Historia åk 5

Vi ska lära oss om vasatiden, stormaktstiden och den karolinska tiden.

Vasatiden handlar om Gustav Vasa som valdes till Sveriges kung år 1532.
Stormaktstiden handlar om tiden då Sverige var ett stort land som ständigt låg i krig.
Karolinska tiden handlar om andra delen av 1600-talet då Sverige hade tre kungar efter varandra som hette Karl. Under den karolinska tiden anklagades många kvinnor i Sverige för att vara häxor och brändes på bål.

Vasatiden, stormaktstiden och karolinska tiden utspelar sig under 1500-1700-talet.

Syfte

Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska begrepp, historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar.

Centralt innehåll åk 4-6

Historia

För att se vilka delar av det centrala innehållet i ämnet historia som behandlas se nedan "kopplingar till läroplanen"

Undervisning och arbetsform

Vi kommer att arbeta med att försöka förstå den här tidsperioden, vad som hände, hur de levde, varför de gjorde som de gjorde. Vi kommer att jämföra med andra tidsperioder och nutid. Vi ska lära oss vad vissa händelser, förändringar inneburit för den fortsatta historien i vårt samhälle.

• Vi tittar på filmer.
• Vi läser texter.
• Vi diskuterar och samtalar om de texter vi läst och de filmer vi sett.
• Vi samtalar om viktiga begrepp.
• Vi skriver fakta och arbetar med arbetsblad.
• Högläsning av berättelser och faktatexter om hur det var under vasatiden, stormaktstiden och karolinska tiden.
• Högläsning av en skönlitterär bok som handlar som häxprocesserna i Sverige under 1600-talet.

Bedömning

För att se bedömning (kunskapskraven i ämnet historia) gällande vasatiden, stormaktstiden och karolinska tiden som behandlas se nedan "kopplingar till läroplanen"

Så här visar du dina kunskaper:

• Du visar dina kunskaper genom att vara aktiv under lektionerna.
• Du visar dina kunskaper genom att delta i diskussioner.
• Du visar dina kunskaper genom "exittickets".
• Du visar dina kunskaper genom att göra olika uppgifter.
• Du visar dina kunskaper genom ett skriftligt förhör.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.