Vasatiden åk 5

År 1520 hade Kristian Tyrann lagt Sverige för sina fötter. Med Stockholms blodbad utplånade han en stor del av den svenska makteliten. Men det var en ung adelsman som höll sig gömd och som bestämde sig för att göra uppror. De kommande veckorna lär vi oss om hur Gustav Vasa valdes till kung och hur han byggde upp grunden till det Sverige som vi lever i idag. Men hur var han egentligen som person? Var han den där handlingskraftige och pålitlige landsfadern som han ofta beskrivs som? Eller var han en maktgalen diktator som plågade sitt folk? Hur kommer det sig att det finns så olika beskrivningar av honom? Vi kommer också att få lära känna Gustav Vasas döttrar och söner - vilka var de och vad hände med dem?

Det här ska vi lära oss:

Hur gick det till när Gustav Vasa blev kung?

-  Vilka hjälpte honom och varför gjorde man det?

Vem/vilka det var som bestämde i Sverige under Vasatiden?

- Lag och ordning i samhället under Vasatiden.

- Det politiska systemet under Vasatiden

- Vilka försökte göra uppror?

Hur det vardagliga livet såg ut för svenskarna under Vasatiden?

- Hur städer började växte, hur de såg ut och fungerade.

- Sverige blir protestantiskt

Vilka länder handlade och hade man kontakt med under Vasatiden och vad lärde vi oss av människor från andra länder?

- Kriget mot Hansan

- Renässansen

- Boktryckarkonsten

 Hur kan vi veta detta om Vasatiden?

- Vilka källor finns kvar och hur skiljer sig dessa från t.ex. Vikingatid och Medeltid?

- På vilka sätt skiljer sig beskrivningarna av Gustav Vasa genom tiderna?

Så här ska vi jobba

Planeringen utgår från:

- Ett antal stora frågor (se ovan)
- Nyckelbegrepp (Religion, Levnadsvillkor, Utveckling, Utbyte, Makt, Epidemi, Samhällsgrupper, Handel, Källor)
- Återkommande analyser (jämförelser, orsak/konsekvens). Muntliga diskussioner.
- Textupplägget i ”Utkik Historia 4-6” på Gleerups portal.
- Historieboken "Upptäck Historia"
- P3 Historias "Stockholms blodbad" och Historierummets "Gustav Vasa".

Muntliga diskussioner och mindre grupparbeten där du övar på att jämföra olika tidsepoker och förklara likheter/skillnader -samt orsaks- och konsekvenssamband. 

Så här ska du få visa vad du lärt dig

Muntliga diskussioner i större och mindre grupper.

Skriftligt förhör.

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.