Svenska årskurs 3

Du kommer att få öva på att läsa, skriva och lyssna på olika typer av texter. Du kommer även att få och ge respons på dina texter och redovisa i både liten och stor grupp. I ämnet svenska utgår vi från både fakta och fantasi.

2. MÅLET MED UNDERVISNINGEN

Målet med undervisningen är att du skall lära dig att läsa, skriva och lyssna på olika slags texter. Det ingår även att öva på att redovisa din text inför andra för att kunna förbättra texten med hjälp av lärares eller kamraters respons. Målet är också att du genom mycket övning av olika slags samtal i klassen kan berätta för andra om olika ämnen så att andra kan förstå och lära sig av det du vill berätta.

3. SÅ HÄR SKALL VI ARBETA

Vi kommer att läsa/lyssna på olika slags texter både självständigt, i par, i grupp och i helklass. Till dessa texter ingår oftast någon slags dokumentationsuppgift. Vi provar med jämna mellanrum nya sätta att dokumentera på, för att undervisningen ska bli mer spännande och för att det ska vara utmanande för alla.

Vi kommer även att skriva olika slags texter både självständigt, i par, i grupp och i helklass. När du skriver arbetar du alltid med målet läslig handstil och hela meningar. Övriga mål som stavning, skiljetecken, inledning, handling och avslutning, anpassas efter texttyp. Till dessa texter ingår det ofta att du målar en bild som stämmer överens med det du skrivit om, detta för att förstärka och förtydliga innehållet i din text. Dessa texter redovisas på olika sätt, i par, i grupp och i helklass eller som utställning för skolan. 

Du får också möjlighet att träna på att skriva olika texter på dator, både berättelser och faktatext. I samband med detta tar vi även upp vikten av att vara källkritisk och visar olika exempel. Du får även möjlighet att skapa en presentation om något du själv valt. 

Varje vecka övar vi läsförståelse i par för att både träna att läsa med flyt samt att samarbete. Efter läsningen kommer ni tillsammans att svara på frågor om det ni läst. Både det som står i texten men även mellan raderna för att öva din läsförståelse. 

Vi tränar mycket på samtal i olika situationer, bland annat samtal om egna tankar/erfarenheter, men även samtal om böcker vi läst tillsammans. Vi tränar också på att samtala efter faktafilmer eller Lilla Aktuellt och samtal kring känslor som utgår ifrån film, bok och dilemman. Vi diskuterar också hur man kan förstärka sina ord med hjälp av kroppsspråk samt hur mitt språk kan uppfattas i digitala miljöer. Alla får lika stor möjlighet till träning i samtal genom att vi lottar vem som talar. 

Vi kommer att arbeta med språklära och ordlista för att du ska få möjlighet att förbättra ditt språk, grammatik och stavning. För att öka läshastigheten tränar vi varje vecka på högfrekventa ordbilder tillsammans med en kompis 

Vi kommer att få bekanta oss med flera olika författare och deras verk från olika tidsepoker för att du ska få möjlighet att hitta någon genre som passar just dig och dina intressen. 

4. DETTA SKALL BEDÖMAS 

Efter avslutat arbete skall du kunna läsa olika slags texter med flyt och dokumentera med både text och bild så att vi kan bedöma om du förstår vad du läser.

Genom ditt sätt att starta, utföra och avsluta uppgifter bedöms även din förmåga att lyssna, läsa och dokumentera efter instruktioner. 

Efter avslutat arbete skall du kunna skriva olika slags texter med hela meningar, skiljetecken, inledning, handling och avslutning, både på dator och för hand med läslig handstil. Dessutom ska du kunna stava, för dig, vanligt förekommande ord i dina texter. Vi kommer även att bedöma ifall du klarar att ta till dig skriftlig instruktion och respons, för att sedan kunna förbättra dina texter. 

Din läsförståelse bedöms delvis genom att läraren lyssnar på hur du tar till dig det som står i texten samt att du får svara på frågor och uppgifter som hör till det du läst. 

Din muntliga förmåga bedöms i flera olika sammanhang. Det kan vara under en text du läst, i ett samtal om samhället och världen eller i ett samtal när du vill dela med dig av dina egna erfarenheter. 

Efter att ha tittat på Lilla Aktuellt eller faktafilm ska du kunna utifrån givna stödord skriva egna meningar och reflektioner om det aktuella ämnet. 

Under året utför vi även screeningar enligt vår screeningplan som är en del av elevens sammanlagda bedömning. Utifrån detta, och ordinarie undervisning, kan vi vid behov sätta in extra stödinsatser. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och

Centralt innehåll

• Gemensam och enskild läsning. Sambandet mellan ljud och bokstav. Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Grundläggande textbearbetning.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkliga strukturer och normer. Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Skönlitteratur för barn från olika tider och skilda delar av världen. Sånger, muntligt berättande, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt personbeskrivningar.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barnboksförfattare och illustratörer.
• Sakprosatexter för barn. Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras.
• Texter som kombinerar ord och bild samt texter i digitala miljöer för barn.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på kroppsspråk, tonfall och ords nyanser. Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk.
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet.
• Hur texters avsändare påverkar innehållet.

Kriterier

• Eleven samtalar om elevnära frågor och ämnen och ställer frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom ger och tar eleven enkla muntliga instruktioner.
• Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg. I texterna använder eleven stor bokstav, punkt och frågetecken samt kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
• Eleven läser bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kommenterar och återger delar av innehållet och visar grundläggande läsförståelse. Eleven för också enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna.
• Eleven söker information ur någon anvisad källa och återger grundläggande delar av informationen i enkla faktatexter. Texterna innehåller egna formuleringar och grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.