Glada Hudik - barn föds inte med fördomar

Under kommande temavecka ska ni få arbeta med Glada Hudik, barn föds inte med fördomar. Temat ska startas upp med att vi ser filmen Hur många kramar finns det i världen.

Dag 1

1. Se filmen Hur många lingon finns det i världen

Tidsåtgång: film 1 h 40 min samt reflektion ca 20 min

Gör en mysig filmstund i ert klassrum. Filmen finns på skolan. 

Förslag på frågeställningar efter filmen:

• Hur skiljer sig karaktärerna i filmen från dig?

• Vad menas med att man är ”utvecklingsstörd”?

• Känner du någon person med en utvecklingsstörning? Berätta lite om det.

• Vad händer när ”Alex” i filmen vill hjälpa gänget att uppträda och sjunga?

• Vad tror ni det beror på att vissa är emot det?

 2. Fördjupa er i filmens skådespelare

Tidsåtgång: 40 min

A) Låt eleverna besöka www.gladahudikteatern.se, Om teatern/Galleri och leta reda på personporträtten av skådespelarna ni känner igen från filmen. Personporträtten ger ytterligare en fördjupning i ämnet och personerna.

B) Se filmen ”Lova att aldrig sluta kramas” om Bosse Östlin. Filmen hittar ni under fliken

”media” i portalen, http://ghtprojekt.se/media/.

Förslag på frågeställningar efter filmen:

• Vad symboliserar Bosse för dig?

• Hur kommer det sig att det inte sedan tidigare finns en staty över en person med

  en utvecklingsstörning?

• Vad betyder det att det finns en staty av en person med utvecklingsstörning?

Dag 2

3. Diskutera frågeställningar som berör projektet

Tidsåtgång: 2x40 min

Avsätt två lektioner för att prata om viktiga frågor. Låt gärna eleverna svara skriftligt på frågorna innan de diskuterar muntligt i grupp. Samtala om begrepp som demokrati, respekt och medmänsklighet. Välj inte för många frågeställningar, utan försök att konkretisera och fördjupa er genom att lyfta fram ett par frågeställningar. Förklara närmare begreppen och samtala om dem.

• Hur får man en kompis?

• Är människor lika eller olika? På vilka sätt kan vi vara olika?

• Är olikheter bra för vårt samhälle?

• Kan människor vara olika andra på ett sätt som gör att de behandlas sämre?

• Vad betyder orden respekt och tolerans för dig?

• Vad kan det kallas om människor behandlas sämre än andra?

• Har du känt dig utanför någon gång? Hur kändes det?

• Varför retas man?

• Hur förlorar man en kompis?

• Vad kan man göra när man ser att en kompis blir lämnad utanför eller retad?

• Vad gör dig glad? Hur kan man göra för att en kompis ska bli glad?

• Vad är du bra på? Varför är det viktigt att känna sig duktig?

• Vad är du stolt över? Varför är det viktigt att vara stolt?

• Varför är det viktigt att få göra det man är bra på?

• Är du rädd att göra fel? Varför då?

• Hur känns det när kompisarna skrattar när man gör ett misstag?

• Varför är det så lätt att hänga på och frysa ut någon när man kanske egentligen inte

  vill?

• Vad krävs för att säga emot?

• Varför har vi fördomar?

• Var kommer våra fördomar ifrån? Från kompisar? Vuxna? Tidningar? Radio och TV?

  Annat?

Arbeta gärna med fyra hörns-övningar.

4. Skriftlig uppgift

Tidsåtgång: ca 3x40 min

Låt varje elev skriva en uppsats utifrån projektet med rubriken ”Om jag fick bestämma för en dag”. Låt gärna eleverna redovisa sin uppsats muntligt så att ni kan diskutera innehållet.

5. Skriv en klasskonvention med tio punkter för er klass

Tidsåtgång: ca 2x40 min

Börja med att tillsammans läsa FN:s barnkonvention, som handlar om barns rättigheter. Barnkonventionen finns på Unicef.se/barnkonventionen. Skriv sedan er egen klasskonvention med budskap utifrån hur ni vill behandla varandra i klassen och på skolan.

Tillverka också en tavla av klasskonventionen, i måtten 70x100 cm, som ni sätter upp centralt i klassrummet.

Dag 3

6. Gör en god gärning

Tidsåtgång: Valfritt

Eleverna gör varsin god gärning. Vad den goda gärningen består av bestämmer varje elev själv. Som exempel kontakta Måhaga och besök någon äldre som inte får besök så ofta. Läs tidning, prata, promenera mm. Ta kontakt med förskolorna i området. Maria Idewall har fler förslag och kontakter.

Reflektera med eleverna: Hur kändes det att göra en god gärning? Vad avgör om något är en god gärning? Hur reagerade omgivningen på de goda gärningarna?

Lägg gärna upp bilder på Smedingeskolans blogg eller skolans hemsida, med hashtag #barnfodsintemedfordomar.

8. Bjud in en lokal omsorgsverksamhet

Ta kontakt med en daglig verksamhet, eller motsvarande, i er kommun och bjud in dem till er skola för att berätta mer om sin verksamhet. Vi rekommenderar att ni gör det för att det blir ett fantastiskt möte. Ta gärna kontakt med en omsorgsverksamhet i er kommun och gör ett studiebesök. Kontaktuppgifter hittar du på er kommuns hemsida.

9. Utställning

Avsluta projektet med att göra en utställning i någon form där ni tar upp de ämnen ni har jobbat med. Låt eleverna vara med och spåna fram innehållet. Endast fantasin sätter gränsen.

Följ gärna Glada Hudik på sociala medier:

Facebook/gladahudikteatern

Instagram/hudikteatern Twitter/Hudikteatern

ÖVERGRIPANDE MÅL

Skolans värdegrund och uppdrag

Grundläggande värden

Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet

Förståelse och medmänsklighet

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där