Trygghetsperioden

Så här arbetar vi med trygghetsperioden på fjärilen

Trygghetsperioden

 

Utifrån forskning och beprövad erfarenhet

 

 

När?

Trygghetsperioder används när det finns behov i barngruppen, främst vid uppstarter inför ny termin, vid inskolningar av nya barn och överinskolningar av barn, det vill säga när det sker förändringar som påverkar gruppdynamiken i barngruppen. Hur länge en trygghetsperiod varar är individuellt för varje gruppsammansättning, men någonstans mellan två och åtta veckor.

 

När barn tillkommer under terminen kan vi införa en lite mildare variant av trygghetsperioden, eftersom de tidigare barnen är bekanta med rutinerna. Perioden avslutas när barn och pedagoger känner att den dagliga gruppdynamiken fungerar. 

 

Hur fungerar trygghetsperioden?

Under trygghetsperioden använder vi oss av den så kallade FIRO-modellen (Fundamental Interpersonal Relationship Orientation). Genom denna kan vi skapa oss förståelse för vad som händer i en ny barngrupp innan alla individer funnit sin plats och trygghet. Vi ser på ett tydligt sätt hur gruppdynamiken fungerar. FIRO-perioden kan delas in i olika faser: tillhöra-, idyll-, rollsöknings-, gemyt- och samhörighetsfasen.

 

 

 

          Tillhörafasen

 -   Här lär barn och pedagoger känna varandra och miljön. Denna fas handlar

   främst om att bli accepterad samt att undvika konflikter. I denna fas är det viktigt

   att ha en tydlig struktur och gemensamma regler på avdelningen. Gruppen

   kommer inte vidare in i nästa fas förens alla känner sig accepterade.

 

-      Idyllfasen

När gruppen kommit hit stannar produktionen upp ett slag och gruppen trivs väldigt bra som den är. Efter att gruppen fått känna av lugnet är det dags att gå vidare till nästa fas; rollsökningen.

 

-       Rollsökningsfasen

När individerna i gruppen känner en tillhörighet och vet att de är accepterade i gruppen är nästa steg att finna sin egen roll. Under denna fas uttrycks både positiva och negativa känslor och det kan bildas undergrupper.

 

-        Gemytfasen

Denna fas påminner om ”idyllfasen”, men det som är annorlunda nu är att alla har funnit sina roller. Däremot är produktiviteten fortfarande låg. Konflikter inom gruppen minskar.

 

-        Samhörighetsfasen

Under den här fasen kan rollerna skifta, eftersom individerna i gruppen

känner tillit till sig själva och varandra. Alla i gruppen känner sig

accepterade och trygga i sina roller. Det är i denna fas som vi kan  

uppnå en hög produktivitet och där barnen kan bli bärare av

verksamheten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi arbetar också efter Gunilla Guvå; Från JAG till VI, där grunden är att skapa ett gruppklimat där alla kommer till sin rätt och kan utvecklas utifrån sina olika förutsättningar, vilket är viktigt för att barn ska kunna integreras och även inkluderas i en förskola för alla. Guvå beskriver hur man arbetar ihop många JAG till en VI-grupp och vikten av ett arbetssätt där pedagogen är gruppens ledare och utgår från såväl ett individ- som ett grupperspektiv. Hur de olika barnen förhåller sig till sin ledare och övriga barn utgör grunden för en analys av hur gruppen ska ledas och hur varje enskilt barn ska nås och bli en i gruppen. Under trygghetsperioden arbetar vi även mycket med värdegrund och med att skapa gemensamma regler tillsammans med barnen. Under perioden observerar vi vilka intressen som finns i gruppen, vilket ligger till grund för den fortsatta verksamheten.

 

Syfte och mål:

Huvudsyftet med trygghetsperioden är att skapa ett tryggt klimat och en grund, varifrån barnen sedan kan utveckla verksamheten tillsammans med oss. Målet är att barnen ska känna sig trygga och våga ha inflytande, göra sig hörda, ta egna beslut och veta att deras tankar och idéer är värdefulla och tas tillvara på i verksamheten. Barnen ska stimuleras till att utveckla förmågor som att; upptäcka, lyssna, reflektera, berätta, ställa frågor, argumentera, kommunicera, samtala om, undersöka, utforska, vara nyfikna och självständiga, ha lust att lära, leka, starta och avsluta, vilja hjälpa och kunna känna solidaritet/empati, samt även trygghet och tillit till sina egna förmågor. Målet är även att barnen ska känna sig delaktiga och fungera i grupp. Dessa förmågor utvecklar barnen dagligen när de ingår i en väl fungerande barngrupp som känner trygghet.

När någon ny tillkommer faller gruppen kanske tillbaka inom de olika faserna, men om gruppen är välfungerande kan den snabbt återgå till samhörighetsfasen.

 

 

Metod

 

Vi uppnår samhörighetsfasen genom att:

 

- miljön är mer avskalad till en början och vi introducerar varje nytt material och   

  nya aktiviteter för barnen på ett genomtänkt sätt, så att allt känns tryggt och bekant för 

  dem, i takt med barngruppens växande trygghet.

 

- rummen introduceras i smågrupper, där vi visar och ger barnen en upplevelse av

vad de kan göra/leka i varje utrymme. Vi avslutar med en kort reflektion/tankekarta   tillsammans. Vi har fokus på rutiner och tydlig struktur under dagarna.

 

- ha många gruppstärkande aktiviteter.

 

- uppmärksamma att alla i gruppen är viktiga, alla tillför något till vår grupp.

 

- vara lyhörda och närvarande pedagoger.

 

- skapa aktiviteter där barn/pedagoger alltid lyckas;

  inga onödiga val, därav begränsning av fria aktiviteter.

 

- ha trygghetsvandring (var känner sig barnen trygga respektive mindre trygga?).

 

- arbete sker i både hel och smågrupper.

 

- verksamheten är styrd och planerad i detalj i början, för att sedan bli friare.

 

- vi har samma pedagoger i de olika rutinerna för att skapa en trygghet hos alla.

 

- vi använder oss av barnkonventionens material, sagor och teater för att belysa barnens   

  rättigheter och arbeta med värdegrundsfrågor.

 

- perioden präglas av tydligt ledarskap, medveten styrd verksamhet och fokus på att skapa regler  

  tillsammans, så att alla mår bra och känner sig trygga.

 

 

 

 

Målkriterie – Våra mål är uppnådda när:

 

- vi ser barn som stannar upp och hjälper sina kompisar vid behov.

 

- vi ser att barnen hjälper varandra, bl.a. genom att de erbjuder sin hjälp,

   eller genom att hämta hjälp av pedagog vid behov.

 

- vi ser att barnen bjuder in varandra i leken och visar förståelse

   för varandras olikheter.

 

- vi ser att barnen tar hjälp av varandras förmågor för att lösa ett

   problem.

 

- vi observerar att barnen lyssnar på varandras upplevelser av

 situationer och använder sig av olika strategier för att lösa konflikter,   

 såsom att säga förlåt, komma med förslag eller uttrycka vad de behöver  

 för att det ska kännas bra.

 

           - vi hör att barnen kommunicerar med varandra genom

              talet, för att komma vidare i leken.

 

 - vi hör barnen berätta om positiva upplevelser av saker de gjort   

      tillsammans i gruppen.

 

-  barnen kommer med egna idéer för gruppens räkning.

 

 -  pedagogen kan gå ut ur rummet en stund, utan att oro eller

   konflikter uppstår.

 

-  nya personer kan hälsa på i gruppen, utan att oro uppstår.

 

 

 

 

 

 

 

Uppföljning och analys:

Här kommer vi minnas och reflektera tillsammans med barnen och varandra om vad vi gjort, samt hur resultaten blev. Vilka metoder/arbetssätt blev framgångsrika?

 

Utvärdering:

Vi använder oss av dokumentation, observation, reflektionssamtal med barnen och med varandra. Utvärdering sker efter ca fyra – sex veckor.

 

Utveckling:

Hur går vi vidare? Vart ska vi?