Tre religioner - Gemensamma drag

Judendomen, kristendomen och islam brukar kallas för syskonreligioner. Det beror på att de har så mycket gemensamt. Alla tre religionerna kommer till exempel från samma del av världen.

Syftet med området

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för

kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam och judendom

• Varierande tolkningar och bruk inom dessa världsreligioner i dagens samhälle.

• Huvuddragen i dessa världsreligioners historia.

Arbetssätt

Vi kommer i arbetat med de tre religionerna titta på deras gemensamma historia. Vi kommer att se film, ha genomgångar om de olika religionerna, diskutera likheter och skillnader samt på egen hand söka fakta i olika källor.

 Arbetet kommer att bedömas genom ett muntligt gruppsamtal samt genom ett avslutande prov.

 

Läroplansmål

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligio­nerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
• Dessutom för eleven enkla resone­mang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs­ åskådningar.
• Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.