Ondskan

Jan Guillous berättelse Ondskan är en lysande skildring av ett uppror, om att stå fast i sin egen övertygelse och att en enda liten människa kan göra skillnad.

Pedagogisk planering i svenska.

Delmoment: Ondskan

Beskrivning av arbetsområdet

Genom att läsa Jan Guillous Ondskan får vi möjlighet att reflektera över frågor som: Vad är ondska? Varför blir en människa våldsam? Är våld alltid av ondo eller kan det någon gång vara befogat? Berättelsen är även en lysande skildring av ett uppror, om att stå fast i sin egen övertygelse och att en enda liten människa kan göra skillnad. 

Vi läser boken tillsammans, på olika sätt, och arbetar även löpande med en läslogg. 

Vi ser därefter filmen för att sedan jämföra den med boken. Området avslutas med en skrivuppgift kopplad till både bok och film.

Syfte – förmågor vi kommer utveckla inom detta arbetsområde

Kopplingar till läroplan

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift

• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften

• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

• söka information från olika källor och värdera dessa

Centralt innehåll som kommer behandlas inom arbetsområdet

Kopplingar till läroplan

• Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. 

• Berättande texter och sakprosatexter Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter. 

• Berättande texter och sakprosatexter Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger. 

• Berättande texter och sakprosatexter Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i. 

Bedömning

Bedömning av alla moment sker formativt under lektionerna men även i form av sumativt prov i form av inlämningsuppgift.

Bedömningskriterier

E- Eleven kan läsa skönlitteratur med flyt. Genom att göra enkla sammanfattningar av textens innehåll och kommenterar centrala delar med viss koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och refe¬rensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i detta verk. Eleven för också enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman och drar då till viss del underbyggda slutsatser om samband mellan verk och upphovsman.

Eleven kan skriva text med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Den berättande texten eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad Sammanställningen kännetecknas av enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt och fungerande kunskapsrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sin texts budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om textens innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texten mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.

C- Eleven kan läsa skönlitteratur med gott flyt. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av textens innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra utvecklade och relativt väl under¬byggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i detta verk. Eleven för också utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman och drar då relativt väl underbyggda slutsatser om samband mellan verk och upphovsman. 

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Den berättande texten eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.  Sammanställningen kännetecknas av utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat och fungerande kunskapsrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna sam¬spelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om textens innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.

A- Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt. Genom att göra en välutvecklad sammanfattning av textens innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutveck¬lade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i detta verk. Eleven för också välutvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman och drar då väl underbyggda slutsatser om samband mellan verk och upphovsman. 

Eleven kan skriva text med god språklig variation, välutvecklad textbind¬ning och väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Den berättande texten eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Sammanställningarna kännetecknas av välutvecklade och nyanserade be¬skrivningar och förklaringar, välutvecklat och fungerande kunskapsrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika text¬typer, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamåls¬enligt och effektivt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlig¬het, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.

Uppgifter

Slutuppgift Ondskan

Ondskan - analys.doc