Världsreligioner

Judendom, kristendom och islam brukar kallas för syskonreligioner och det beror på att de har så mycket gemensamt. Men vad har de egentligen gemensamt och vad är det som skiljer dem åt, det ska vi nu ta reda på!

Abrahams barn

1. Vi kommer introducera religionerna genom att visa ”Världsreligioner i Sverige”. Eleverna ska anteckna då denna information kan användas till nedanstående punkt.

    

2. Gör ett schema med följande rubriker

• Grundare/skapare (Årtal, plats i världen)

• Livet efter döden (himmel och helvete)

• Riktningar

• Vardag och högtid

• Synen på man och kvinna

• Skrifter

• Helig byggnad

• Läran (Vad är grundtankarna)

   

	Judendom	Kristendom	Islam
Grundare/Skapare
Livet efter döden
Riktningar
Vardag och högtid

 

1. Grupparbete

   I gruppen ska ni välja ut tre av ovanstående punkter som ni ska fördjupa er i.  Det är viktigt att ni i er redovisning tydligt visar på likheter och skillnader inom och mellan religioner samt hur livsfrågor skildras och hur identiteter formas av religioner. Redovisningsform är valfri.

 

Under tidens gång kommer vi ha en frågelåda där ni skriver frågor ni inte finner svaret på. Jag vill veta mera om?

Ni blir bedömda på kunskaper om världsreligioner, en jämförelse inom och mellan religionerna, hur livsfrågor skildras i religioner samt hur identiteter formas av religioner.

Läroplansmål

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligio­nerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
• Dessutom för eleven enkla resone­mang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs­ åskådningar.
• Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av reli­gioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
• Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
• Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
• Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sam­ manhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
• Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
• Eleven kan också föra välutvecklade och nyan­serade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.