Densitet, värme och tryck

Hur kan det komma sig att två lika stora föremål väger olika mycket? Vad händer med ett ämne när man värmer på det? Hur kan jag använda mig av kunskaper om tryck i min vardag? Detta är bara några av alla de frågor som vi kommer stöta på under detta arbetsområde.

Så här kommer vi att arbeta:

• Gemensamma genomgångar och diskussioner.

• Arbeta med instuderingsuppgifter för att befästa och stärka kunskaper och teorier på området.

• Träna på att kritiskt granska information samt föra fram argument som underbygger dina resonemang.

• Praktiskt arbete i form av laborationer.

• Det kommer finnas filmer som visar olika moment. För att se filmerna titta under "uppgifter" i planeringen som finns på Unikum.

Följande sidor gäller för grundboken: 98-111, 114-115 (värmeavsnittet) och 124-132 (tryckavsnittet)

Följande sidor gäller för fokusboken: 70-83, 86-89 (värmeavsnittet) och 90-101 (tryckavsnittet) 

När arbetsområdet är avslutat ska du:

·        Förstå betydelsen av begreppet ”densitet”.

·        Veta hur man räknar fram densiteten för ett ämne.

·        Känna till att värme sprids med hjälp av: ledning, strömning och strålning. Samt kunna förklara hur detta kan ske.

·        Känna till att olika typer av ytor reflekterar strålning olika. En ljus yta reflekterar mer strålning än en mörk yta och en blank yta reflekterar mer än en matt yta.

·        Kunna förstå och förklara vad växthuseffekten innebär.

·        Känna till att föremål som värms upp utvidgar sig (och kunna förklara varför det är så samt även kunna ge exempel på hur man kan utnyttja detta fenomen och vilka risker det kan finnas med att föremål utvidgar sig när de värms upp.)

·        Kunna beskriva hur en vanlig vätsketermometer är uppbyggd och hur den fungerar.

·        Kunna förklara begreppen smältning och stelning.

·        Veta vad en köldblandning är samt hur den fungerar.

·        Kunna förklara begreppen ångbildning och kondensation.

·        Känna till att vatten har alldeles unika egenskaper när det gäller temperatur till exempel att det är ett ämne som till motsats till de flesta andra ämnen blir större när det fryser till is.

·        Kunna förklara innebörden av partikelmodellen.

·        Känna till de olika fasövergångarna (att fasta ämnen kan övergå till vätska och att vätska kan övergå till gas och tvärt om att gas kan övergå till vätska och att vätska kan övergå till fast tillstånd).

·        Förstå att trycket beror på kraften och på ytans storlek (Trycket=Kraften/Arean och en enhet som används för tryck är N/m²). Se bra bild i boken.

·        Känna till att vid både vattentryck och lufttryck är det mängden vatten eller luft som är ovanför ett föremål som avgör hur högt trycket blir på föremålet. Mycket vatten ovanför föremålet ger ett högt tryck på föremålet.

·        Veta att trots att det endast är vattnet (eller luften) som är ovanför ett föremål som påverkar trycket så trycker vattnet (eller luften) på föremålet i alla riktningar (även vattnet på sidan och under föremålet trycker mot föremålet). Se bra bild i boken.

·        Veta vad kommunicerande kärl är och hur det kan användas i vårt samhälle exempelvis vid vattentorn.

·        Lufttryck: Kunna resonera kring hur övertryck, undertryck och vakuum kan bildas och vilka följderna blir vid övertryck, undertryck och vakuum. Här kan man med fördel använda sig av partikelmodellen som vi tidigare använt på avsnittet om värme.

·        Förstå att om man komprimerar (pressar samman) en gas blir trycket i gasen högre.

·        Förstå att trycket i en gas ökar om temperaturen (men inte volymen) ökar (se bra bild i boken). Och att motsatsen händer om man sänker temperaturen (att trycket då alltså sjunker).

·        Förstår de experiment och laborationer vi gjort.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
• Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.