Geografi - Sverige åk 4

Sveriges geografi. Kartkunskap, Sveriges namngeografi, Sveriges utveckling från naturlandskap till kulturlandskap, Sveriges olika områden, t ex fjällen, sydsvenska höglandet och västkusten samt Sveriges befolkning.

Du kommer att få lära dig:

• Vad en karta är, hur den ser ut samt hur den används.
• Sveriges namngeografi, landskap, berg, sjöar, städer och omgivande hav. 
• Hur klimatet är i Sverige. 
• Om de processer som skapat naturlandskapet, lämningar efter istiden
• Skillnaden mellan natur- och kulturlandskap
• Hur Sveriges befolkning är sammansatt.

Hur ska vi lära oss detta? 

• läsa texter
• arbeta i arbetsboken med karttecken, hur Sverige har formats
• namngeografi
• se film
• digitala geografiövningar

Du ska visa att du kan:

• Använda och hitta rätt på en karta.
• Sveriges namngeografi 
• Förklara hur människor i olika delar av Sverige lever under olika villkor, beroende på klimat eller om man bor i tätort eller glesbygd.
• Använda geografiska begrepp. 
• förklara hur det ser ut i olika delar av Sverige, t ex västkusten, sydsvenska höglandet

Genom att...

• Aktivt delta i undervisningen i klassrummet. 
• Visa muntligt,skriftligt samt i digitala övningar under lektionstid att du uppnått kunskapsmålen.

Läroplansmål

Centralt innehåll

• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet.
• Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
• Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.