<h2>Syfte - VARF&Ouml;R?</h2>
<p>Undervisningen i &auml;mnet <strong>historia</strong> ska ge eleverna f&ouml;ruts&auml;ttningar att utveckla kunskaper om historiska f&ouml;rh&aring;llanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan anv&auml;ndas f&ouml;r olika syften. Undervisningen ska ocks&aring; bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i m&auml;nniskors levnadsvillkor och v&auml;rderingar. Genom undervisningen i <strong>religion</strong> ska eleverna bli uppm&auml;rksamma p&aring; hur m&auml;nniskor inom olika religi&ouml;sa traditioner lever med, och uttrycker sin religion och tro p&aring; olika s&auml;tt. Eleverna ska ges f&ouml;ruts&auml;ttningar &nbsp;att formulera sig i tal och skrift, l&auml;sa och analysera sk&ouml;nlitteratur och andra texter f&ouml;r olika syften samt s&ouml;ka information fr&aring;n olika k&auml;llor och v&auml;rdera dessa. (<strong>Sv</strong>)</p>
<h2>Centralt inneh&aring;ll - VAD?</h2>
<ul>
<li>de utm&auml;rkande dragen f&ouml;r sten&aring;lder, brons&aring;lder, j&auml;rn&aring;lder och vikingatid</li>
<li>de nordiska m&ouml;tena med &ouml;vriga delar av Europa och v&auml;rlden under vikingatiden</li>
<li>kristendomens inf&ouml;rande i Norden</li>
<li>vad arkeologiska fynd kan ber&auml;tta om skillnader och likheter &nbsp;i levnadsvillkor d&aring; och nu, f&ouml;r barn, kvinnor och m&auml;n</li>
<li>ber&auml;ttelser fr&aring;n fornskandinavisk religion och den kan iakttas i dagens samh&auml;lle</li>
<li>vad religioner kan betyda f&ouml;r m&auml;nniskors identitet, livsstil och grupptillh&ouml;righet.</li>
<li>ord och begrepp som h&ouml;r till vikingatiden.</li>
<li>hur man j&auml;mf&ouml;r k&auml;llor och pr&ouml;var deras tillf&ouml;rlitlighet med ett k&auml;llkritiskt f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt</li>
</ul>
<h2>HUR?</h2>
<ul>
<li>L&auml;sa om vikingatiden&nbsp;och diskutera texter</li>
<li>Se filmer</li>
<li>Samtala och svara p&aring; fr&aring;gor muntligt och skriftligt i helklass, i l&auml;rpar samt enskilt</li>
<li>Skriva text om en asagud</li>
<li>Muntligt redovisa text om asagud</li>
<li>Arbeta aktivt med ord och begrepp&nbsp;</li>
</ul>
<p>Du kommer f&aring; undervisning i:</p>
<ul>
<li>L&auml;s- och skrivstrategier</li>
<li>Strategier f&ouml;r att samtala, resonera och argumentera</li>
<li>Strategier f&ouml;r muntliga redog&ouml;relser</li>
<li>K&auml;llkritik</li>
</ul>
<h2>BED&Ouml;MNING</h2>
<p>Du visar att du kan genom att:</p>
<ul>
<li>ber&auml;tta om vart vikingarna reste och varf&ouml;r de reste.</li>
<li>ber&auml;tta om hur livet p&aring; en vikingag&aring;rd s&aring;g ut; vad &aring;t man, hur bodde man, vad man arbetade med, hur deras kl&auml;der s&aring;g ut och hur livet kunde se ut f&ouml;r ett barn</li>
<li>beskriva hur resorna &ouml;kade kontakterna med och kunskaperna om m&auml;nniskor i andra l&auml;nder.</li>
<li>ber&auml;tta om asatron och hur vi kan se sp&aring;r av den idag.</li>
<li>anv&auml;nda historiska k&auml;llor och resonera om k&auml;llorna &auml;r anv&auml;ndbara.</li>
<li>anv&auml;nda historiska begrepp.</li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<h2>&nbsp;</h2>
<h2>&nbsp;</h2>
<h2>&nbsp;</h2>
<p>&nbsp;</p>

Religionskunskap

Historia

Svenska

Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.

Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.

Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

 Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg. 

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. 

Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. 

 Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.

Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. 

Eleven har <em>grundläggande</em> kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder. 

Eleven visar det genom att föra <em>enkla och till viss del</em> underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. 

Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.

Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.

Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra <em>enkla</em> resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.

 I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. 

 Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för <em>barn och ungdomar </em>med <em>flyt </em>genom att använda lässtrategier på ett <em>i huvudsak fungerade sätt</em>. 

 Genom att göra <em>enkla, kronologiska</em> sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar <em>med viss koppling</em> <em>till </em>sammanhanget visar eleven <em>grundläggande </em>läsförståelse. 

Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra <em>enkla och till viss del underbyggda </em>resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett <em>enkelt</em> sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. 

 Eleven kan skriva olika slags texter med <em>begripligt </em>innehåll, <em>i huvudsak fungerande </em>struktur och viss språklig variation. 

 Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett <em>avgränsat </em>urval av källor och för då <em>enkla </em>resonemang om informationens användbarhet. 

 Sammanställningarna innehåller <em>enkla </em>beskrivningar, egna formuleringar och <em>viss </em>användning av ämnesspecifika ord och begrepp. 

Eleven kan också föra <em>enkla</em> resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som <em>till viss del för resonemanget framåt.</em>

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då <em>enkla</em> resonemang om källornas användbarhet.

Vikingatiden

Matriser i planeringen

Uppgifter