Planering idrott o Hälsa Period 2

Perioden omfattar oktober till mars och omfattar främst aktiviteter inomhus. Undantag kan förekomma om vädret tillåter.
Perioden behandlar följande områden:
- Planering av, deltagande i och reflektioner om olika fysiska aktiviteter och andra hälsofaktorer.
- Olika komplexa rörelseaktiviteter.

Undervisningen innehåller:

• Planering av längre undervisningsperioder och kortare rörelseuppgifter.
• Olika rörelseuppgifter inom allmän rörelseförmåga, rörelse med boll och rörelse till musik.
• Styrke-, rörlighets-, och konditionsträning i teori och praktik.
• Fysiska aktiviteters och andra faktorers betydelse för den fysiska förmågan och hälsan.

Så här kommer vi att arbeta:

• På planeringslektioner planerar lärare och elever gemensamt en längre träningsperiod. Även målsättningarna för de olika aktiviteterna tas upp här.
• Eleverna får olika kortare rörelseuppgifter som de ska planera och genomföra. T.ex. uppvärmningar, träningsprogram och rörelseprogram till musik.
• Instruktion och träning av olika koordinativt krävande rörelseaktiviteter, lekar, spel, idrotter och danser. T.ex gymnastik, dansprogram, bollspel, hinderbanor, höjdhopp, hopprep etc.
• Teoretiska genomgångar av hur man tränar och sedan praktisk träning av Styrka, Rörlighet, Kondition och Koordination. T.ex. genom uppvärmningsuppgifter i början av passet, cirkelträning, träningsprogram, rörighetsträning i slutet av passet. De fysiska förmågorna tränas även under rörelseaktiviteterna under föregående punkt.
• Genomgångar av kostens och de olika näringsämnenas betydelse för den fysiska förmågan och hälsan.
• Eleverna får i teoretiska och reflekterande uppgifter resonera om hur träning och kost kan påverka den fysiska förmågan och hälsan.  

Bedömning:

• Planeringsförmågan bedöms genom iakttagelser på planeringslektionerna och vid de rörelseuppgifter eleverna får att planera. Om skriftlig planering ingår i uppgiften så bedöms också denna.
• Deltagandet och förmågan till rörelseanpassning och prestation vid fysiska aktiviteter bedöms fortlöpande genom iakttagelser, anteckningar och ibland filmning. I slutskedet av ett arbetsområde finns ofta ett tyngre vägande bedömningstillfälle.
• Teoretisk och reflekterande förmåga bedöms dels genom prov och reflektionsuppgifter, men också hur eleven genomför praktiska uppgifter som kräver teoretisk kunskap.