lära dig begrepp och benämningar du behöver för din uppgift.
Lära dig att skissa din idé och läsa mönster och beskrivningar du behöver för din uppgift.

Slöjdens arbetsprocesser
Lära dig att planera ditt arbete.
Experimentera hur olika material kan påverka ditt arbete.
Du ska dokumentera din arbetsprocess i din loggbok eller om du så önskar på dator/ipad. Du får gärna använda bilder i din dokumentation.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksform
Hitta inspirationskällor och göra dessa idéer till din egen.
Designa egna slöjdprodukter.
Hur material, färg och form kan påverka ditt slöjdarbete.
Vad mode och trender kan ge för signaler och hur dessa påverkar dig.

Slöjden i samhället
Hur miljövänligt är jeanskläder som är gjorda av denim? 

Arbetsgång

• Planering
• Börja med att skissa ner dina idéer. Du får gärna ha flera skisser.
• Inventera dina kunskaper och se om det är något du behöver öva dig på.
• Kontrollera vilka material du behöver för ditt arbete. Kanske behövs det köpas in något
• Se om det finns mönster/beskrivning till ditt arbete. Kanske finns det något mönster/beskrivning som liknar det du vill göra och vi kan ändra på det.
• Gör en tidsplanering. Försök följa din tidsplanering, det bör inte ta mer än 10 lektioner.
• Genomförande
• Tänk på att dokumentera din arbetsprocess. Det är bra om du dokumenterar vid varje lektionstillfälle så du inte missar något som kan vara till fördel och höja ditt betyg.
• När arbetet är färdigt utvärderar du, redovisar för gruppen och arbetet ställs ut i monter.
• Tips och råd under arbetet
• Ha gärna flera skisser och motivera varför du valt så som du har gjort.
• Var inte rädd för att ändra dig under arbetets gång eller att göra fel. Det kan leda till nya kunskapsinsikter.
• Använd dig av bilder när du dokumenterar. Då behövs det inte alltid så mycket text för att förklara vad du har gjort.
• När du ska söka idéer till ditt slöjdarbete, titta inte enbart på saker som är gjorda i jeanstyg.
  
  
  
  
  
  

Kunskapskällor och länkar

• Muntliga genomgångar av läraren
• Mönster som finns i klassrummet
• Beskrivningar som finns i klassrummet
• Modetidningar som du kanske har hemma
• Webben
• Webbsidan 365 saker du kan slöjda finns på  www.365slojd.se
• Titta gärna på skolverkets film om hur de vill att vi lärare ska tänka när vi bedömer er. http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/ovrigt-bedomningsstod/grundskoleutbildning/7-9/pr-est/slojd-1.166046
• www.pinterest.se

Examination

• Samtal under lektionerna, om du använder rätt benämningar och begrepp på redskap, verktyg samt utförande.
• Hur du använder dig av tidigare kunskaper för att utveckla ditt arbete.
• Din dokumentation i loggboken.
• Hur du bedömer ditt eget arbete, både din egen arbetsinsats och ditt slöjdföremålsresultat.
• Hur ditt arbete ser ut och hur det är utfört.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.
• Handverktyg, redskap och maskiner hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Utvecklade former av hantverkstekniker, till exempel gjutning, vävning och svarvning. Begrepp som används i samband med dessa.
• Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
• Arbetsmiljö och ergonomi, till exempel ljudnivå och arbetsställningar.
• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
• Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.
• Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet, såväl med som utan digitala verktyg.
• Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder vid bearbetning av egna idéer.
• Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.
• Mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de påverkar individen.
• Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.