<h2>Utifr&aring;n forskning, vetenskaplig grund.&nbsp;</h2>
Forskning kring projekt&nbsp;
&rdquo;Verksamheten ska utg&aring; fr&aring;n barnens erfarenhetsv&auml;rld, intressen, motivation och drivkraft att s&ouml;ka kunskaper. Barn s&ouml;ker och er&ouml;vrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men ocks&aring; genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat (vi v&auml;ljer att kalla det projekt) arbetss&auml;tt kan barnens l&auml;rande bli m&aring;ngsidigt och sammanh&auml;ngande. L&auml;randet ska baseras s&aring;v&auml;l p&aring; samspelet mellan vuxna och barn som p&aring; att barnen l&auml;r av varandra&rdquo;. (L&auml;roplan f&ouml;r f&ouml;rskolan, Lpf&ouml; 98 rev 2010)
F&ouml;r att n&aring; sj&auml;lvst&auml;ndighet beh&ouml;ver barn f&aring; orientera sej i sin omv&auml;rld och kontinuerligt m&ouml;ta nya material, verktyg och tekniker&nbsp;f&ouml;r att uppt&auml;cka och se vilka m&ouml;jligheter det ger dem (Parker Rees 1997). Han menar inte p&aring; n&aring;got s&auml;tt att de beh&ouml;ver uppt&auml;cka hjulet p&aring; nytt men att vuxna med lite fingertoppsk&auml;nsla kan st&ouml;dja och introducera barnen till nya verktyg som p&aring; s&aring; s&auml;tt kan m&ouml;jligg&ouml;ra f&ouml;r genomf&ouml;randet av sina skapande id&eacute;er. Han ser den fria leken, d&auml;r vuxna drar sig tillbaka och barnen leker sj&auml;lva som en problematisk situation. Han menar att barnen kan komma att se p&aring; den fria leken som betydelsel&ouml;s om vuxna helt avsk&auml;rmar sig ifr&aring;n den. Och att de vuxna visar p&aring; ett stort engagemang vid andra tillf&auml;llen, som exempelvis i planerade aktiviteter. Han menar att det vore negativt f&ouml;r den framtida utvecklingen ifall den fria leken och de planerade aktiviteterna blir obalanserade och att barnen kontrollerar den ena delen och de vuxna den andra. Han anser att de m&aring;ste m&ouml;tas p&aring; mitten d&aring; sj&auml;lvst&auml;ndighet &auml;r en produkt av social interaktion och att den inte kan utvecklas fullt ut om barnen l&auml;mnas helt &aring;t sig sj&auml;lva (Parker-Rees, 1997). &nbsp;
Hamerslag (2013) genomf&ouml;rde en studie p&aring; en f&ouml;rskoleavdelning i Sverige som inspirerats av Reggio Emilia. Hon beskriver utifr&aring;n studien d&auml;r bland annat barnens deltagande och delaktighet unders&ouml;ktes att b&aring;de barn och pedagoger &auml;r aktiva akt&ouml;rer. Samt att b&aring;de barnen och pedagogerna &auml;r lyh&ouml;rda f&ouml;r varandras intressen och att b&aring;da sidor ges chansen att argumentera f&ouml;r sina intressen i projekten. Hon beskriver vidare hur pedagogerna &auml;r aktiva genom st&auml;ndig reflektion samt dokumentation av vad barnen tidigare har skapat f&ouml;r att ta in barnens intressen i projekten. Samtidigt s&aring; ansvarar pedagogerna f&ouml;r att h&aring;lla projektet inom de best&auml;mda ramarna och inte plockar in barnens id&eacute;er som inte &auml;r relaterade till det p&aring;g&aring;ende&nbsp;
Forskning kring spr&aring;k, skriftspr&aring;k och l&auml;sning.
&nbsp;
&rdquo;Spr&aring;k och l&auml;rande h&auml;nger ouppl&ouml;sligt samman liksom spr&aring;k och identitetsutveckling. F&ouml;rskolan ska l&auml;gga stor vikt vid att stimulera varje barns spr&aring;kutveckling och upp&shy; muntra och ta till vara barnets ny kenhet och intresse f&ouml;r den skriftspr&aring;kliga v&auml;rlden&rdquo; (L&auml;roplan f&ouml;r f&ouml;rskolan 98, reviderad 2016)&nbsp;
&rdquo;Att skapa och kommunicera med hj&auml;lp av olika uttrycksformer s&aring;som bild, s&aring;ng och musik, drama, rytmik, dans och r&ouml;relse liksom med hj&auml;lp av tal&shy; och skriftspr&aring;k utg&ouml;r b&aring;de inneh&aring;ll och metod i f&ouml;rskolans str&auml;van att fr&auml;mja barns utveckling och l&auml;rande. Detta inbegriper ocks&aring; att forma, konstruera och nyttja material och teknik. Multi&shy; media och informationsteknik kan i f&ouml;rskolan anv&auml;ndas s&aring;v&auml;l i skapande processer som i till&auml;mpning.&rdquo; (L&auml;rolplan f&ouml;r f&ouml;rskolan, Lpf&ouml; 98 reviderad 16)
Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot l&auml;s- och l&auml;rprocesser vid Uppsala universitet, skriver i Bilder av l&auml;s- och skrivutveckling i samspel (2004) att barns ordf&ouml;rr&aring;d utvecklas n&auml;r vi l&auml;ser, skriver och samtalar om olika sorters texter. F&ouml;r att l&auml;gga en grund till barns l&auml;sf&ouml;rst&aring;else, b&ouml;r vi samtala kring det vi l&auml;st. Hon s&auml;ger att vi kan prata om texten p&aring; olika s&auml;tt och resultatet leder till olika l&auml;sutvecklingsprognoser. Man kan f&ouml;ra dekontextualiserade boksamtal vilket inneb&auml;r att man samtalar ut fr&aring;n texten och in i barnens uppfattningar om olika h&auml;ndelser i boken. Man r&ouml;r sig fram&aring;t, bak&aring;t och utanf&ouml;r texten. Barnen f&aring;r sj&auml;lva ge uttryck f&ouml;r vad och varf&ouml;r de tror att saker och ting h&auml;nder. Detta ger en grund f&ouml;r att uttrycka saker och ting p&aring; andra s&auml;tt &auml;n vad man g&ouml;r i det vanliga vardagsspr&aring;ket.
<h2>M&aring;l</h2>
Utifr&aring;n barnens intresse kring b&ouml;ckerna om Lasse och Maja vill vi erbjuda barnen att utveckla f&ouml;ljande f&ouml;rm&aring;gor:
<ul>
<li style="-webkit-text-size-adjust: 100%;">Till&auml;gna sej inneb&ouml;rden i ord och begrepp</li>
<li style="-webkit-text-size-adjust: 100%;">Ge uttryck f&ouml;r egna uppfattningar </li>
<li style="-webkit-text-size-adjust: 100%;">Utvecklare ett nyanserat talspr&aring;k&nbsp;</li>
<li style="-webkit-text-size-adjust: 100%;">Utvecklar ordf&ouml;rr&aring;d och begrepp&nbsp;</li>
<li style="-webkit-text-size-adjust: 100%;">Utvecklar ett intresse f&ouml;r skriftspr&aring;k </li>
<li style="-webkit-text-size-adjust: 100%;">Intresse f&ouml;r texter och bilder</li>
<li style="-webkit-text-size-adjust: 100%;">F&ouml;rmedla tankar, upplevelser och erfarenheter i m&aring;nga uttrycksformer</li>
<li style="-webkit-text-size-adjust: 100%;">Uttrycka tankar och &aring;sikter och d&auml;rmed f&aring;r m&ouml;jlighet att p&aring;verka sin situation </li>
</ul>
<h2>M&aring;lkriterier</h2>
Vi har som m&aring;l att barnen ska f&aring; m&ouml;jlighet att utvecklas inom sina intressen och f&aring; m&ouml;jlighet att reflektera kring det de arbetat med och sitt eget l&auml;rande &nbsp;
<h1 style="font-family: 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; color: #444444; font-size: 22px; padding: 0px 7px; -webkit-text-size-adjust: 100%;">Syfte</h1>
Vi vill ge barnen m&ouml;jlighet att utvecklas i deras intressen och f&ouml;rm&aring;gor samt att f&aring; reflektera och f&aring; syn p&aring; sitt eget l&auml;rande.
<h2 style="-webkit-text-size-adjust: 100%;">Metod</h2>
Utifr&aring;n barnens intresse f&ouml;r b&ouml;ckerna om LasseMajas detektivbyr&aring; skapade vi ett projekt Ett projekt d&auml;r flera f&ouml;rm&aring;gor och objekt samverkar. Pedagogernas f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt blir att lyssna in barnens intressen och utmana genom olika aktiviteter i riktning mot de ovan n&auml;mnda f&ouml;rm&aring;gorna.&nbsp;&nbsp;
&nbsp;

utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,

utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,

utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och

utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,

utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Projekt - LasseMajas detektivbyrå

Matriser i planeringen

Uppgifter