Politiska ideologier

Vi fördjupar oss i politiska ideologier. Vi studerar ideologierna ur ett historiskt perspektiv och hur de förändrats över tid.

Politiska ideologier

Mål

Målet med arbetsområdet är att du ska

• känna till och förstå de ideologier vi går igenom
• förstå vad en ideologi är
• förstå hur människor är olika beroende på världssyn
• utveckla din förmåga att diskutera, jämföra och resonera
• lära dig viktiga begrepp inom arbetsområdet 

Innehåll och arbetssätt

Visste du att dina åsikter om samhället säkerligen utgår ifrån någon ideologi? Nu fördjupar vi oss i ideologierna.

Vi studerar de klassiska ideologierna Liberalism, Konservatism och Socialism, men även de nyare Ekologism och Feminism, lite närmare. Vad utmärker dem? Var kommer de ifrån och hur har de utvecklats över tid? Detta är frågor vi bland annat kommer att belysa. 

Syfte

De politiska ideologierna ger dig ett större djup i din politiska förståelse och hjälper dig också att förstå vår omvärld lite bättre.

Hur arbetar vi?

Vi kommer att arbeta med detta både på svenskan och SO:n. Anna kommer att ha genomgångar där du antecknar. Genom värderingsövningar möter du etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. I olika uppgifter, som görs både individuellt och i mindre grupp, utvecklar du din begreppsförståelse och förmåga att diskutera och resonera, jämföra, samt se likheter och skillnader mellan de olika ideologierna.

Viktiga ord och begrepp – Politiska ideologier –

Ideologi. Idélära, en samling besläktade idéer om hur samhället eller världen är och ska vara och hur förändringar till det bättre ska genomföras. De viktigaste idéerna i ett politiskt system.

Konservatism. En politisk ideologi som vill bevara det bestående samhället. Vill bygga på erfarenhet, tradition och förändra samhället långsamt.

Liberalism. En politisk ideologi som betonar den enskilda människans frihet. Friheten gäller yttrandefrihet och religionsfrihet men också ekonomisk frihet att köpa och sälja som man vill.

Kapitalism. Ett samhällssystem där produktionsmedlen (företag, mark och liknande) ägs av enskilda som vill tjäna pengar på det som säljs.

Kommunism. En samhällsform där fabriker, mark med mera ska ägas gemensamt av folket. Tidigare ville kommunister i flera länder ta makten med hjälp av våld. 

Socialism. Politisk åskådning där produktionsmedlen skulle ägas av folket genom staten eller i andra gemensamma former. Socialister vill idag genomföra detta utan politiskt våld.

Fascism. Från början en italiensk politisk rörelse där man ville ha en stark stat styrd av en elit, d.v.s. de duktigaste och starkaste. Folkstyre eller demokrati gillas inte av fascister.

Nazism. Ett annat ord för nationalsocialism. Nazismen är en antidemokratisk och auktoritär ideologi som är präglad av stark nationalism och idén om den starkes rätt. Statens behov är viktigare än folkets behov. En stark ledare ska styra staten. Känd ledare: Adolf Hitler i Tyskland på 1930-talet.

Nationalism.  En övertygelse att folk med gemensamt språk, kultur och ekonomi ska utgöra en egen självständig stat, ett fosterland. Ett land vars intresse sätts framför individen.

Pacifism. Kommer från det latinets ord för fred som är ”pax”. Nuförtiden betyder det att man är motståndare till alla former av militärt våld.

Anarkism. En politisk riktning som vill att samhället ska organiseras utan statligt tvång och istället helt på samverkan mellan frivilliga.

Feminism. Feminismen är en rörelse och ideologi som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt och ekonomiskt.

Ekologism: En samhällsåskådning som fokuserar på naturens kretslopp och på miljön som omger människan. Målet är ekologisk balans och en hållbar utveckling.

Källa: SO-rummet

https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/politiska-ideologier

 

Vi följer serien "Drömsamhället" från UR (SLI): 

Liberalism:

http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=U51541-01

Konservatism:

http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=U51541-03

Socialism:

http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=U51541-02

Feminism:

http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=U51541-04

Ekologism:

http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=U51541-06

Du kommer även att läsa om de olika ideologierna på SO-rummet:

https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/politiska-ideologier

https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/politiska-ideologier/liberalism

https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/politiska-ideologier/konservatism

https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/politiska-ideologier/socialism-och-kommunism

https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/politiska-ideologier/feminism

https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/politiska-ideologier/ekologism

Bedömning

Du kommer att examineras genom en skriftlig inlämning där du ska berätta om varför ideologierna växte fram och hur det har påverkat samhället idag. Du ska jämföra ideologierna liberalism, konservatism och socialism (likheter och skillnader) Vad finns det för fördelar och nackdelar tycker du? Använd dig av ord och begrepp vi gått igenom i din text när du resonerar. Skriv 1-3 A4-sidor. 

Uppgiften kommer även att bedömas i svenska och kommer innefatta två kunskapskrav: "Hantera information" och "sammanställa information", se matrisen i svenska på Unikum. Du ska använda dig av de källor jag angivit ovan, samt egna källor. Var noga med att ange källan och resonera om källornas trovärdighet och relevans. Du kommer även att bedömas i hur väl du använder ett ämnesrelaterat språk och hur du citerar och källhänvisar. 

Inlämningsuppgiften lämnas in senast: Torsdagen den 8 mars (Dela på Fronter i inlämningsmappen, samhällskunskap).

Ideologierna ekologism och Feminism kommer att examineras under en lektion, då ni i grupp kommer att få diskussionsuppgifter som ska redovisas i slutet av lektionen. 

Läroplansmål

Syfte

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.