Nulägesbild

Nu har ni under barnens vistelse aug/sep anordnat många olika mötesplatser för att få tag i nuläget.
Vilka intressen, lärande och kunnande barngruppen har just nu och vilka behov och vilken undervisning behöver då utvecklas och bedrivas?

Sammanfatta:

Barnens intressen utifrån vad vi erbjudit dem: måla, skapa och experimenterar, musik, undersöker, naturupplevelser, provar och omprovar, musikinstrument, tågbanan, sagor och berättande, rim och ramsor, ordbilder, siffror och bokstäver.
Tillsammans har vi arbetat även med hänsyn, konflikthantering, vi-känsla, hjälpsamhet, självständighet, ansvar, delaktighet, uttrycka tankar och berätta, leka med ord.
Barnens behov är att få ökat ordförråd och uttrycka sina åsikter, matematiska och naturvetenskapliga begrepp, ökat intresse för naturvetenskapligt förhållningssätt, barnens inflytande över undervisningen i projektet tas tillvara på genom dokumentation och in lyssnade pedagoger.

Vi väljer detta projekt därför att:

Ta tillvara på barnens intressen för naturen och plocka upp naturvetenskapliga och matematiska begrepp ihop med sagans berättelse. Sago-inspirerad avdelning. MickeLinas Fantasteri.

Vi tänker därför arbeta med dessa målområden(förmågor):

Undersöka, upptäcka, reflektera över, förstå samband, respekt och hänsyn, ansvar och inflytande för MickeLinas gemensamma spelregler, lyssna och ge uttryck för, samtala om, förmedla egna upplevelser genom estetiken.

Mål och

Förmågor

Nuläge
Undersökande Tillgänglighet Tillåtande Språkande Demokratiska principer

Förväntad effekt

Undersökande Tillgänglighet Tillåtande Språkande Demokratiska principer

Konkretisering av målen

2.1.

Utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

I dagsläget tror vi att barnen undersöker insekter de ser, tittar nyfiket på och vill veta mer om dem. Några barn trampar/trycker sönder insekter, de skadar ej djur.

De vet att sopbilen hämtar sopor.

Barnen värnar om djur och insekter. De tar det lugnt när de närmar sig djur.

Barnen slänger ej skräp i naturen för att djuren ej ska skadas.

Tittar på djur och insekter, både i verkligheten och på bilder.

Vi jobbar med att barnen ska få en förståelse för naturvetenskap.

Få verktyg att lösa konflikter och kunskap om att alla är olika.

2.2

Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för

gemensamma regler,

Vid konflikter säger de stopp, nej eller puttar bort vännen. Några barn blir passiva och tysta. Barnen upptäcker och provar material, men plockar ej undan efteråt.

Pedagogerna uppmuntrar barnen till att tala med varandra och lyssna. Närvarande och tydliga pedagoger vid konflikthantering och att ta ansvar för vår gemensamma arbetsmiljö.

Tar ansvar för vår gemensamma arbetsmiljö där vi värnar om varandra och våra alster, samt sortera bort det material som de ej vill spara. Barnen lyssnar på varandra och alla ska våga uttrycka sin åsikt och kunna säga Stopp.

Närvarande och tydliga pedagoger i verksamheten. Leka in förståelse för social kompetens.

2.2

Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

Barnen uttrycker skillnad mellan varmt och kallt. Några av barnen vet att blommor behöver vatten, träden tappar sina löv på hösten.

Hur man får spökvatten, att tvål/diskmedel och vatten blir skum.

De känner igen bondgårdsdjur, maskar och sniglar.

Barnen vet om varför växter behöver vatten.

Experimenterar hur de får fram skum.

Vi plockar in växter, vattnar dem olika mycket eller inget alls.

Vispar och vispar inget alls med vatten och diskmedel. Såpbubble-blandning.

Mål och Förmågor	Nuläge Undersökande Tillgänglighet Tillåtande Språkande Demokratiska principer	Förväntad effekt Undersökande Tillgänglighet Tillåtande Språkande Demokratiska principer	Konkretisering av målen
2.2 Utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,	Några av barnen visar intresse för geometriska former, mönster och färger. Några barn känner igen och ser samband mellan ens egna bokstäver och andras, samt siffrors innebörd.	Vi ser en ökad kunskap i barngruppen där de visar urskiljer mönster, färger och geometriska former. De känner igen sin namnbild och kan urskilja den från mängden namn.	I vardagen/rutiner uppmärksammar vi och benämner, tillsammans med barnen, olika mönster, färger och former som finns i inne- och utemiljön, på kläder, i böcker samt konst och skrift.
2.2 Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap,	Barnen bygger med duplo, tåg, mekano, med magneter och plusplus bygger de platt 2D. De säger ”Högt” och ”lite”. Några barn har börjat skapa med naturmaterial, klistra och måla på det.	Barnen utvecklar sina konstruktioner till 3D. De komparerar storleksordningen. Barnen skapar sådant de behöver till sin lek i olika material.	Vi pedagoger är närvarande i leken och uppmuntrar barnen att prova och omprova. Pedagoger benämner storleksordningen. Vi ställer utmanade frågor utifrån barnens intressen, t.ex. ”Vad behöver du…? Hur ser den ut? Hur ska vi göra?”
2.3 utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö,	Alla barn visa att de vill ta maten själva. Många gånger tar de mycket mat och orkar ej äta upp. Några av barnen ropar rätt ut t.ex. ”Mjölk” när de vill ha något. Andra sitter tysta och inväntar en fråga om vad de vill ha för mat.	Barnen tar maten själva och den mängd de tror de kommer att äta. Barnen säger till kompisen eller pedagogen att få skickat till sig, samt är lyhörda att skickar vidare till kompisarna.	Vi pedagoger uppmuntrar barnen att ta maten själva med slevar och stödjer/prat med dem om mängden mat de tar till sig. Vi samtalar tillsammans om var maten kommer ifrån och vad som händer med den mat som blir över.

Mål och Förmågor	Nuläge Undersökande Tillgänglighet Tillåtande Språkande Demokratiska principer	Förväntad effekt Undersökande Tillgänglighet Tillåtande Språkande Demokratiska principer	Konkretisering av målen
2.4 att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva Inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,	Vi har frågat föräldrarna i samband med föräldramöte om barnen intressen och förväntningar på oss pedagoger, skickat ut enkät om barnens språkliga erfarenheter.	Vi har ett bra samarbete, öppen och rak kommunikation med föräldrarna.	Vi gör föräldrarna delaktiga genom att be dem om återvinningsmaterial att skapa med. Föräldramöte där de inbjudna skapar material som vi använder i verksamheten.
2.5 vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling.	Vi för dialog med berörda avdelningar om barnets behov och utveckling.	Att pedagogerna på berörd avdelning tar till sig informationen och omsätter den.	Vi håller ett möte om barnets behov och utveckling där även föräldrarna har möjlighet att delta.
2.6 att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet,	Vi använder oss av GPP:n på planeringstillfällena. Vi dokumenterar skriftligt på väggarna vad barnen säger/gör, vad vi säger/gör. Fotograferar.	Vi ser en utveckling och process hos barnen kopplat till våra mål och vetenskap. Vi har mer material i skrift och foton att reflektera/skriva kring.	Varannan vecka på planeringstillfällena har vi större fokus på vårt reflektionsprotokoll, vi har med oss material att reflektera kring.

MickeLinas GPP 2017-2018

Matriser i planeringen

Uppgifter