Rörelse och kraft åk 7, ht 2017

1. Rörelse och kraft

Inom detta arbetsområde kommer vi att läsa om rörelse och krafter. Du kommer att få lära dig:

• att identifiera flera olika slags krafter
• att det är en förändring av krafter som skapar rörelser
• hur våra ökade kunskaper om rörelser och krafter påverkat våra liv, till exempel inom trafiksäkerhet, utskjutning av satelliter och tvättmaskiner
• hur vi kan använda mätinstrument för att mäta till exempel sträcka, hastighet, tid och kraft samt vilka samband som finns mellan dessa storheter
• använda fysikaliska kunskaper om rörelse och kraft för att förklara vardagliga fenomen kring till exempel balans, tröghet och fritt fall
• samtala och argumentera kring samhällsfrågor som rör kunskaper om rörelse och kraft

2. Förankring i läroplanen och kursplanens syftestext

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

3. Innehåll i undervisningen - centralt innehåll

4. Arbetssätt

Undervisningen kommer att omfatta: Genomgångar, diskussioner, arbetsuppgifter, laborationer och film.

Vi kommer att behandla följande begrepp:

• kraft och motkraft
• tyngdkraft, gravitation och dragningskraft
• massa, tyngd och vikt
• tyngdpunkt
• tryck, lufttryck och vattentryck
• lyftkraft
• hastighet, fart och acceleration
• friktion och tröghet
• fritt fall och gränshastighet
• kaströrelse

4. Bedömning

Material

Spektrum fysik s.166-195
Utdelat material

Preliminär planering

Vecka 46-50

5. Bedömning

Jag kommer att bedöma din förmåga att:

- Planera och genomföra en systematisk undersökning 

- Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Bedömningen sker vid skriftliga inlämningsuppgifter, diskussioner och prov (muntligt eller skriftligt)

6. Kunskapskrav

Fysikaliska sammanhang, begrepp, modeller & teorier		Eleven har **grundläggande** kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att **ge exempel och beskriva** dessa med **viss** användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.	Eleven har **goda** kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att **förklara och visa på samband inom** dessa med **relativt god** användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.	Eleven har **mycket goda** kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att **förklara och visa på samband inom** dessa **och något generellt drag** med **god** användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
Fysikaliska samband i vardagsliv & sammhälle		Eleven kan föra **enkla och till viss del** underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på **enkelt identifierbara** fysikaliska samband.	Eleven kan föra **utvecklade och relativt väl** underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på **förhållandevis komplexa** fysikaliska samband.	Eleven kan föra **välutvecklade och väl** underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på **komplexa** fysikaliska samband.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.